No description available.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder. För att predicera en hög grad av klassiska dominansattityder var manligt kön och en hög grad av social dominansorientering viktigast.

Denna studie handlar om Norrbottens läns djurskyddsförening och hur denna, tillsammans med andra aktörer inom närliggande områden, arbetade för att öka djurskyddet och minska djurplågeri. Frågor som ställs blir bland annat hur föreningen arbetade med djurskydd och varför men också hur de resonerade vad gäller djurplågeri. Det framkommer dels genom sättet de arbetade på, dels varför de valde just dem tillvägagångssätten. Med aktörer menar jag bland annat mänskliga aktörer som exempelvis polisen, medlemmar i föreningen och frivilliga individer och icke-mänskliga aktörer vilket kan vara djurskyddslitteratur och stadgar eftersom dessa besitter en viss makt. Detta kan kopplas till aktörnätversteorin som ligger till grund för studien. Utöver detta framkommer även ett koncept gällande maktordningen mellan människa och djur. Därtill får man en inblick i hur aktörerna resonerade gällande djurplågeri genom att ta upp ett flertal fall där misstanke om djurplågeri framkom. Det undersöks vad som räknas till kategorin och inte, samtidigt som fallen relateras till stadgarna för djurplågeri. Därutöverdiskuteras varför föreningen med aktörer resonerade som de gjorde. Tidsperioden sträcker sig från slutet av 1800-talet, mer specifikt år 1896 fram till år 1955, men där fokus framför allt ligger på första halvan av 1900-talet. Vad gäller materialet har en avgränsning skett så att maskinskrivet material för den valda perioden har medtagits och det handskrivna materialet har lämnats utanför för att misstolkningar inte ska ske. Metoden som använts är först och främst innehållsanalys och till viss del även deskription. De slutsatserna som går att dra utifrån studien är att föreningen arbetade på många och diversifierade sätt för att öka djurskyddet och att varje fall av djurplågeri som har tagits med i den empiriska delen går att relatera till föreningens stadgar. Däremot är det svårare att förstå var gränsdragningen går mellan djurplågeri och vanvård av djur. / The essay is about an association that works with animal welfare. In Swedish it is called Norrbottens läns djurksyddsförening, which is a form of animal protection agency. Norrbottens animal protection agency works with different actors within related areas and has a goal to increase and make the animal welfare better. In the study, questions like ”How did the association work with animal welfare and why” and ”How did the association reason and discuss when it comes to animal cruelty?”. Furthermore, to precise what I mean with actors I refer to both human and non-human actors. With human actors I mean the police or the members of the animal protection agency. Non-human actors in this essay refers to the animal welfare literature or the association’s statutes because both has some kind of power. This can relate to the theory that I have chosen, which is actor-network theory. In addition, I have chosen to look at a theoretical concept that explains the hierarchy of animal. How well the protection agency managed to increase the animal welfare emerges from the way they chose to work in and why they chose it. In addition, one gets an insight into how these actors reasoned regarding animal cruelty by addressing several cases where suspicion of animal cruelty has emerged. In the study, I also analyze what should fit in the category “animal cruelty”. Side by side with this I see how the statutes can relate to the animal cruelty cases. In addition, I discuss why the animal protection agency reasoned the way they did. The time period extends from the end of the 19th century, more specifically in 1896 until 1955.However, I will, primarily, focus on the first half of the 20th century. However, I decided to only use material which was typed by a typewriter because I did not want to risk any misinterpretations by using handwritten material. The method that I have used is primarily content analysis. The conclusions that can be made from this study are that the animal protection agency worked in many diversified ways to increase the animal welfare. Moreover, every single one of the cases can be related to the statutes. Though, it is more difficult to understand where the line between animal cruelty (djurplågeri) and neglect of animals (vanvård av djur) goes.

