Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande. Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan. Resultatet av den genomförda intervjustudien visar på att hunden har en förmåga att vara ett stöd för många unga. Genom att använda hunden i skolan kan eleverna motiveras att vilja delta i undervisningen även om den känns svår för dem.  De elever som umgåtts med djur visar en större empati för andra människor. De unga som under sitt liv umgåtts och tagit hand om djur har ett större ansvartagande än de som inte har haft djur omkring sig. Förmågan att kunna skapa och behålla sociala relationer, kan utvecklas på olika sätt med hjälp av djurkontakt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används somhjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vifördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ettexempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom enlitteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följandefrågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilkaarbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundarsom ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- ochterapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatetpekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av demetoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapysamt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- ochterapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har enhundförare som ser till klientens och hundens bästa. De fysiska och psykiska effekter somuppstår i interaktionen mellan hund och människa är att den ger ökad anknytning, empatioch motivation samt en höjning av oxytocinhalten. Hundarna på behandlingshemmet vistuderade används i klienternas syfte för att erbjuda tekniker som underlättar förhållandettill anknytningen, för att öka empatin, som motivationshöjare till terapi och motion samtför att höja oxytocinhalten.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver ett stort ansvarstagande och en god hälsolitteracitet från den drabbade. Idag finns många hjälpmedel för att hantera sjukdomen. Hundar har länge hjälpt människan på olika sätt och har visat sig ha stor potential när det kommer till stöttning vid hantering av olika kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hundars förmåga att förbättra sjukdomshanteringen för personer med diabetes mellitus. Metod: Studien var en litteraturstudie grundad av nio vetenskapliga artiklar som bearbetades genom en induktiv ansats. Resultat: Upplevelsen av att ha en hund med förmågan att detektera variationer i blodsockernivåer är generellt positiv. Många rapporterar att förekomsten av hypo- respektive hyperglykemiska episoder minskat markant sedan hundens entré. Studier som utgår från konkreta data visade dock att hundens förmåga var ytterst individuell och att hundarnas förmåga i jämförelse med en blodsockersensor brister för att en generell tolkning av hundens förmåga ska kunna göras. Konklusion: Genom att belysa den stora skillnaden mellan hundägarnas uppfattning av hundens förmåga och den mer kliniska synen på hundens förmåga, görs det tydligt att mer forskning behövs inom området för att en generell rekommendation av assistanshundar vid diabetes ska kunna etableras. / Background: Diabetes is a chronic disease that requires a lot of responsibility and health literacy from the patient. Today there are many ways to handle diabetes. Dogs has helped mankind in various ways for a long time and have proven great potential in supporting humans with different kinds of illnesses. Aim: The aim of the study was to evaluate dogs ability to improve disease management for people with diabetes mellitus. Method: The study was a literature study based on nine scientific articles that were processed with an inductive approach. Results: Peoples experiences of owning a dog to handle their diabetes was in general positive. Many reported that events of hypo- or hyperglycemia had decreased since the dog entered their life. However, studies based on concrete data show that the dogs ability to warn their owner was highly individual and in comparison to a blood glucose monitor the dogs ability was hard to evaluate. Conclusion: By illustrating the difference between owners perceptions of the dogs ability and the clinical evidence of the dogs ability, it remains clear that it needs more research within the area before a general recommendation of dogs to help assist in diabetes can be established.

