I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder. För att predicera en hög grad av klassiska dominansattityder var manligt kön och en hög grad av social dominansorientering viktigast.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter och jag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovas vittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomar in i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3. Vilken makt och dynamik har sektledaren på unga människor? 4. Vilka hjälpmedel finns för de unga att komma ur sekten?    Unga människor lockas till olika sekter genom värvningsaktiviteter på gator och torg samt vid och i olika skolor och universitet.   Målgrupperna är unga, välutbildade, oerfarna, starka personligheter, men också ensamstående, pensionärer, invandrare, småbarnsföräldrar.   Att vara medlem i en sekt innebär att inte få tänka självständigt, att vara beroende av en ledare, att isoleras från resten av samhället, rädsla för ledaren och därmed också absolut lydnad   Hjälp att komma ur en sekt kan man få från organisationer såsom Föreningen rädda individen (FRI), Rådgivning om sekter (ROS), Hjälpkällan, Rädda Barnen och Barnens rätt i samhället BRIS).

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen.

Syftet med studien var att tillämpa Paulsens (2017) modell av funktionell dumhet som en form av organisatorisk lydnad på socialtjänsten som arbetsplats. Paulsens tio ”anpassningslogiker” operationaliserades till 20 frågor med svarsalternativ på en Likert-skala. En enkät med dessa frågor samt ett envariabelsmått på arbetstillfredsställelse skickades sedan ut till socialarbetare i sex kommuner (N=73). Resultatet visar att en majoritet av studiedeltagarna kände igen sig i anpassningslogikerna, samt att ”förtvivlan” är vanligast som lydnadsmodus på socialtjänsten. Bivariat analys och test av intern konsistens visar på god reliabilitet hos modellen. Samtidigt visar en multipel regressionsanalys att funktionell dumhet förklarar 30 procent av socialarbetares arbetstillfredsställelse, med ”auktoritarism” och ”cynism” som signifikanta prediktorer. Studien tyder på att Paulsens modell av funktionell dumhet kan bidra till vår förståelse för hur socialarbetare hanterar det sociala arbetets problematiska sidor. / The study's aim was to apply Paulsen’s (2017) model of functional stupidity as a form of organizational compliance to a social work context. A questionnaire was developed with 20 Likert items that operationalised Paulsen's ten “stupidity rationales”, together with a measure of work satisfaction, and distributed to social workers in six municipalities (N=73). Results show that most stupidity rationale items were endorsed by a majority of participants, with the “despair” mode of compliance most strongly endorsed. Bivariate and internal consistency reliability analysis indicated that Paulsen's model was a good fit to the data, while multiple regression analysis demonstrated that the model of functional stupidity explained 30 percent variance in work satisfaction, with “authoritarian” and "cynicism" modes as significant predictors in the model. The study suggests that Paulsen's model of functional stupidity has potential value for increasing our understand of how social workers' cope with the demands of their work.

No description available.

No description available.

