Bakgrund Risken för psykisk och fysisk ohälsa ökar med stigande ålder. Åldrandet medför ofta nedsatt fysisk, psykisk och social förmåga, förändrad identitet och en minskad umgängeskrets vilket är bidragande orsaker till ohälsa. Flera olika djurarter har varit trogna följeslagare till människan genom alla tider. Forskare har använt sig av djurterapi som behandlingsmetod för patienter inom olika vårdkontexter. Syfte Syftet var att beskriva djurterapins betydelse för äldres hälsa inom äldreomsorgen. Metod En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar användes. Åtta kvantitativa och två kvalitativa vilka söktes fram via databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Dataanalysen genomfördes enligt Kristensson (2014). Resultat Analysprocessen resulterade i fyra kategorier. Den första kategorin var beteendeförändring då det visat sig att djurterapi har positiv inverkan på exempelvis minskad trötthet, nedstämdhet och förvirring. Den andra kategorin var social funktion. Då många äldre beskrev djuren som en vän, bidrog djuren till en minskad känsla av ensamhet. Den tredje kategorin var meningsfullhet då djuren fick de äldre att känna sig meningsfulla. Den fjärde och sista kategorin var minnen då djur bidrog till att gamla minnen kom tillbaka. Slutsatser Djur skulle kunna vara en del i de äldres dagliga aktiviteter inom äldreomsorgen och på så vis förebygga ohälsa.

<p>Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.</p>

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.

Sammanfattning Idag används hästar i behandling av människor med psykisk ohälsa. Detta till följd av att flertalet studier bekräftar hästars positiva inverkan på människors psykiska hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hästunderstödd behandling av psykisk ohälsa, med fokus på för- och nackdelar samt resultat. Följande frågeställningar behandlas i undersökningen: Vad innebär hästunderstödd behandling? Vilka för- och nackdelar finns med behandlingen? Vilket resultat ger behandlingen och på vilket sätt kan man utläsa resultatet? Dessa frågeställningar besvarades med hjälp av empiri från fem kvalitativa intervjuer med personer, vilka arbetar med hästunderstödd behandling av människor med psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att hästunderstödd behandling är mer än bara hästen som terapeutiskt verktyg. Denna behandling består av en helhet, där hästen är en del, men där även ridterapeuten och miljön är viktiga delar som krävs för att behandlingen ska bli framgångsrik. Det ställs även krav på patienten i form av aktivt deltagande och hög motivation. Dessutom finns det faktorer som påverkar behandlingen på olika sätt, såsom ridterapeutens kunskap och erfarenhet, hästens utbildning och säkerhetsaspekter. Något annat som resultatet visar på är att behandlingens resultat enbart är fördelaktigt. De enda nackdelar som kan ses med behandlingen är rent praktiska sådana, som ej är baserade på resultatet av behandlingen. Resultatet tyder även på att det finns många olika sätt att utläsa det resultat som uppenbarligen visat sig av behandlingen. En del resultat kan tydligt utläsas genom exempelvis att observera patienten, medan andra resultat kan vara svårare att se, som till exempel om patienten klarat av att göra något hemma till följd av behandlingen.

Bakgrund: Ett stort antal personer lever med demenssjukdom som orsakar en successiv försämring av kognitiva funktioner tills personen blir helt beroende av vård. Det finns idag ingen botande behandling mot demenssjukdom. Därav är icke-farmakologiska interventioner av betydelse som sjuksköterskan behöver använda sig av för att erbjuda personcentrerad vård. Djurterapi är en icke-farmakologisk intervention som kan användas i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter djurterapi har hos personer med demenssjukdom ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Roséns (2023) granskningsprocess för litteraturstudier. Resultat från nio kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: effekt på sinnesstämning, effekt på fysiska och fysiologiska funktioner, effekt på kognitiv funktion och effekt på kommunikation och social interaktion, med underkategorierna känslotillstånd, depression, beteendeproblematik, fysisk funktion och blodtryck. Slutsats: Djurterapi hade en god effekt på personer med demenssjukdom och kan vara ett lämpligt komplement till farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kan använda kunskapen om effekterna för att erbjuda personcentrerad vård utifrån varje individs symtombild. Mer forskning behövs för att dra säkra slutsatser.

