No description available.

Abstrakt Alla som jobbar i restaurangkök utsätts dagligen för en stor mängd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor långa Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I många fall har inte handledarna någon handledarutbildning och har dålig kunskap om elevernas kunskapsnivå och gällande säkerhetsregler. Detta förstärks ofta med en bristfällig kommunikation mellan skola och handledare. Vi har fått intrycket av att säkerhetsfrågan är för känslig att diskutera därför finns det väldigt lite artiklar och forskning mm inom detta område. Vårt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu. Lathunden skall vara till hjälp för både elev, handledare och lärare och även öka kommunikationen mellan parterna. Vår frågeställning: Hur kan vi med hjälp av en lathund bidra till att den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu ökar? Detta har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lärare undersökt. Intressekravet hos samtliga målgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehållande fysiska säkerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rättigheter och skyldigheter för samtliga parter. Kontraktskrivningen kräver ett fysiskt möte så därför har vi även gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det är. Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjälp av litteraturstudier.

De flesta forskningsuppsatser berör normalbegåvade elevers behov av handledning på en Apu-plats (Arbetsplatsförlagd utbildning). Jag vill med mitt arbete belysa de alldeles speciella förutsättningar som gäller för att hantera elever med funktionsnedsättning när de är ute på sin Apu. När det i dagligt tal diskuteras om gymnasiesärskoleelever förknippas dessa oftast som gravt handikappade - rullstolsbundna och liknande synbara handikapp. Därför är det högst relevant att lyfta fram att det finns elevgrupper som har andra typer av funktionsnedsättning som t.ex. sociala och kognitiva handikapp. Dessa syns ofta inte fysiskt utan ligger mer på det intellektu-ella planet. Inledningsvis belyser jag de svårigheter som uppstår i en handledningssituation. Jag använder exempel hämtad från min egen undervisning för att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i elevernas situation. Undersökningen baserar sig på intervjuer med elever och handledare. Intervjuerna visar att det finns situationer i mötet mellan handledare och elev som är problematiska. Den teori som jag använder mig av i min studie är Vygotskijs teori med inriktning ur ett sociokulturellt perspek-tiv. Den koncentrerar sig på lärandesituationen och vikten av samspel mellan lärare och lä-rande. Undersökningsresultatet tyder på att det förekommer många pedagogiska situationer som ofta ger stora missuppfattningar mellan elev och handledare. Missuppfattningar som ofta får stora konsekvenser. Utifrån resultaten menar jag att man bör diskutera handledarens situat-ion och utbildning. Detta för att på sikt öka utbildning i handledning av elever från gymnasie-särskolan.

Studiens syfte var att undersöka hur medlemmar och handledare på Fontänhuset i Örebro såg på handledarnas roll i klubbhuset. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex personer, varav tre medlemmar och tre handledare från Örebro Fontänhus. Studien visade att handledarna uppfattades ha två övergripande roller. Den ena handlade om att inspirera medlemmarna till personlig utveckling, deltagande i klubbhusverksamheten och ut till arbetslivet, samt om att förmedla vikten av deltagande. Den andra gick ut på att stödja medlemmarna på olika sätt. Stödfunktionen inbegrep bidrag till klubbhusets sociala gemenskap, deltagande i dess sociala program, kontaktmannaskap för boenden i dess boendeprogram samt hjälp till medlemmar i deras kontakter med samhället. En arbetsuppgift var att bekämpa omgivningens stigma. Det ansågs nödvändigt att handledaren kunde arbeta på ett på ett flexibelt sätt. Handledaren hade ett huvudansvar för klubbhusverksamheten, där hon skulle bidra med trygghet och kontinuitet. Hon gavs även en ledarroll som handlade om att strukturera och fördela arbetsuppgifter. Gentemot medlemmen betraktades handledaren vara jämlik, men ändock professionell.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare

