Undervisningen i skolan ska anpassas efter alla elevers olika behov (Skolverket 2011). För att alla elever ska ha samma förutsättningar att nå målen kan lärare i samarbete med specialpedagoger utforma en anpassad undervisning. Elever med någon form av funktionsnedsättning har rätt till hjälp och stöttning för att klara av kunskapsmålen.SyfteSyftet med studien är att undersöka vad specialpedagoger samt elever i årskurs 4-6 med läs- och skrivsvårigheter har för erfarenheter av hjälpmedel och hur de används i svenskämnet.MetodEn kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre specialpedagoger samt sex elever på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgick det att skolor har olika typer av hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedel definieras i denna studie som sådant som på något sätt kan hjälpa elever i deras utveckling. Hjälpmedel i detta fall är allt ifrån mycket läsmaterial i klassrummet, inlärningsmetoder, tekniska hjälpmedel samt en närvarande lärare. Den typ av hjälpmedel som får störst fokus är de tekniska hjälpmedlen med sina olika appar och program. De tekniska hjälpmedlen är något som både elever och specialpedagoger uppskattar och vill använda i undervisningen.

Syftet med min studie är att beskriva och analysera hur engelskundervisningen i åk 4-5 är utformad för att stötta elever med dyslexi i relation till Skollagens föreskrifter (SFS 2010: 800) om hur alla barn och elever har rätt till att få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar det sig att de dyslektiska eleverna inte alltid får en anpassad undervisning. Det visar sig också att de kompensatoriska hjälpmedlen används bristfälligt i samtliga ämnen samt att de flesta skolor anpassar undervisningen i form av stöd utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen sägs att undervisningen i första hand skall ges där (Skolinspektionen 2011:8). I min studie utgår jag från följande frågeställningar: Vilka strategier används av lärare för att stödja elever med dyslexi i engelskundervisningen? I vilken utsträckning upplever elever med dyslexi att de får stöd i engelskundervisningen? I vilken utsträckning används kompensatoriska hjälpmedel av dyslektiska elever i engelskundervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer och observationer då de ger värdefull information om i vilken utsträckning engelskundervisningen är anpassad till de dyslektiska elevernas behov, om de dyslektiska elevernas syn på lärarens metod vid stöd samt vilka kompensatoriska hjälpmedel eleven har att tillgå. Resultatet av studien visar att den hjälp som den dyslektiska eleven får i ett integrerat klassrum inte alltid är optimal. För den dyslektiska eleven som får hjälp genom specialundervisning är undervisningen anpassad efter elevens individuella behov. Jag ser också att det finns kompensatoriska hjälpmedel på skolan, men de används sparsamt i engelskundervisningen.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur man på bästa sätt ger elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, en god skolgång. Jag valde att använda den kvalitativa metoden eftersom jag tror att djupgående intervjuer ger bäst resultat. Intervjuerna spelades in på band och sammanställdes sedan. För elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att hjälp sätts in i god tid. Om en person med läs och skrivsvårigheter får hjälp vid tidig ålder kan dyslexin förebyggas. För att hjälpa dessa elever till en god skolgång krävs att man ser till eleven, till barnet. Det är barnet som ska stå i det främsta rummet. Som lärare och pedagog krävs att man sätter in rätt material, material som är anpassat för individen. Kompenserande material bör användas så mycket som möjligt i elevernas undervisning. Arbetet med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har förbättrats de senaste åren, eftersom man har blivit mer medveten om handikappet. Forskningen utvecklas och med hjälp av den nya moderna tekniken kan man undersöka sådant man tidigare inte kunnat. Utvecklingen går framåt och det kommer hela tiden nya forskningsrön och förbättrade hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Med erfarenheter och kännedom om begreppet dyslexi kan man förändra den negativa bilden och stärka de drabbades självförtroende.</p>

