Denna studie handlar om Norrbottens läns djurskyddsförening och hur denna, tillsammans med andra aktörer inom närliggande områden, arbetade för att öka djurskyddet och minska djurplågeri. Frågor som ställs blir bland annat hur föreningen arbetade med djurskydd och varför men också hur de resonerade vad gäller djurplågeri. Det framkommer dels genom sättet de arbetade på, dels varför de valde just dem tillvägagångssätten. Med aktörer menar jag bland annat mänskliga aktörer som exempelvis polisen, medlemmar i föreningen och frivilliga individer och icke-mänskliga aktörer vilket kan vara djurskyddslitteratur och stadgar eftersom dessa besitter en viss makt. Detta kan kopplas till aktörnätversteorin som ligger till grund för studien. Utöver detta framkommer även ett koncept gällande maktordningen mellan människa och djur. Därtill får man en inblick i hur aktörerna resonerade gällande djurplågeri genom att ta upp ett flertal fall där misstanke om djurplågeri framkom. Det undersöks vad som räknas till kategorin och inte, samtidigt som fallen relateras till stadgarna för djurplågeri. Därutöverdiskuteras varför föreningen med aktörer resonerade som de gjorde. Tidsperioden sträcker sig från slutet av 1800-talet, mer specifikt år 1896 fram till år 1955, men där fokus framför allt ligger på första halvan av 1900-talet. Vad gäller materialet har en avgränsning skett så att maskinskrivet material för den valda perioden har medtagits och det handskrivna materialet har lämnats utanför för att misstolkningar inte ska ske. Metoden som använts är först och främst innehållsanalys och till viss del även deskription. De slutsatserna som går att dra utifrån studien är att föreningen arbetade på många och diversifierade sätt för att öka djurskyddet och att varje fall av djurplågeri som har tagits med i den empiriska delen går att relatera till föreningens stadgar. Däremot är det svårare att förstå var gränsdragningen går mellan djurplågeri och vanvård av djur. / The essay is about an association that works with animal welfare. In Swedish it is called Norrbottens läns djurksyddsförening, which is a form of animal protection agency. Norrbottens animal protection agency works with different actors within related areas and has a goal to increase and make the animal welfare better. In the study, questions like ”How did the association work with animal welfare and why” and ”How did the association reason and discuss when it comes to animal cruelty?”. Furthermore, to precise what I mean with actors I refer to both human and non-human actors. With human actors I mean the police or the members of the animal protection agency. Non-human actors in this essay refers to the animal welfare literature or the association’s statutes because both has some kind of power. This can relate to the theory that I have chosen, which is actor-network theory. In addition, I have chosen to look at a theoretical concept that explains the hierarchy of animal. How well the protection agency managed to increase the animal welfare emerges from the way they chose to work in and why they chose it. In addition, one gets an insight into how these actors reasoned regarding animal cruelty by addressing several cases where suspicion of animal cruelty has emerged. In the study, I also analyze what should fit in the category “animal cruelty”. Side by side with this I see how the statutes can relate to the animal cruelty cases. In addition, I discuss why the animal protection agency reasoned the way they did. The time period extends from the end of the 19th century, more specifically in 1896 until 1955.However, I will, primarily, focus on the first half of the 20th century. However, I decided to only use material which was typed by a typewriter because I did not want to risk any misinterpretations by using handwritten material. The method that I have used is primarily content analysis. The conclusions that can be made from this study are that the animal protection agency worked in many diversified ways to increase the animal welfare. Moreover, every single one of the cases can be related to the statutes. Though, it is more difficult to understand where the line between animal cruelty (djurplågeri) and neglect of animals (vanvård av djur) goes.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-88865 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Norman, Minny |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds