<p>Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.

No description available.

Abstrakt Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson &amp; Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens “Allmänna råd” och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas. Nyckelord: Kvalité, praktik, fastighetsmäklarstudenter, fastighetsmäklare, handledare.

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ”trygghet och en upplevelse av delaktighet” beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning. Samtliga patienter kunde se sin egen betydelse i att studenterna gavs möjlighet till erfarenheter inför sin kommande yrkesroll. Studenterna upplevdes som kunniga och observanta. Patienterna kände också en trygghet i att handledaren fanns i bakgrunden men beskrev i temat ”otrygghet” en känsla av otrygghet i vissa tänkta situationer. I studentintervjuerna identifierades tre teman och sju kategorier. I temat ”förankrat i organisationen” upplevde studenterna att de gavs tid till handledning och kunde, tillsammans med sin handledare, planera och förbereda omvårdnadsåtgärder innan mötet med patienten skedde. Studenterna framhöll vikten av reflektion som ett verktyg i handledningen. I handledarintervjuerna identifierades tre teman och elva kategorier. Handledarna upplevde inom temat ”trygghet och självständighet för studenten” möjligheten att ge studenten tid. Möjligheten till detta utgjordes av de frikopplade dagar som ingår som en del i denna handledningsmodell då handledaren kunde ägna sig åt studenten utan medverkan i ordinarie sjuksköterskearbete på avdelningen. Inom temat ”stimulerande och utmanande handledarroll” beskriver handledarna bland annat balansen mellan kontroll och ansvar. Handledarna poängterade också vikten av stöd i organisationen för handledning inom temat ”stöd i organisationen”.

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förståelse för praktikhandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte är helt lätt alla gånger. Positivt sågs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare få möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lärande samt att praktik sågs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter kräver en del tid och energi samt att det kan finnas svårigheter kopplade till den egna arbetsplatsen. Vidare framkom under intervjuerna blandade erfarenheter av och synpunkter på universitets roll samt den obligatoriska utredningsuppgiften. Avslutningsvis visar resultatet vad informanterna ansåg att man bör tänka på för att göra praktiken givande för samtliga parter, detta rör bland annat planering, att hitta och välja praktikant, att involvera kollegor samt att klargöra förväntningar och vara tydlig.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna. Var man som handledare sätter sin gräns är individuellt, t.ex. har vissa av handledarna kontakt med medlemmar efter arbetstid medan andra handledare inte är intresserade av att ha det. Allt på ett Fontänhus bygger på relationer. Handledarnas främsta arbetsmetod är att skapa relationer till medlemmarna detta för att kunna bedriva ett bra arbete. Hur man som handledare handskas med medlemsrelationerna ser olika ut. Att kunna arbeta med alla medlemmar eller med bara vissa skiljer sig åt bland handledarna.

Bakgrund: Klinisk undervisning är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och den vanligaste handledningsmodellen kallas preceptorship där en student följer en handledare. En annan modell, peer learning, används på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Denna bygger på att studenterna har ett jämlikt samarbete och lär av varandras kunskaper, medan handledaren har det övergripande ansvaret.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva handledande sjuksköterskors upplevelser av peer learning Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju handledande sjuksköterskor med erfarenhet av peer learning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorier som beskriver handledarnas upplevelser av att vara handledare, att handleda studenter samt att vårda patienter i peer learning. Resultaten visar många positiva upplevelser samt vad som är viktigt för fungerande handledning. Slutsats: Peer learning är en bra handledningsmodell för klinisk undervisning som bör kunna användas på fler kliniker.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning har olika förutsättningar att ge god handledning utifrån tillgång till information, stöd och resurser. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de förutsättningar sjuksköterskor upplevde sig ha vid handledning av sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien hade en beskrivande design med en kvalitativ deduktiv ansats. Som teoretiskt ramverk användes Kanters teori gällande strukturell empowerment. Tio legitimerade handledande sjuksköterskor som tjänstgjorde på fyra olika medicinavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades under tre kategorier: Tillgång till information, tillgång till stöd och tillgång till resurser utifrån formell och informell makt. Resultatet visade att förutsättningarna varierade vid avdelningarna där studien utfördes. Studiens resultat stödjer Kanters teori angående att tillgång till strukturell empowerment påverkar sjuksköterskans förutsättningar att handleda sjuksköterskestudenter. Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar för att kunna ge god handledning. Dessa handledare hade en specifik handledargrupp som ansvarade för handledningen till sjuksköterskestudenter på avdelningen. Övervägande antalet handledare ansåg dock  att det fanns bristande förutsättningar för handledare att ge god handledning. Tydligaste brist var tillgång till resurser såsom avsatt tid under handledningsperioden för reflektion, feedback och möjlighet till förberedelser inför VFU period. En del av handledarna upplevde att det fanns materiella brister såsom lokala utrymmen och skrivplatser för studenterna. Stöd och bekräftelse från chef ansågs som en viktig förutsättning men stödet var ofta bristfälligt. Stöd från närmaste medarbetare och ett tillåtande arbetsklimat var en viktig förutsättning. Tillgång till information varierade och de flesta handledare ansåg sig få tillräcklig och ändamålsenlig information men de såg även en förbättringspotential. Sammanfattning: Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar att ge god handledning till sjuksköterskestudenterna men övervägande handledare ansåg att det råder brist i förutsättningarna. I huvudsak stöd från chef och medarbetare och avsatt tid före och under VFU period. Nyckelord: Förutsättningar, handledare, handledning, sjuksköterskeutbildning, sjuksköterskor

No description available.