De flesta får någon gång under sitt liv läsa om eller bevittna när ett djur far illa på grund av en människa. Att använda våld mot djur är något oacceptabelt, ändå sker det allt mer förekommande i vårt samhälle sett till brottsstatistiken. Studien ämnar att utifrån en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar, som har avgjorts i Skåne län och Västra Götalands län mellan 2012-2015, identifiera gemensamma faktorer hos personer som utövar våld mot djur och har dömts för djurplågeri i Sverige. Studien utförs på grund av att forskningen i nuläget har ett tämligen begränsat fokus där människors våld mot djur förklaras utifrån samma förklaringsmodell. Att identifiera gemensamma faktorer kan därför blir ett viktigt komplement till den befintliga forskningen. Eftersom Sverige i stort sett saknar preventiva åtgärder mot personer som utövar våld mot djur kan kunskapen även användas som ett redskap i det brottsförebyggande arbetet. Utifrån analysen kunde hus- och sällskapsdjur, kön, våldets utformning, olika förklaringar till sitt handlande, tidigare brottslighet, substanspåverkning, psykisk ohälsa samt djurets lidande identifieras som meningsbärande enheter i materialet. Våldet har begåtts i tre olika sammanhang; på grund av olydnad hos djuret, för egen tillfredställelse eller i relation till partnervåld. Utifrån att studera de olika gemensamma faktorerna i relation till det sammanhang där våldet begåtts, har de tre sammanhangen kunnat användas som undergrupper för att förklara olika mönster och karaktärsdrag hos personer som utövar djurplågeri. Framtida forskning bör fortsätta att studera gemensamma faktorer samt utföra studier av såväl retrospektiv som prospektiv karaktär. Slutligen bör forskningen utveckla kunskapen kring olika åtgärder samt att Sverige bör implementera fler konkreta åtgärder inom det brottsförebyggande arbetet. En rekommendation är att se över möjligheten till en tertiär prevention, i form av vård- och rehabilitering, till de personer som dömts för djurplågeri. / During a lifetime, most people will probably read about or witness when animals suffer violence because of a human. Violence against animals is unacceptable nevertheless it occurs more frequently in our society seen to crime statistics. This essay intends to, based on a qualitative content analysis, identify common factors among people who have committed and been convicted for animal abuse in Sweden. The study is based on seventeen court records between 2012-2015 from different district courts in Skåne and Västra Götaland. Existing research has a rather limited focus where all violence acts against animals are explained by one theory. Therefore, an important complement to existing research can be to identify common factors. The essay can also contribute as an instrument in crime prevention. The results in this study show that companion animals, gender, type of violence, explanations for their actions, history of criminality, mental illness, substance abuse and the animals suffering are important meaning units. The violence is perpetrated in three different contexts; due to disobedience of the animal, for the perpetrators own satisfaction or in relation to partner abuse. By analysing the common factors in relation to the context in which the violence is committed, the three contexts could be used as subcategories to explain different patterns and characteristics of persons who commit animal abuse. The essay suggests that future research should develop more knowledge about common factors. Also to use studies with retrospective as well as prospective character. Finally, future research should develop more knowledge about different interventions and start implement interventions of crime prevention in the Swedish society. A recommendation is to review the possibility of tertiary prevention, which contains care- and rehabilitation, for people convicted of animal abuse.

The aim of this study was to investigate how the crime of animal cruelty is constructed and what lies behind these crimes where animals have been suffering.The study's data consisted of 76 animal cruelty judgements, the verdict pronounced between January 2017 and December 2018. Animal cruelty occurred in all of Sweden's counties. Most of the crimes were committed by perpetrators in the age group 50-59 years and men committed more crimes than women. Most of the crimes (92%) also resulted in day fines, which were combined with a suspended sentence in 63% of the cases. In 90% of the cases the day fines were for an amount of SEK 200 or less, and 43% of the perpetrators were given a suspended sentence or day fines of a minimum amount (SEK 50).Neglect concerning the primary lack of care, was the most common crime category (77% of all cases). Dogs were the most frequently affected species within both cases of neglect (39%) as well as in cases of abuse (79%), which is in line with previous studies regarding animal cruelty crimes. Men accounted for 92% of the cases in the crime category of abuse and women accounted for 49% of the cases in the category of neglect. In 40% of the judgments where cats were involved, the animal keeper also kept several other types of animals or had a larger total number of animals (68 animals at most), which may indicate animal hoarding. In almost half of the investigated cases, animals had either died or had to be euthanized because of the crime. It also turned out that some of the perpetrators violated an existing animal ban and nearly 15% of the crimes resulted in new animal bans. Approximately 15% of the judgements indicate animal hoarding and the lack of cooperation between authorities. It also appears that animal bans are not always complied by those who are imposed with the ban and further measures are therefore required for the ban to be complied with. Animal cruelty needs to be studied further and whether the new law on grave animal cruelty turns out to have the intended effect in practice. / Syftet med denna studie var att undersöka hur brottet djurplågeri är konstruerat och vad som ligger bakom dessa brott där djur blivit lidande. Studiens dataunderlag bestod av 76 djurplågeridomar som meddelats mellan januari 2017 och december 2018. Djurplågeri förekom i Sveriges samtliga län. Flest brott begicks av personer i åldersgruppen 50–59 år och män begick fler brott än kvinnor. Merparten av brotten (92 %) ledde till dagsböter, som i 63 % av fallen förenades med en villkorlig dom. I 90 % av fallen låg dagsböterna på 200 kronor eller mindre och 43 % av gärningspersonerna fälldes för brottet med en villkorlig dom eller dagsböter av minimibelopp (50 kr). Vanvård i form av primära skötselbrister var den vanligaste brottstypen (77 % av fallen) och hundar var det djurslag som drabbades oftast i såväl vanvårdsfall (39 %) som misshandelsfall (79 %), vilket är i linje med tidigare studier avseende djurplågeri. Männen stod för 92 % av brottstypen misshandel och kvinnor 49 % inom brottstypen vanvård. I 40 % där djurslaget katt förekom, höll djurhållaren flera olika djurslag men i flera fall även ett stort antal djur (som mest 68 stycken djur), vilket kan tyda på ett tvångsmässigt djursamlande. I närmare hälften av de undersökta domarna hade djur antingen självdött eller behövt avlivas på grund av brottet. Det visade sig även att en del av gärningspersonerna överträtt befintligt djurförbud och närmare 15 % av brotten resulterade i nya djurförbud. Omkring 15% av domarna tyder på djursamlande och ett bristande samarbete mellan myndigheter. Det framkommer även att djurförbud inte alltid efterlevs och att ytterligare åtgärder krävs för att förbudet ska efterlevas. Djurplågeri behöver studeras vidare och om den nya lagen om grovt djurplågeri visar sig få avsedd effekt i praktiken.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.