Bakgrund: Sekundärprevention efter en hjärtinfarkt har som syfte att förebygga att en andra infarkt inträffar, men det har visat sig finnas brister inom programmen som påverkar deltagandet hos patienterna.Syfte: Undersöka hur sekundärpreventionen fungerat för patienterna gällande livsstilsförändringar, information och förnekelse, men även om andra faktorer kan ha påverkat. Samt hur faktorerna påverkat beslutet att delta respektive att inte delta i de olika programmen.Metod: Litteraturöversikt där totalt 11 artiklar valts ut som ansågs svara på frågeställningarna. De kvalitetsgranskades för att försäkra att de höll hög kvalitet och kunde ge ett trovärdigt resultat.Resultat: Studien visade att cirka hälften av alla patienter deltog i sekundärpreventionsprogrammen. Många patienter upplevde att de inte fått information om sin sjukdom, riskfaktorer eller sekundärprevention och bland de som fått information visade det sig att många missuppfattat informationen. Det visade sig att många tillfrågade patienter inte kunde återge sina riskfaktorer eller annan information om hjärtinfarkten. Brist på information eller missuppfattningar ledde till att patienterna visade på bristande motivation till livsstilsförändringar och deltagande i sekundärpreventionen. En anledning till att informationen inte togs upp av patienterna visade sig bero på förnekelse kring sjukdomen.Slutsats: Informationsbrist var grunden till att sekundärpreventionen inte haft avsedd effekt. Ytterligare forskning krävs inom området då sekundärpreventionen innefattar många aspekter som behövs granskas noggrannare.

Bakgrund: HIV är ett virus som försvagar immunsystemet successivt. På 1980-talet kunde forskare konstatera att HIV fanns, dock hade vården ingen kurativ behandling. Idag finns det bromsmediciner men det påverkar de drabbade; biverkningar, livsstilsförändringar, känsla av lidande och oviss framtid. Beskedet om att ha smittats av HIV väcker känslor och reaktioner. Upplevelsen av lidande i sjukdomen är stort eftersom HIV många gånger är ett tabubelagt samtalsämne. Syfte: Syftet var att belysa människors upplevelser av att vara smittad av HIV. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier. Innehållsanalysen gjordes enligt metoden av Lundman & Hällgren Graneheim (2008). Resultat: I studien framkom sex olika kategorier; Förneka att vara smittad av HIV, Pendla mellan hopp och förtvivlan, Reaktion på beskedet, Varför blev jag smittad?, Känslan av att ha en obotlig sjukdom och Att påerkas av hälso- och sjukvården. Slutsats: Ur resultatet framkommer det att okunskap och fördomar finns gällande HIV, vilket medför att lidande genomsyrar mycket i livsvärlden hos dessa personer. Hur fördomarna och riskbeteendet ska kunna minskas samt möjliggöra acceptans för sjukdomen, är förslag på vidare forskning för att kunna öka välbefinnandet hos smittade personer.

Denna uppsats undersöker de diskurser enligt vilka samtalet i svensk media fördes om de pågående skogsbränderna under sommaren 2018. Detta görs genom en diskursanalys där 129 ledare och debattartiklar från 28 svenska dagstidningar studeras. Studiens frågeställningar är: ”Vilka diskurser dominerade samtalet om skogsbränderna 2018 under det att skogsbrän­derna rasade?” samt ”Hur förhåller sig dessa diskurser till klimatförändringarna?”. Som teoretiskt ramverk för uppsatsen används Kari Marie Norgaards socialt organiserad förnekelse, ett koncept som formuleras för att förklara avsaknaden av social mobilisering i klimatfrågan. Studiens resultat visar att under bränderna kom diskussionen i media att handla mer om hur samhället ska anpassas till klimatförändringarnas framtid, snarare än att diskutera hur det ska förhindra – eller i största möjliga mån förmildra – klimatförändringarnas framtid. Den diskurs som dominerar samtalet förespråkar en stark krisberedskap där förmågan att tackla den glo­bala uppvärmningens konsekvenser är central – samhället uppmanas att agera för anpassning. I motsats till Norgaards tes, finns en andra, svagare diskurs i samtalet som talar för behovet att förhindra klimatförändringarna – där uppmanas samhället att agera för förändring. Inom den dominerande diskursen betraktas framtiden som opåverkbar: klimatförändringarna tenderar att framställas som en oundviklighet, likt en naturlag. Inom den dominerande diskursens förs­tåelse av klimatförändringarna framstår ett motstånd som lönlöst och irrationellt. Att diskur­sen dominerar samtalet om klimat riskerar därmed att bidra till fortsatt passivitet i fråga om att motverka klimatförändringarna.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet genom att hämma nervimpulser. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, koordinationsstörningar eller förlamningar och kroppsliga funktioner kan i längden avta. Det finns två typer av MS; skovvis förlöpande MS och progressiv MS. Uppsatsen är en narrativ studie som baseras på fyra självbiografier skrivna av svenska kvinnor med sjukdomen MS. Syftet är att beskriva kvinnornas upplevelser om att leva med diagnosen. Vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och lidande beskrivs och åskådliggörs, samt vilken roll och betydelse den vårdande sjuksköterskan har i såväl bemötande som omvårdnad. Analysen av de fyra självbiografierna resulterade i fyra teman som framställs i resultatet, vilka är: förnekelse – skuld – skam, rädsla, omgivningens attityder och insikt och försoning. Resultatet innehåller citat från självbiografierna för att illustrera författarnas upplevelser. Slutligen diskuteras områden som förnekelse av diagnosen, bearbetningsprocessen och acceptans. I diskussionen beskrivs även betydelsen av stöd och den drabbades behov av information, men även behovet av ökade kunskaper om MS hos allmänsjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad.

