Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 6 uppsatser.

Background: With increasing age follows higher risks of conditions and illnesses which can cause a decrease in health and wellbeing. A meaningful social environment can positively impact the physical health of older people. Dogs are increasingly being used for different purposes within health care and animal assisted therapy aims to improve people’s physical, social, emotional and cognitive function. Aim: The purpose of this study was to determine the effects of animal assisted therapy on older people’s health and wellbeing. Methods: A literature review where searches for academic articles in databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were performed. The searches resulted in 14 articles which were selected for further review. Two articles were excluded since they did not obtain adequate quality. Relevant results from each article were compiled and further classified into subcategories and main categories. Results: Animal assisted therapy reduces depressive symptoms and agitated behaviors as well as increases social interactions among older people. Hence it reduces loneliness and participants expressed joy and pleasure when interacting with the dog. There was a marginal improvement of cognitive function. No correlation was found between animal assisted therapy and medication. Conclusion: Improvements of health and wellbeing were found, however more research is needed to enable an implementation of animal assisted therapy to a greater extent than today.

ABSTRACT   Background: Aging and losing cognitive and physical functions is difficult. To also be affected by dementia means that you lose some part of your identity and the ability to take care of yourself. It is important to find alternative, non-pharmacological ways to increase health for the elderly and those who are affected by dementia. When dogs are used for therapeutic purposes in health care it is roughly divided into two different forms; AAA (Animal Assisted Activity) and AAT (Animal Assisted Therapy). AAI (Animal Assisted Intervention) is also used as a term, in which AAT is included. These three forms of animal contact do not require verbal communication, which is advantageous to use for people with dementia. Purpose: Through a literature review examine whether dogs affect the health of elderly residents, living in nursing homes suffering from somatic diseases and/or dementia. Method: Literature study with a total of nine included articles, of which one is qualitative and eight are quantitative. The databases used are PubMed, CINAHL and SCOPUS. Results: One can derive some improved health in people living in nursing homes through the presence of dogs. However, one can not see any connection in the articles on how much time is required with the dogs or if any form of therapy (AAI, AAT or AAA) is more beneficial and effective. Conclusion: The result demonstrates that there are positive effects on mental and physical health of those exposed to dogs in nursing homes. However, more research on larger groups is needed to determine whether there is evidence of how these therapies should be used and on what patients. Keywords: dogs, health, dementia, nursing home

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser. Med sammanfattning på svenska.

<p>Mitt masterarbete består av ett gestaltande arbete samt en skriftlig essä.</p>

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder. För att predicera en hög grad av klassiska dominansattityder var manligt kön och en hög grad av social dominansorientering viktigast.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har någon fysiologisk effekt. Frågor vi ställde oss var i vilka situationer hunden används som medel, vilka mätmetoder som har använts, vilka fysiologiska effekter som uppmätts, vilka ytterligare effekter som uppmätts samt hur hunden kan användas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrån kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, återstod 11 artiklar av kvantitativ karaktär som analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Genom kritisk granskning och sammanställning av litteraturen skapades en syntes från tidigare genomförda empiriska studier. På detta sätta hittades vad som fungerar, vad som är effektivt och vilket vetenskapligt stöd för användningen av hund som finns. Resultatet visar viss evidens för några av de fysiologiska variablerna som sänkt hjärtfrekvens samt att rörelserelaterade aktiviteter i form av promenaders längd och hastighet samt personers gångmönster förbättrades. De övriga fysiologiska samt de ytterligare variabler författarna undersökte visade flera på statistisk signifikans. Dock nådde evidensstyrkan endast otillräckligt vetenskapligt underlag vilket gör att det inte går att dra några säkra slutsatser om evidens. Samtidigt såg författarna att orsaken till det otillräckliga vetenskapliga underlaget i flera fall berodde på att endast en studie undersökt en specifik variabel som i sig gav högt bevisvärde, och detta gör att författarna trots det begränsade vetenskapliga underlaget menar att det finns belägg för att uttrycka att hunden kan vara användbar i en arbetsterapeutisk kontext på flera plan. Detta då arbetsterapeutens arbetsområde ofta täcker in en stor del av en människas liv och att hunden där kan vara ett bra redskap i att nå flera av klientens behovsområden.