<p>Can you ensure that your smoke detector will sense fire and sound the alarm in the middle of the night?</p><p>In 80 percent of the cases where emergency pulls out, smoke detectors are missing where the fire occurred. In the year of 2009, 118 people in Sweden died in fires – most of them would have survived if there had been a functioning smoke detector.</p><p>Earlier development of smoke detectors has mainly been focusing on components that sense smoke and alert in case of fire. But in most cases the problem has not been whether the smoke detector was working or not as fully assembled, but rather that it was missing. The smoke detector has in these cases unfortunately been removed because of unwanted alarms in connection with e.g. cooking and therefore been disassembled and forgotten about. Another major problem is the lack of power supply to the smoke detector i.e. the batteries run out and have not been replaced by new ones. Therefore, the project team has put the focus in the users when developing a new smoke detector, Safire, in order to eliminate the causes of having a non-functioning smoke detector at home. Safire is a unique solution that combines high security with simple using. Additionally it has a pleasant design that favors overall impression and enhances safety.</p> / <p>Kan du garantera att din brandvarnare larmar om det börjar brinna inatt?</p><p>I 80 procent av de fall där räddningstjänsten rycker ut saknas det brandvarnare i bostaden där branden uppstått. År 2009 omkom 118 personer i Sverige i bränder – merparten av dem hade överlevt om det hade funnits en fungerande brandvarnare.</p><p>Tidigare utveckling av brandvarnare har främst inriktats på att förbättra de komponenter som känner av rök och larmar vid brand. Men i de flesta fall har inte problemet legat i huruvida brandvarnaren fungerat eller inte som färdigmonterad, utan snarare att den inte funnits på plats alls. Brandvarnaren har i dessa fall tyvärr övergått till att bli ett irritationsobjekt då den exempelvis har reagerat på oset vid matlagning, tjutit och monterats ned, för att sedan falla bort i glömskan. Ett annat stort problem är att det saknas strömförsörjning till brandvarnaren; batterierna tar slut och man glömmer att sätta i nya.</p><p>Därför har projektgruppen arbetat med användaren i fokus vid utvecklingen av en ny brandvarnare, Safire, för att eliminera orsakerna till att man har en icke fungerande brandvarnare i bostaden. Safire är en unik lösning som kombinerar hög säkerhet med enkelt användande. Dessutom har den en snygg design som gynnar helhetsintrycket och förstärker säkerheten.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur man på bästa sätt ger elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, en god skolgång. Jag valde att använda den kvalitativa metoden eftersom jag tror att djupgående intervjuer ger bäst resultat. Intervjuerna spelades in på band och sammanställdes sedan. För elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att hjälp sätts in i god tid. Om en person med läs och skrivsvårigheter får hjälp vid tidig ålder kan dyslexin förebyggas. För att hjälpa dessa elever till en god skolgång krävs att man ser till eleven, till barnet. Det är barnet som ska stå i det främsta rummet. Som lärare och pedagog krävs att man sätter in rätt material, material som är anpassat för individen. Kompenserande material bör användas så mycket som möjligt i elevernas undervisning. Arbetet med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har förbättrats de senaste åren, eftersom man har blivit mer medveten om handikappet. Forskningen utvecklas och med hjälp av den nya moderna tekniken kan man undersöka sådant man tidigare inte kunnat. Utvecklingen går framåt och det kommer hela tiden nya forskningsrön och förbättrade hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Med erfarenheter och kännedom om begreppet dyslexi kan man förändra den negativa bilden och stärka de drabbades självförtroende.