Många mänskliga aktiviteter skapar miljöproblem som kan resultera i irreversibla och allvarligakonsekvenser för allt levande. Kognitiva, emotionella och ekonomiska barriärer utgör en grogrund förmiljörelaterad skepsis och förnekelse. Denna studie fokuserar på till vilken grad svenska män respektivekvinnor är skeptiska eller förnekar i förhållande till miljöproblem. Andra studier som gjorts kring detta visarpå att män är något mer skeptiska och förnekar något mer i förhållande till miljöproblem än kvinnor.Metoderna som använts i denna studie är enkät och kompletterande semi-strukturerade intervjuer. Det totalaresultatet bekräftar i stort sätt de andra studiernas resultat och lyder att män i något högre grad än kvinnorförnekar och är skeptiska i relation till miljöproblem. / Many human activities cause environmental issues that can result in irreversible and serious consequencesfor all living things. Cognitive, emotional and economic barriers constitute a hotbed for environmentalskepticism and denial. In this study, the focus is on the degree to which Swedish men and women areskeptical or in denial in relation to environmental issues. Other studies concerning this show that men aresomewhat more skeptical and deny somewhat more in relation to environmental issues than women. Themethods used in this study is a questionnaire and additional semi-structured interviews. The overall resultconfirms by and large the results of the other studies concerning this and shows that men are somewhat morelikely than women to deny and to be skeptical in relation to environmental issues.

I denna uppsats presenteras resultaten av en kritisk diskursanalys av ledarartiklar om rasism och valfrihet i vården. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka diskurser som, via några av Sveriges mest inflytelserika ledarskribenter, kom att dominera den debatt som blossade upp sommaren 2021 efter det att Dagens Nyheter gjort en granskning där de påstod sig ha avtäckt strukturell rasism i vården. Syftet är vidare att klargöra på vilket sätt som denna mediala elit valde att legitimera sina och i förlängningen även delar av samhällets ståndpunkter i frågan. Uppsatsens övergripande diskussionsfråga avhandlar vad resultaten säger beträffande de maktrelationer som avtäcks, såväl mellan media och dess konsumenter, som mellan olika aktörer inom vårdsektorn. Med hjälp av van Leeuwens modell för legitimeringsanalys, samt van Dijks resultat från tidigare forskning kring rasism och media, visar jag hur alternativa diskurser till den om rasism legitimeras i ledartexterna. Resultatet redovisas tematiskt efter de olika diskurser som framkommer i materialet. Genom en kvantitativ innehållsanalys beräknas den relativa frekvensen för de fyra huvudsakliga legitimeringsstrategierna. På de ställen där det görs relevant analyseras även förnekelsestrategier av rasism för att visa på vilken funktion förnekandena fyller i texterna. Sammanfattningsvis framträder fem alternativa diskurser till den om rasism i ledarartiklarna, där den om patientnöjdhet och den om språkförbistring förekommer i störst utsträckning. Mythopoesis är den legitimeringsstrategi som används flitigast för att legitimera alla alternativa diskurser. Resultaten visar även att samtliga ledarskribenter förnekar rasism i samband med att de konstruerar alternativa diskurser. Detta reproducerar i sin tur diskriminerande föreställningar och rasism, vilket i förlängningen resulterar i ett upprätthållande av rådande maktstrukturer både i vårdsektorn och i samhället i stort.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.

After World War II some people from all over Europe started to say that the destruction of the European Jews never happened. This article is written to compare the argument the Holocaust deniers are using against science document. The materials that have been used for this comparison are the books “Dog verkligen 6 miljoner? Sanning till sist” and ”En tom säck kan inte stå” which are the Holocaust deniers material. From the other side I have been using the Swedish states internet side Forum för levande historia, the site of Världens historia and the documentary of Auschwitz from BBC. The arguments will be studied from post fact theory specters, were I will compare the facts from the two sides and put them together. I will do that by look how the arguments from the two sides are built. I have also made questions that I have been asking by email the two sides. The Holocaust denier’s sides are the Swedish party called Nordiska Motståndsrörelsen (Nordic resistance movement) and the other side is Forum för levande historia (Forum of living history). The result that this study will show are when you put all the arguments from the Holocaust deniers together, their argument will not be as strong as when they are by them self.