Bakgrund   Psykisk ohälsa kan drabba alla människor i alla åldrar, varaktigheten och svårighetsgraden är varierande för varje enskild individ. År 2020 uppgav 41 procent av befolkningen i Sverige att de någon gång upplevt känslan av oro, ångest eller ängslan. Ångest är ett av de vanligaste tillstånden inom psykisk ohälsa, behandling av ångest sker vanligtvis med hjälp av olika medicinska behandlingar alternativt med omvårdnadsåtgärder i form av samtalsterapi eller kognitiv beteendeterapi. Terapihunden är ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt är den valda metoden för denna litteraturöversikt, 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design inkluderades. Sökningen av de inkluderade artiklarna utfördes i databaserna PsycINFO samt CINAHL med relevanta sökord kopplade till studiens syfte. Resultat Litteraturöversiktens resultat lyfter fram personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Följande huvudkategorier framkom vid sammanställningen av resultatet: Upplevelsen av psykiskt mående efter mötet med terapihunden, Upplevelsen av fysiskt mående efter mötet med terapihunden och Upplevelsen av interventionen som helhet. Slutsats Terapihundar bidrar i stor utsträckning till en positiv erfarenhet bland personer som upplever ångest i olika kontexter. Att använda sig av terapihund som omvårdnadsåtgärd minskar bland annat känslor av ångest, depression och smärta. Terapihunden bidrar även till en minskad känsla av ensamhet och därmed en ökad känsla av sammanhang. En ökad användning av terapihunden som omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest kan bidra till en förbättrad samt mer personcentrerad vård. / Background Mental illness can affect all people of all ages, the duration and severity vary for each individual. In 2020, 41 percent of the population in Sweden stated that they at some point in life had experienced the feeling of worry, anxiety or unease. Anxiety is one of the most common conditions in mental illness, anxiety treatment is usually done with the help of various medical treatments or with nursing measures in the form of talk therapy or cognitive behavioral therapy. The therapy dog ​​is another nursing measure for people living with anxiety. Aim The purpose was to describe people's experiences of meeting a therapy dog ​​when experiencing feelings of anxiety. Method A non-systematic literature review is the chosen method for this study, 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design were included. The search for the included articles was performed in the databases PsycINFO and CINAHL with relevant keywords linked to the purpose of the study.  Results The results of the literature review highlight the experience of the therapy dog ​​as a nursing measure for people with anxiety. The following main categories emerged in compiling the results: The experience of mental state after the meeting with the therapy dog, The experience of physical state after the meeting with the therapy dog ​​and The experience of the intervention as a whole. Conclusions Therapy dogs contribute greatly to a positive experience among people who have emotions of anxiety in different contexts. Using a therapy dog ​​as a nursing measure reduces feelings of anxiety, depression and pain, among other things. The therapy dog ​​also contributes to a reduced feeling of loneliness and thus an increased sense of context. An increased use of the therapy dog ​​as a nursing measure for people living with anxiety can contribute to improved and more person-centered care.

Dogs and humans have been living side by side as far back as it is possible to study history. It has always been some type of interaction between dogs and humans, and often it has been shown with a perspective on mental health. The background of this study presents the history between the dog and human, animal assisted therapy, dogs inside of the care environment and autism. This study's aim is to look at how the dog impacts children with autism, but also how it is possible to integrate dogs in the work of a socionom. This study is a systematic literature study containing qualitative and quantitative articles. The analysis has been made by thematic analysis and a theoretical analysis because the empiricism has been analyzed through the theory, The human-animal relational theory. The result has been categorized in three categories; Dog in a therapeutic environment, Dog in the home, Dog and nature. The categories help navigate against the aim of the study. The result shows positive effects. The positive effects that have been shown are developed cognitive abilities like social interaction, possibility to regulate emotions and developed abilities to communicate.

<p>Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten.</p> / <p>The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored.<strong> </strong>Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.</p>

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten. / The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored. Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.

Hundassisterad pedagogik (HAP) är en metod där hund används som verktyg i skolverksamhet och användandet av hundar i skolmiljö ses som ett pedagogiskt och hälsofrämjande verktyg. Syftet med studien är att uppmärksamma vad och hur de yrkesverksamma inom HAP anser att metoden kan gynna eleverna. Studien belyser också vilka svårigheter, hinder och möjligheter det finns med metoden. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där författarna av studien har intervjuat sju yrkesverksamma inom HAP. Det framkommer i studien att de yrkesverksamma kan se flera olika positiva och gynnsamma aspekter med metoden hos eleverna, bland annat pedagogisk utveckling och förbättrat psykiskt mående. Huvudresultaten är att HAP som metod framför allt gynnar barn med diagnoser och läs-och skrivsvårigheter och att HAP kan bidra till att hemmasittare återgår till skolan.