No description available.

Djurterapi är en intervention som använts länge, men det finns begränsat med forskning kring det. Det kan användas för många olika tillstånd, både mentala och somatiska, och är därmed en bra tillgång för sjuksköterskan att ha kunskap kring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av djurterapi. Metod som används är en induktiv kvalitativ litteraturstudie med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Resultatet består av fyra kategorier; “Att vara i djurens sfär kan ha en gynnande effekt”, “Att få ökad känsla av självförtroende och självständigt”, “Att skapa en gemenskap och förstärkta relationer” och “Att känna en ökad självmedvetenhet kring känslor och hälsa”. Djurterapi skapar överlag en god och stärkande upplevelse för patienter. Slutsatsen är att djurterapi är en värdefull tillgång som kan användas inom många vårdinstanser för olika åldrar och ändamål. Det har visats trösta, lugna, ökat självförtroende och självständighet. Det har även visats att det är en god intervention för att stärka och skapa relationer samt vara ett alternativ för viss farmakologisk behandling. Patienters upplevelse av djurterapi är framför allt positiv och skulle därför kunna implementeras i den svenska sjukvården i högre grad. Sjuksköterskans arbete med djurterapi kan förbättras genom att sprida kunskap och att tillgång skapas för att möjliggöra användning inom slutenvård, äldrevård samt som individuell behandling.

Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar. Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller. Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat. Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. / Background: In today’s caring of human beings we find animals to assist in a lot of different ways. Therapy with animals has been studied in younger persons and people with dementia but in persons with psychiatric disorders few studies have been made. Purpose: The aim of this article was to describe experiences of animal assisted therapy (AAT) in patients with psychiatric disorders and survey the methodological aspect investigational groups in the articles. Method: Search of articles was made at Högskolan in Gävle during autumn 2016 using database MedLine and WebCrawler PubMed, CINAHL and PsycINFO using MeSH search word “Animal assisted therapy”. Words used in free text search were “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” and ”experience”. Manual search was also made according to relevance, aim and question formulation. Selected articles were read individually and together results and tables were then compiled. Result: This review includes 11 articles. Predominant results were shown regarding experiences as a source of joy, feeling of belonging and to be needed, quality of life, self-esteem and social interaction and lower anxiety. Both positive and negative results were found when it comes to depression. Conclusion: AAT seems to have positive influence in patients with psychiatric disorders regarding better self-esteem, encourage managing daily life and facilitate social interaction. In nursing this knowledge might be a tool to use in clinical care-giving. This could help nurses to support patients to conquer interaction and promote health progress. Howsoever few studies have been made in this topic and better basis of knowledge is desirable to be able to use AAT in nursing based on evidence.

Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur. Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor. För äldre människor kan djur vara den viktigaste relationen och ibland den enda nära relationen de har. Djurterapi visar sig vara ett gott komplement till andra behandlingsmetoder för den äldre människan. Konklusion: Äldre människor mår bra när de umgås med djur. Djur ger en trevlig atmosfär i sin omgivning. / Background: Through thousands of year people and domestic animal have been living side by side. Earlier studies have focused on the physiological, psychological and sociological effects pets have on humans. Aim: The aim of this literature review was to examine which meaning pets have in the caring of the elderly people. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl and Swemed. In the studie a method processing in eight steps according to Polit and Beck (2004) was used. During analyse three main categories appeared. These three categories were, pets meaning of the elderly people, pets as therapy and problems which can appear when elderly people want to socialize with pets. Result: The result showed that pets have an important role in the daily life of many elderly people. For the elderly people, pets can be the most important relation and sometimes the only close relation they have. Pet therapy indicates that it is a good complement to other treatment therapies for the elderly people. Conclusion: Elderly people feel good when they socialize with pets. Pets bring a nice atmosphere in their environment.

No description available.