I detta arbete undersöks det om tvärkraftskapaciteten hos limträ går att förstärka. En litteraturstudie har genomförts för att få kunskap om tidigare forskning inom området. Det konstaterades att ingen tidigare forskning finns där tvärkraftskapaciteten hos limträ förstärks. Sadelbalken karakteriseras med hög utnyttjandegrad för tvärkraft och låg utnyttjandegrad för moment. En förstärkning hos dessa balkar kan innebära att de får en jämnare fördelning av utnyttjandegrad för tvärkraft och moment. Vilket skulle betyda att mindre dimensioner kan användas och således mindre material. I denna uppsats undersöks en förstärkningsmetod där träribbor med en annan fiberriktning har limmats på provbitar. Dessa provbitar fästs i en rigg som sedan belastas i en provtryckningsmaskin. Förstärkningen visar på en ökning av tvärkraftskapaciteten med ca 11 %. I samtliga provbitar i den förstärkta serien gick brottet i limningen mellan provbit och förstärkning och inte i förstärkningen i sig. Med ett annat lim med högre vidhäftningsförmåga hade ökningen kunnat vara högre. Vilket medför att alternativa förstärkningsmetoder kan vara att föredra. Detta arbete utgör en grund för framtida studier inom området och ger även förslag på alternativa förstärkningsmetoder.

Syftet med studien var att undersöka hur tvärkraftskapaciteten i limträ påverkades om den förstärktes med inlimmade gängstänger samt att studera samverkan mellan limträ och gängstänger. En litteraturstudie genomfördes för att ta del av tidigare forskning. Förstärkning av tvärkraftskapaciteten hos limträbalkar är ett område där begränsad forskning skett. Ahlskog och Ross (2015) berörde detta område om hur limträ förstärkts mot tvärkraftbrott med pålimmade träribbor på utsidan. Resultatet från Ahlskog och Ross (2015) visade att deras förstärkningsmetod medförde en ökad tvärkraftskapacitet på 11 %. Denna studie var en vidareutveckling på Ahlskog och Ross (2015) arbete men med en ny förstärkningsmetod med inlimmade gängstänger i olika vinklar mot fiberriktningen. Testet bestod av fem olika provserier med åtta prover i varje serie. Provserie 1 var oförstärkt. Provserie 2 och 4 var förstärkta med inlimmade gänstänger i två olika vinklar mot fiberriktningen och testades med avseende för tvärkraftkapaciteten och jämfördes mot den oförstärkta. Provserie 3 och 5 var förstärkta på samma sätt som provserie 2 och 4 men provbitarna var klyvda i mitten och testades med avseende på gängstängernas hållfasthet och jämfördes mot provserie 2 och 4 för att undersöka samverkan. Provbitarna skruvades fast i två anhåll som placerades i tryckprovmaskinen som utsatte provbitarna med belastning tills brott inträffade. Maskinen var kopplad till en dator som registrerade samtliga värden i maskinens datorprogram Trapezium X. Studien resulterade i en ökning av tvärkraftkapaciteten på 13 % för provserie 2 förstärkt 45° och 1,0 % för provserie 4 förstärkt 90° jämfört med provserie 1. Samverkan mellan limträ och gängstänger resulterade i 32 % samverkan för provserie 2 förstärkt 45° och 4 % samverkan för provserie 4 förstärkt 90°. Resultatet hade förbättrats och visat en tydligare ökning av tvärkraftskapaciteten om fler felkällor hade beaktats i ett tidigare skede. En av dessa felkällor var torrsprickor, vilket resulterade i att provbitarna gav ett lägre värde gentemot de teoretiska beräkningarna.

Inom den här studien undersöks om det är möjligt att återbruka 60 år gamla befintliga balkar som för närvarande används som takbalkar i lagerbyggnaden Viskaholm i Borås. Studien är kopplat till stadsutvecklingsprojektet Västerbro, där det planeras att lagerbyggnaden ska rivas och i stället ska det byggas nya bostäder. Balkarna som undersöks i studien är prefabricerade förspända betongbalkar. Målet med studien är att ta reda på hur balkarna skulle dimensioneras enligt boverkets konstruktionsregler BKR. Därefter kontrollera om balkarnas bärighetskapacitet klarar dagens standarder enligt Eurokoden EKS12/EC2 för högpresterande förspända betongbalkar. Detta med syftet att undersöka om det är möjligt att återbruka 60 år gamla prefabriceradebetongbalkar i nybyggnation. Balkarna var dimensionerade och fabrikgjutna i 1960-talet i enlighet med den svenska byggregeln Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Konstruktionsritningar för balkarna saknas och det finns brist på data för dimensionering av förspända betongbalkar enligt BABS 60. På grund av detta har balkarna dimensionerats i enlighet med Boverkets Kontruktionsregler BKR som gällde i 1995. Boken Byggkonstruktion 3 Betongkonstruktion av Bengt Langesten har används som stöd för dimensionering av balkarna. Sedan har balkarnas bärighetskapacitet beräknats enligt Eurokod 2, för att kontrollera om de klarar dagens bärighetskrav. Resultaten har visat att balkarnas moment- och tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande moment- och tvärkraften. Dock innehåller dessa balkar ingen minimiarmering eftersom det inte  krävdes av BKR. Men enligt Eurokod 2 ska balkarna innehålla minimiarmering även om deras tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande tvärkraften. Enligt resultaten dras slutsatsen att balkarna klarar både den dimensionerande moment- och tvärkraft. Men för att balkarna ska kunna återbrukas idag måste den minimiarmering som krävs enligt EK2 ersättas på något sätt. / This study investigates if it is possible to reuse 60 year old beams that are currently used as roofbeams in the Viskaholm warehouse building in Borås. The study is linked to the urban development project Västerbro, where it is planned to demolish the warehouse building and build new housing instead. The beams that were investigated in the study are precast prestressed concrete beams. The goal of the study is to find out how the beams would have been dimensioned according to Swedish National Board of Housing’s Construction Regulations BKR. Then check whether the- load-bearing capacity of the beams meets today’s standards according to the EurocodeEKS12/EC2 for high-performing prestressed concrete beams. This with the aim of investigating whether it is possible to reuse 60 years old precast concrete beams in new construction. The beams were dimensioned, and factory cast in the 1960s in accordance with the Swedish building code Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Construction drawings for the beams are missing and there is a lack of data for the dimensioning of prestressed concrete beams according to BABS 60. Because of this, the beams have been dimensioned in accordance with Swedish National Board of Housing’s Construction Regulations BKR which applied in 1995. The book Building Construction 3 by Bengt Langesten has been used as guide for dimensioning of the beams. The the load-bearing capacity of the beams has then been calculated according to Eurocode 2, to check whether they meet toady’s load-bearing requirements. The results of the study have shown that the moment and shear force capacity of the beams can bear the maximal moment and shear force. However, these beams do not contain minimum reinforcement because it was not required by BKR. But according to Eurocode 2, the beams must contain minimum reinforcement even if their shear force capacity can bear the maximal shear force. Based on the results, it is concluded that the beams can bear both the maximal moment and shear force. But in order for the beams to be reused today, the minimum reinforcement required by EC2 must be compensated in some way.