Hundar anses vara det första domesticerade husdjuret men behoven för hundraser med specifika arbetsuppgifter har kraftigt förändrats. Oavsett tidigare ursprung hålls de flesta hundar idag som sällskapshundar och egenskaper som exempelvis vakt- och vallhundar uppvisar går inte alltid hand i hand med kraven på den moderna sällskapshunden. För att möta samhällets krav behöver hundarna i första hand vara trygga, lätthanterliga och lätta att träna men trots detta ligger fokus inom aveln ofta på exteriör och de ursprungliga egenskaperna kvarstår. För att möta de nya behoven blir det istället intressant att titta på andra genetiskt betingade egenskaper och i den här studien avser frågeställningen lekbeteenden och dess eventuella samband med hur väl hundar presterar på nationella lydnadsprov. Frågan undersöktes genom tre hypoteser som avser hundar som uppvisar högre poäng på Beteende- och personlighetsbeskrivning H1 ) för lek med egen leksak presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för lek med egen leksak på Beteende- och personlighetsbeskrivning, H2 ) för lek med ny leksak presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för lek med ny leksak på Beteende- och personlighetsbeskrivning och H3 ) för dragkampsintresse presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för dragkampsintresse på Beteende- och personlighetsbeskrivning. Genom datainsamling för fyra raser; rhodesian ridgeback, dvärgschnauzer, mellanpudel och cocker spaniel avseende enskilda poäng för tre olika typer av lekbeenden under standardiserad beteende- och personlighetsbeskrivning samt medelpoäng för nationella lydnadsprov har frågan undersökts med Pearson´s korrelationstest. Resultatet visar positivt samband för H2 ) med en signifikans på 0,04 (P<0,05) och en korrelationskoefficient där r = 0,21. Resultaten i den här studien stödjer delvis tidigare studier som visar att lekfullhet ger en bättre förutsättning för inlärningsförmåga och tävlingsprestation, så även på nationella lydnadsprov. Verktygen för att möta de nya behoven av en modern sällskapshund finns tillgängliga genom beteendebeskrivningar men prioriteringar i aveln måste ses över och nyttan med verktygen måste synliggöras ännu mer. Lekfullhet bör vara en parameter att ta hänsyn till i tilltänkta avelskombinationer både för att gynna populationen i stort men också för att stärka djurvälfärden på individnivå. / Dogs are considered the first domesticated animal but the need for dog breeds with specific working traits has changed dramatically. Regardless of their previous origins, most dogs today are kept as pure companion dogs and hereditary characteristics such as for guarding or herding do not always match with the requirements of the modern companion dog. In order to meet society's demands, the dogs should be safe, easy to handle and easy to train. Despite this, the focus in breeding is often on the appearance and the original behavioural characteristics have remained. In order to meet the new requirements, we need to look at other genetically determined characteristics such as play behavioural and personality. In this study the question concerns specifically play behavior and whether there is a positive correlation between playfulness and how well dogs perform in national obedience tests. The question is investigated through three hypotheses concerning dogs that exhibit higher scores for 1 ) play with their own toy 2 ) play with a new toy 3) tug of war interest. Data was collected from a national database for four breeds, rhodesian ridgebacks, miniature schnauzers, medium sized poodles and cocker spaniels. Individual scores for three different types of play behaviour under standardized Behaviour and Personality Assessment were correlated with average scores for national obedience tests, using Pearson's correlation tests. The result showed there was a significant positive correlation (r=0,21, P<0,05) between playing with a new toy and obedience. Playing with their own toy and tug-of-war was not significantly correlated with obedience. The results of this study thus partially support previous studies that characteristics such as playfulness provide better conditions for learning ability and performance on national obedience tests. The tools to meet the new requirements of a modern companion dog are available through Behaviour and Personality Assessment but priorities in breeding must be reviewed and the utility of the tools must be made even more visible. Playfulness should be a characteristic to take into account when considering a breeding combination, both to benefit the population and the society at large but also to strengthen animal welfare on an individual level.

I denna erfarenhetsbaserade essä utforskar jag det dilemma som pedagoger kan försättas i när gamla traditioner och normer möter nya, samt när pedagoger med olika erfarenheter, utbildningar och kunskaper möts. I min inledande berättelse skildrar jag två olika händelser med ett liknande dilemma. Där försätts jag i en situation där jag inte riktigt vet hur jag ska agera. Jag vet hur jag vill agera men vågar inte stå upp för mina åsikter. Jag frågar mig själv om jag ska följa den ansvarige förskolläraren på avdelningen eller om jag ska stå upp för mina egna erfarenheter och mina praktiska kunskaper. I mitt dilemma är det två olika typer av syn på barn och deras utveckling och lärande som krockar. I reflektionsdelen undersöker jag varför dessa krockar uppstår. Jag tar hjälp av ett av våra tidigare styrdokument "Pedagogiskt program för förskolan-87" som jag jämför med den nuvarande läroplanen för förskolan – "Lpfö98, rev.2010". Med hjälp av olika kunskapsbegrepp undersöker jag hur värderingen av praktisk kontra teoretisk kunskap påverkar hur vi arbetar i förskolan. Jag reflekterar över hur mina egna kunskaper såg ut då vid tiden för mitt dilemma samt på vilket sätt dessa har utvecklats. Jag ställer mig också frågan, hur vår barnsyn och vår syn på kunskap påverkar barnen i förskolan. / In this experiential essay I explore the dilemma that educators can encounter when old traditions and norms meet new, as well as what happens when teachers with different experience, training and knowledge meet. In my initial report, I describe two different events with a similar dilemma where I am put in a situation where I do not really know how I should act. I know how I want to act, but do not dare to stand up for my opinions. I ask myself if I should follow the responsible preschool teacher of the department or whether I should stand up for my own experiences and my practical knowledge. In my dilemma, there are two different types of view of children and their development and learning that are in conflict. In the reflection part, I examine why these crashes between views occur. I compare one of our previous policy documents "Pedagogiskt program för förskolan-87" with the current curriculum - "Lpfö98, rev.2010". Using different concept of knowledge, I examine how the valuation of practical versus theoretical knowledge affects how we work in preschool. I reflect on my own knowledge the time of my dilemma, and how it has evolved. I also question how our child perspective and our view of knowledge affect children in preschool.

<p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol>

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).