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig progressiv sjukdom som medför olika beteendemässiga förändringar. Sjukdomens ständiga förändringar kräver ökad kunskap och kompetens från hälso- och sjukvård där vårdpersonal står för bemötande och omvårdnad som kan skapa skillnad och betydelse. Hundar i vården med syfte att skapa positiva effekter är en icke farmakologisk behandlingsmetod där aktuell forskning är begränsad. Med detta ansågs det värdefullt att genomföra en litteraturöversikt som undersöker betydelsen av vårdhundar för personer med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva betydelsen av hundar i vården för personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med 13 originalartiklar från databaserna Cinahl Complete, MEDLINE och PubMed enligt Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet visade på positiva effekter vid depression samt välbefinnande för personer med demens. Även fysisk aktivitet och balans förbättrades. Signifikanta känslomässiga skillnader såsom ökad glädje och välbehag samt minskad ångest, oro och sorg uppmärksammades. Effekten av hundar i vården kunde även liknas med taktil massage. Diskussion: Huvudfynden diskuteras med utgångspunkt från Virginia Hendersons teori om vårdens grundprinciper av att tillfredsställa behov. / Background: Dementia is an incurable progressive disease that causes various behavioral changes. The constantly changing nature of dementia requires an increased knowledge and competence level in the care system where care staff supplies treatment and care that can create meaning and make a difference. Dogs in healthcare with the aim of creating positive patient effects are a non-pharmacological treatment method where current research is limited. Therefore it was considered valuable to carry out a literature review examining the importance of care dogs for people with dementia. Aim: To describe the importance of dogs in the care of patients with dementia. Method: A literature review with 13 original articles from the databases Cinahl Complete, MEDLINE and PubMed were used and analyzed using Friberg´s method. Results: The results showed positive effects on depression, well-being, physical activity and balance. Significant emotional differences such as increased joy and overall well-being, reduction in apathetic states as well as reduced anxiety and sadness has been noticed. The effect of dogs in care could be likened to tactile massage. Discussion: The authors discussed and reflected jointly on the main findings of the result based on Virginia Henderson's theory of the basic principles of care to satisfy human needs.

Bakgrund: Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har rapporterat känslor av ensamhet. Det är ett utbrett problem, särskilt bland äldre och beskrivs öka risken för bland annat depression, suicidalitet, kardiovaskulär sjukdom samt generell mortalitet. Hundar har visat sig kunna spela en roll i erbjudandet av såväl emotionellt som socialt stöd och kan användas som resurs i vården. Sedan 1990-talet har sjuksköterskor haft befogenhet att besluta om användning av hundar som en omvårdnadsåtgärd. Trots detta saknas det ännu tydliga implementationsriktlinjer. Syfte: Att undersöka hundens påverkan på äldres hälsa i relation till ensamhet. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Sexton vetenskapliga artiklar av hög till medelhög kvalitet, med både kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Datainsamlingen genomfördes med syftesrelevanta sökord och termer, i CINAHL, PubMed, PsychInfo och Web of Science samt kompletterades med manuella sökningar och Google Scholar. Resultat: Litteraturöversiktens resultat lyfter fram hundens påverkan på mätbar och upplevd hälsa hos både ägare och interventionsdeltagare. Fyra huvudkategorier identifierades: Social påverkan, Fysisk påverkan, Psykisk påverkan och Emotionell påverkan. Hundägande och hund-assisterade interventioner hade samband med minskad ensamhet och isolering samt främjade samhörighet och gemenskap genom att bland annat förenkla social interaktion. Hundar bidrog också till bibehållen/ökad fysisk aktivitet, minskade depressiva symtom och ångest samt ökade välbefinnande och motivation. Slutsats: Denna litteraturöversikt indikerade, trots frånvaro av direkta orsakssamband, att relationer och terapier, med hund, kan lindra ensamhet, främja samhörighet och påverka fysisk, psykisk samt emotionell hälsa positivt hos äldre. Integrering av hundar i omvårdnaden kan vara ett lämpligt komplement, för ensamma äldre. / Background: Approximately ten percent of Sweden's population has reported feelings of loneliness. It is a widespread issue, particularly among the elderly, and is described to increase the risk of conditions such as, depression, suicidality, cardiovascular disease, and overall mortality. Dogs have demonstrated, playing a role, providing both emotional and social support and can be utilized as a resource in healthcare. Since the 1990s, nurses have had the authority to employ dogs as a nursing intervention. However, clear implementation guidelines are still lacking. Aim: To examine the impact of dogs on the health of the elderly in relation to loneliness. Method: A rapid review was conducted. Sixteen scientific articles of high to moderate quality, employing both quantitative and qualitative approaches, were included. Data collection was conducted using purpose-relevant keywords and terms in CINAHL, PubMed, PsychInfo, and Web of Science, supplemented by manual searches and Google Scholar. Results: The results of this review highlight the impact of dogs on measurable as well as perceived health of both owners and intervention participants. Four main categories were identified: Social Impact, Physical Impact, Mental Impact and Emotional Impact. Dog ownership and dog-assisted interventions were associated with reduced loneliness and isolation, promoting a sense of belonging and community, in part by facilitating social interaction. Dogs also promoted a maintained/increased physical activity, reduced depressive symptoms and anxiety, as well as enhanced well-being and motivation. Conclusions: This literature-review indicated, despite absence of direct causal relationships, that relationships and therapies involving dogs can alleviate loneliness, promote a sense of belonging, and positively impact the physical, mental, and emotional well-being of older individuals. Integrating dogs into care could be a suitable complement for lonely elderly.