The purpose of the study was to investigate how dogs affect their owners’ health, and if there are any differences in health between dog owners and statistical surveys of the Swedish population. In this study, a quantitative questionnaire was used, with questions based on previous research and recommendations of different lifestyle factors affecting human health, such as exercise, sleep, etc. A request was advertised in diverse groups on Facebook. The study group was people aged 25 to 35, who have a dog today or have had a dog earlier, and have a job. The results showed that respondents exercised more while they have dogs compared with times when they did not have a dog. Among the results, there can also be seen that there are differences in alcohol consumption, tobacco consumption, how often the respondents interact with friends or family, depending on whether the respondents have a dog or not. My conclusions are that there are interesting differences depending on whether you have a dog or not. However, the author can not draw conclusions about causation of the study. / Studienssyfte var att undersöka hur hundar påverkar sin ägares hälsa. Samt om det fanns några skillnader i hälsa mellan hundägare och befolkningen som helhet utifrån vad som rapporterats i statistiska undersökningar.I denna kvantitativa studie användes en enkät med frågor som är gjorda utifrån tidigare forskning och rekommendationer gällande olika livsstilsfaktorer som påverkar människors hälsa, exempelvis motion, sömn, etc. En förfrågan annonserades i olika grupper på Facebook. Undersökningsgruppen var personer i åldrarna 25–35år, som har hund idag eller har haft hund tidigare, samt att de har ett arbete. Resultatet visade att respondenterna motionerar mer under tiden då de har hund, jämfört med tiden de inte haft hund. I resultatet kan man skillnader mellan hundägare och personer som inte har hund när det gäller alkoholkonsumtion, tobakskonsumtion, och hur ofta man umgås med vänner eller familj. Mina slutsatser är att det finns intressanta skillnader beroende på om man har hund eller inte. Författaren kan inte dra slutsatser om orsakssamband av studien.

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd). Med hjälp av hunden som pedagogiskt verktyg. Detta blev starten för sökandet efter den kunskap som jag omedvetet använder mig av som lärare inom AST/hundverksamheten. Mycket av det jag skriver i detta arbete är grundat på berättelser, mina berättelser och andras. Yrkeskunskap som det tagit år att skapa. Det har varit svårt att sätta fingret på den tysta kunskap som finns inom mitt yrke och att försöka beskriva mitt yrkeskunnande genom det talade språket har varit ännu svårare. Att göra en verbal beskrivning tar tid, det är många detaljer som behöver föras fram i ljuset. Under min magisterutbildning vid Linnéuniversitetet har jag fått verktyg att göra denna beskrivning i en berättelse. Jag har läst många impulstexter, med pennan i hand för att fånga reflektioner kring min egen erfarenhet som efterhand blivit mer och mer tydlig. Jag har genom det skrivna ordet fått möjlighet att föra fram en målande beskrivning. På detta sätt så har jag nått delar som tidigare inte varit synliga för mig och jag har fått ett helt annat djup inom mitt eget yrkeskunnande. Jag har fått många verktyg vid de träffar vid Linnéuniversitetet där vi studenter läst och lyssnat på varandras berättelser. Ett läsande och lyssnande som varit otroligt värdefullt för min utvecklingsprocess på jakt efter den tysta kunskap som jag bär på. Vi har under dialogseminarierna fått lyssna när övriga kursdeltagare läst sina texter. Att sitta tyst och lyssna är viktigt, låta andra människor ta plats och verkligen lyssna på vad de har att säga. För att sedan få göra mina reflektioner hörda och på så sätt få andras erfarenheter att haka i mina och tvärt om. På detta sätt har förmågan att reflektera och kritiskt granska utvecklats och gjort mig mer drivande när det gällde att hitta lösningar i AST/hundverksamheten. Jag har under magisterutbildningens gång upptäckt att för att nå ny och fördjupad kunskap kring mitt yrke handlar det mycket om lyssnande. Både på människor, djur och på litteraturen. Kommunikation mellan människor sker ofta verbalt, men det är också viktigt att se vad kroppsspråket förmedlar, att se de små, fina signalerna som visar på hur en annan människa mår och reagerar. De barn som gillar hundar kommer till oss, de blir motiverade av att träna med hundarna och därmed utvecklar de olika färdigheter under kursens gång. Viktigt att tänka på är att träning med hund som pedagogiskt verktyg inte är en lösning för alla, det är dock viktigt att se de möjligheter som finns.