It is common to use different construction materials in combination such as concrete, steel, wood and glass in order to optimize buildings. The purpose of this is to reduce weight and increase load capacity, but it also facilitates assembly and reduces construction time. Steel column bases anchored in concrete foundations are an example of a combination of interaction nodes between steel and concrete elements. This report studies the friction between the lower edge of the base plate and the grout, which is a function of the normal force of the column. The friction that occurs between the square washer and the foot plate has also been examined as a result of the tightening moment. The work has placed great focus on discussing the advantages and disadvantages of the different methods for transverse force absorption in column bases. Delimitations have been made, the attachment of the column to the base plate has not been taken into account in this report, as this depends on which column cross section is selected and must be checked for the specific case. To arrive at the results, an in-depth literature study was conducted to gather information on the various issues and a calculation model in Excel was created. The calculation model was used to check how large the design load-bearing capacity is for transverse force absorption in a column base, but the checks were only made for non-prestressed joints. This is because prestressed joints also have other factors that affect the transverse resistance, outside the purpose and issue of the work. The Excel model is based on producing the results from calculation with nominal clamping force and comparing it with clamping force calculated with tightening torque. The results will be reported in the form of graphs and tables, where it will be possible to read the difference in the dimensioning load-bearing capacity for transverse force absorption in non-prestressed joints at nominal clamping force and clamping force calculated with tightening torque. The report shows a clear difference in results, where the nominal clamping force became significantly larger and this is supported by handbook on screw joints, as it is mentioned that “it is not possible to give an exact value of the coefficient of friction due to the large number of factors that affect ”, this means that the impact on the clamping force will be large. / Det är vanligt förekommande att man använder sig av olika konstruktionsmaterial i kombination med varandra såsom betong, stål, trä och glas för att på så sätt kunna optimera byggnader. Syftet med detta är att minska vikt och öka belastningskapacitet, men det underlättar även montaget och minskar byggtiden. Pelarfötter av stål förankrade i betongfundament är ett exempel på en kombination av samverkansknutpunkter mellan stål och betongelement. I denna rapport studeras friktionen mellan underkant fotplatta och undergjutning, som är en funktion av pelarens normalkraft. Även friktionen som uppstår mellan fyrkantsbrickan och fotplattan kommer att undersökas som ett resultat av åtdragningsmomentet. Arbetet har lagt stor fokus på att diskutera för- och nackdelar med de olika metoderna för tvärkraftsupptagning i pelarfötter. Avgränsningar har gjorts, pelarens infästning till fotplåten har inte beaktats i denna rapport, eftersom detta är beroende av vilket pelartvärsnitt som är valt och måste kontrolleras för det specifika fallet. För att komma fram till resultaten utfördes en fördjupad litteraturstudie för att samla ihop information om de olika frågeställningarna och en beräkningsmodell i Excel skapades. Beräkningsmodellen användes för att kontrollera hur stor den dimensionerande bärförmågan är för tvärkraftsupptagning i en pelarfot, men kontrollerna görs endast för icke förspända förband. Detta eftersom förspända förband även har andra faktorer som påverkar tvärkraftskapaciteten, utanför arbetets syfte och frågeställning. Excel-modellen går ut på att ta fram resultaten ur beräkning med nominell spännkraft och jämföra den med spännkraft beräknad med åtdragningsmoment. Resultaten redovisas i form av grafer och tabeller, där man kan läsa av skillnaden i den dimensionerande bärförmågan för tvärkraftupptagning i icke förspända förband vid nominell spännkraft och spännkraft beräknad med åtdragningsmoment. Rapporten visar en tydlig skillnad i resultat, där den nominella spännkraften blev betydligt större och detta stöds av handbok om skruvförband, då det nämns att “det är inte möjligt att ge ett exakt värde på friktionskoefficienten på grund av det stora antalet faktorer som påverkar”, detta medför att inverkan på klämkraften blir stor.