Den här uppsatsen har sin startpunkt i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Sveriges lärarutbildning har omarbetats då det funnits brister i vfun när det gäller ämneskunskaper och när det gäller vfu-placering inom relevant verksamhetsområde för planerad examen. I den här studien belyses andra kvalitéer relaterade till vfu utifrån ett studentperspektiv där studenter själva har beskrivit sina upplevelser på sin vfu. Det finns nationell och internationell vfu-forskning som fokuserar faktorer runt studentens vfu, ur andra perspektiv än studentens. Den här studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters upplevelse av bemötandet av personalen ute på förskolor och skolor under vfu. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur beskriver studenter sin upplevelse av bemötandet av personalen på skolorna? Hur kan beskrivningarna förstås i relation till studenternas vfu-placering på olika skolor? Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med åtta lärarstuderande vid Mittuniversitetet. Ur analysen framkom fem kvalitéer med relevans till studenternas beskrivna upplevelser: Pedagogers delaktighet och medvetenhet om handledaruppdraget, trygghet, studentens känsla av delaktighet i arbetslaget, studentens uppgifter och övningar, samt nyfikenhet och engagemang i studenten. Resultatet visar att studenterna överlag har upplevt bemötandet positivt. Resultatet visar också att det finns vissa skillnader i studenternas beskrivna upplevelser som kan förstås i relation till den skola de har gjort vfu på.

Bakgrund: Behovet av kompetenta handledare som ser handledning som en attraktiv arbetsuppgift ökar stadigt allteftersom fler sjuksköterskestudenter går ut för att göra sin VFU. För att få svar på frågan hur stöd och kompetensutveckling för dessa handledare skulle kunna bli bättre behöver kunskap inhämtas om handledares syn på den egna handledarrollen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka variationer i sjuksköterskans uppfattning av sin handledande roll. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter på en sjukhusavdelning har genomförts och analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultat: Fem olika beskrivningskategorier kunde urskiljas; ”Handledarens vad och hur?” ”Motstånd mot att handleda”, ”Osäkerhet vid handledning”, ”Vad studenten har med sig” och ”Vad handledaren får tillbaka”. Slutsats: Handledares olika uppfattningar om sin roll i handledningsprocessen kan beskrivas på olika sätt och med hjälp av den kunskapen som framkommit kan stödet utvecklas vidare. Nyckelord: Handledare, handledarskap, rollmodell, sjuksköterskestudent, verksamhetsförlagd utbildning, / Background:The needs of competent preceptors who find precepting an attractive work task is steadily increasing as more nursing students make their clinical placement. In order to get an answer to the question how support and competence development for these preceptors’could be better, knowledge needs to be obtained about preceptors’ view on their own precepting role. Aim: The aim of the study was to investigate variations in the nurse's perception of his / her supervisory role. Method: Semi-structured interviews with nurses who precept nursing students at a hospital department have been carried out and analyzed with a phenomenographic approach. Result: Five different description cathegories could be distinguished; ”The preceptors’ what? and how?” ”Uncertainty in preceptoring”, ”Resistance to preceptoring”, ”What the student brings” and ”What the preceptor gets back.” Conclusion: The preceptors different views on their role in the precepting process can be described in different ways and with help of the knowledge that emerged, the support can be further developed.Keywords: Clinical practice, nursing student, preceptor, preceptorship, role model

Praktik är ett otroligt viktigt hjälpmedel för att studenter skall kunna utvecklas inom olika yrkesgrenar. En central roll i studentens praktik är handledaren som ska finnas där för att hjälpa studenten i utvecklingen samt inlärningen under praktikperioden. I en bransch som sjöfarten kan handledarrollen ses som extra viktigt då studenten kan vara isolerad från samhället under en längre tid. Då man jobbar och lever så tätt intill varandra kan relationen till besättningsmedlemmar ha en stor betydelse till hur studentens mående och utveckling ombord. På vilka sätt ska då handledaren tillämpa olika verktyg för att kunna hjälpa studenten under praktikperioden? För att undersöka detta har sju intervjuer med studenter från sjöfartshögskolan genomförts där de fått förklara hur en bra handledare skall tillämpar olika metoder och verktyg. Undersökningen har gett en inblick i hur studenterna upplever en bra handledare och dess förutsättningar. Resultatet tyder på att det finns bristfällighet i stöd till handledare men även att det är helt personligt hur ett bra handledarskap upplevs utifrån vissa aspekter.