Can you ensure that your smoke detector will sense fire and sound the alarm in the middle of the night? In 80 percent of the cases where emergency pulls out, smoke detectors are missing where the fire occurred. In the year of 2009, 118 people in Sweden died in fires – most of them would have survived if there had been a functioning smoke detector. Earlier development of smoke detectors has mainly been focusing on components that sense smoke and alert in case of fire. But in most cases the problem has not been whether the smoke detector was working or not as fully assembled, but rather that it was missing. The smoke detector has in these cases unfortunately been removed because of unwanted alarms in connection with e.g. cooking and therefore been disassembled and forgotten about. Another major problem is the lack of power supply to the smoke detector i.e. the batteries run out and have not been replaced by new ones. Therefore, the project team has put the focus in the users when developing a new smoke detector, Safire, in order to eliminate the causes of having a non-functioning smoke detector at home. Safire is a unique solution that combines high security with simple using. Additionally it has a pleasant design that favors overall impression and enhances safety. / Kan du garantera att din brandvarnare larmar om det börjar brinna inatt? I 80 procent av de fall där räddningstjänsten rycker ut saknas det brandvarnare i bostaden där branden uppstått. År 2009 omkom 118 personer i Sverige i bränder – merparten av dem hade överlevt om det hade funnits en fungerande brandvarnare. Tidigare utveckling av brandvarnare har främst inriktats på att förbättra de komponenter som känner av rök och larmar vid brand. Men i de flesta fall har inte problemet legat i huruvida brandvarnaren fungerat eller inte som färdigmonterad, utan snarare att den inte funnits på plats alls. Brandvarnaren har i dessa fall tyvärr övergått till att bli ett irritationsobjekt då den exempelvis har reagerat på oset vid matlagning, tjutit och monterats ned, för att sedan falla bort i glömskan. Ett annat stort problem är att det saknas strömförsörjning till brandvarnaren; batterierna tar slut och man glömmer att sätta i nya. Därför har projektgruppen arbetat med användaren i fokus vid utvecklingen av en ny brandvarnare, Safire, för att eliminera orsakerna till att man har en icke fungerande brandvarnare i bostaden. Safire är en unik lösning som kombinerar hög säkerhet med enkelt användande. Dessutom har den en snygg design som gynnar helhetsintrycket och förstärker säkerheten.

No description available.

Det är allas rätt att fritt delta i samhället men att kunna ta del av samhällslivet är inte en självklarhet för alla. Personer med dövblindhet kan uppleva svårigheter kring aktiviteter så som att kommunicera, förflytta sig och få tag på information. I arbetsterapi är delaktighet i aktivitet ett viktigt begrepp. För att öka delaktigheten i aktiviteter i samhället för denna grupp behöver möjligheter till självständighet stärkas och beroende av andra människor minskas. Tillgång till teknologi kommer få större betydelse i rehabilitering i framtiden. Syftet med studien var att beskriva om och i så fall hur teknik kan främja delaktighet i aktivitet och i samhället för personer med dövblindhet. En litteraturstudie genomfördes vilken resulterade i tio artiklar med fokus på implikationer av tekniska lösningar för personer med dövblindhet. Resultatet visade att teknik kan främja delaktighet i aktivitet i samhället genom att ge personer med dövblindhet möjlighet till självständig mobilitet i samhället, kommunikation, tillgång till information och en känsla av säkerhet. Tekniken kan även ge personer ökad möjlighet till social interaktion och möjligt bryta viss isolering samt främja självständighet vid aktiviteter för personer med dövblindhet.

Detta arbete behandlar ämnet E-hälsa. Dess framtida funktion i hemmet, och dess assistans i brukarens dagliga liv. Med en fokus på hur vården kan förbättras genom att öka känslan av trygghet och effektivisera hjälpmedlen,som kan komma att finnas i brukares hem. Arbetet tar upp olika IT baserade typer av hjälpmedel som redan finns på vissa ställen i vården t.ex. Nattfriden tillsynskamera med anslutningsdekterande lampa, och söker en kompletterande cykel utav enheterna. Arbetet finner sin grund i regeringskansliets projekt långsiktig efterfrågan på välfärdstjänst, ett projekt som utvecklats för att genomlysa vårdaperaturens skick. Samt söker perspektivet och eventuellt möjligheten att applicera resultaten i Laholms kommuns äldreomsorg.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning. De använder sig utav olika hjälpmedel i vardagen, det vi såg som användes mest på förskolorna var tecken som stöd samt Pictogram, för att de barn medspråkstörning ska få den hjälp och uppmärksamhet som de är i behov av. Det är de två vanligaste hjälpmedlen som de tyckte fungerade bäst till de flesta barn och kan stärka dem i deras språkutveckling. Pedagogerna beskriver även hur de anpassar verksamheten för att barnen ska få de bästa förutsättningarna till sin språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att samtal i vardagen är bland deviktigaste uppgifterna de har för att ge barnet de rätta verktygen för att kunna utveckla sitt språk. De anser även att de är i behov av mer utbildning om diagnosen språkstörning för att tidigt kunna se de små tecken som barnet visar.