Bakgrund: Klinisk undervisning är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och den vanligaste handledningsmodellen kallas preceptorship där en student följer en handledare. En annan modell, peer learning, används på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Denna bygger på att studenterna har ett jämlikt samarbete och lär av varandras kunskaper, medan handledaren har det övergripande ansvaret.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva handledande sjuksköterskors upplevelser av peer learning Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju handledande sjuksköterskor med erfarenhet av peer learning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorier som beskriver handledarnas upplevelser av att vara handledare, att handleda studenter samt att vårda patienter i peer learning. Resultaten visar många positiva upplevelser samt vad som är viktigt för fungerande handledning. Slutsats: Peer learning är en bra handledningsmodell för klinisk undervisning som bör kunna användas på fler kliniker.

I uppdraget som sjuksköterska ingår det bland annat att vara handledare åt studenter under VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att studenterna ska kunna sammanfläta teori och praktik behöver handledaren vara väl förtrogen med sjuksköterskeyrket och den vårdvetenskapliga disciplinen. Sjuksköterskan bör vara en bra pedagog för att kunna skapa bra inlärningsmiljö för studenten. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever sin handledarroll ur ett pedagogiskt perspektiv vid handledning av sjuksköterskestudenter på grundutbildning. Metoden är en kvalitativ studie som bygger på sex öppna intervjuer av informanter inom primärvård och slutenvård. Analysen är en induktiv innehållsanalys enligt Elo&Kyngäs. Resultatet visar att informanterna inte reflekterar över sin pedagogiska roll som handledare i det dagliga arbetet. Informanterna upplevde sig sakna pedagogisk kunskap och redskap eftersom de inte uppfattat att pedagogik ingått som ämne i deras grundutbildning till sjuksköterska. Under intervjuerna beskrevs positiva men även negativa aspekter som påverkar uppdraget som handledare. Hälften av informanterna har handledarutbildning. Samtliga informanter efterlyste mer kunskap om hur den pedagogiska handledarrollen kan utvecklas. Att dra några generella slutsatser av studien är svårt då underlaget till studien är litet och mer forskning i ämnet skulle vara önskvärt.