Det råder brist på läkare i Sverige och landstingen kommer att behöva rekrytera läkare från andra länder för att klara av framtida behov. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det är att komma till Sverige och arbeta som läkare om man genomfört sin utbildning i något annat land och undersöka de faktorer som gör att man trivs. Jag utgår ifrån att trivsel bidrar till att de vill stanna kvar på sina arbetsplatser även om faktorer såsom hemlängtan och andra karriärmöjligheter kan göra att läkarna ändå flyttar tillbaka, faktorer som en trivsam arbetsplats inte kan kompensera för. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys av resultatet presenteras och diskuteras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Resultatet visar att läkarna upplever en stor osäkerhet vid ankomsten som beror till största delen på bristande språkkunskaper och avsaknaden av stöd från familj. Handledare, mentorer och chefer bidrar med stöd i stor utsträckning och stödet från dem kanske kan hjälpa läkarna att hantera negativa faktorer som stress och professionell osäkerhet. Intressant för framtida forskning skulle vara att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska och utländska läkares upplevelse av trivsel och vad det beror på. / There is a shortage of doctors in Sweden and county councils need to recruit physicians from other countries to cope with future needs. The purpose of this thesis is to find out what it is like to come to Sweden to work as a doctor if the education was completed in another country and to investigate the factors that make them thrive and experience job satisfaction. I assume that job satisfaction makes them want to remain at their jobs, even if factors such as homesickness and other career opportunities can contribute to the fact that doctors still wants to move back, factors a pleasant workplace cannot compensate for. The study is qualitative and five semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis of the results are presented and discussed on the basis of relevant theories and previous research. The results show that doctors are experiencing great uncertainty initially due in most part to a lack of language skills and the lack of support from family. Tutors, mentors and managers contribute support to a large extent and the support from them might help foreign doctors cope with negative factors such as stress and professional uncertainty. Interesting for future research would be to examine whether there is any differences between Swedish and foreign doctors experience of job satisfaction and what it depends on.   Keywords: foreign doctors, wellbeing, support, tutors, coping

I denna uppsats presenteras resultaten av en kritisk diskursanalys av ledarartiklar om rasism och valfrihet i vården. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka diskurser som, via några av Sveriges mest inflytelserika ledarskribenter, kom att dominera den debatt som blossade upp sommaren 2021 efter det att Dagens Nyheter gjort en granskning där de påstod sig ha avtäckt strukturell rasism i vården. Syftet är vidare att klargöra på vilket sätt som denna mediala elit valde att legitimera sina och i förlängningen även delar av samhällets ståndpunkter i frågan. Uppsatsens övergripande diskussionsfråga avhandlar vad resultaten säger beträffande de maktrelationer som avtäcks, såväl mellan media och dess konsumenter, som mellan olika aktörer inom vårdsektorn. Med hjälp av van Leeuwens modell för legitimeringsanalys, samt van Dijks resultat från tidigare forskning kring rasism och media, visar jag hur alternativa diskurser till den om rasism legitimeras i ledartexterna. Resultatet redovisas tematiskt efter de olika diskurser som framkommer i materialet. Genom en kvantitativ innehållsanalys beräknas den relativa frekvensen för de fyra huvudsakliga legitimeringsstrategierna. På de ställen där det görs relevant analyseras även förnekelsestrategier av rasism för att visa på vilken funktion förnekandena fyller i texterna. Sammanfattningsvis framträder fem alternativa diskurser till den om rasism i ledarartiklarna, där den om patientnöjdhet och den om språkförbistring förekommer i störst utsträckning. Mythopoesis är den legitimeringsstrategi som används flitigast för att legitimera alla alternativa diskurser. Resultaten visar även att samtliga ledarskribenter förnekar rasism i samband med att de konstruerar alternativa diskurser. Detta reproducerar i sin tur diskriminerande föreställningar och rasism, vilket i förlängningen resulterar i ett upprätthållande av rådande maktstrukturer både i vårdsektorn och i samhället i stort.