AbstractNilsson Anna (2018). ”Om det är nåt trubbel med dom” - Arbetsplatsförlagt lärande för elever i behov av anpassningar och stöd på gymnasiets yrkesprogram. “If there is any trouble with them” Workplace-based learning for students in need of adaptations and support in upper secondary vocational education and training programmes.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Expected contribution to knowledgeThe contribution involves increased awareness of the type of information a supervisor requires in order to provide the best reception for vocational students who need extra adaptations and support from an upper secondary national vocational education and training programme during their workplace-based learning (WBL) period.Aim and research questionsThe aim of the survey is to examine and analyse 1) the type of knowledge upper secondary school teachers in vocational education and training programmes need to define and specify for WBL supervisors before and during upper secondary school students’ WBL periods, and 2) the knowledge exchange between them, so that a student who is in need of extra adaptations or special support is to be well taken care of and can develop towards achieving the upper secondary programme’s goals during their WBL period.Answers are sought for the following research questions:• What knowledge do WBL supervisors consider they need to have clarified in order to supervise vocational students who have extra adaptations or special support?• In what way do WBL supervisors obtain the knowledge they need on WBL from the upper secondary school?• What knowledge do vocational education teachers consider needs to be defined and specified for WBL supervisors and in what way?MethodSemi-structured interviews were conducted with four supervisors at different WBL sites and with four vocational education teachers in different vocational education and trainingprogrammes. The supervisors work in four different vocational education areas and receive students from four different vocational education and training programmes. All the WBL supervisors have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and have good experience of what it means to receive students for WBL periods.The vocational education teachers work in four different vocational education and training programmes and have teacher certification. They have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and are responsible for WBL matters in their respective programmes.Prior to the interviews, the respondents received information in the form of a covering letter. The interviews were conducted with the supervisors at their workplaces and with the teachers in their workrooms. All the interviews, which were conducted in March and April 2018, were recorded and transcribed. After the respondents had answered the pre-set questions, follow-up questions were asked. The length of the interviews varied, as respondents were given the opportunity to speak freely on the questions and thus some interviews were longer than others.ResultsThe supervisors consider that the knowledge they need before a student starts their WBL is what the student did in school before WBL, i.e. what experience the student has. They also need information about how the student is as a person and if the student has a need for support of some kind. The knowledge that supervisors say they receive is which form the student is in at school, the student’s name, contact details and the times the student will be involved in WBL. All the supervisors say that they receive a folder containing this practical information. The teachers consider it is important that the supervisor does not get a preconceived idea about the student and are fearful that the supervisor will not accept the student if they find out about the student’s difficulties. The teachers express this by saying they may “burn” WBL places, if the student cannot manage. All the teachers state that they inform the supervisor about the need for extra adaptations, but all are very clear that for integrity reasons they only provide information that is allowed to be disclosed. When they are asked about what they may disclose from an integrity and confidentiality perspective, none of them knows where the boundaries are. All supervisors state that they do not receive information about a student’s difficulties. A content analysis of the interviews has been conducted based on the research questions.Implications for special education teachersThe teachers have different ideas about the way in which special education teachers can be involved in work relating to WBL. Two of the teachers wish that the special education teacher participated in meetings and programmes with the supervisors from the WBL sites in order to provide information on diagnoses and extra adaptations. One of the teachers would like assistance from the special education teacher in the preparation and follow up of WBL. This teacher considers that students who need extra adaptations require more preparatory work than others and that the special education teacher can be an asset in this work. Working as a special education teacher in a vocational education and training programme presupposes considerable knowledge and understanding of workplaces beyond the school walls and of learning environments that are not always optimal from an educational perspective. The special education teacher’s traditional role is to work on analyses of students and my understanding is that teachers do not expect the special education teacher to be involved in WBL, particularly not in preventive and supportive contexts. It is therefore pleasing that the interviewed teachers consider that the special education teacher also has a role in the preparatory work leading up to WBL.

Bakgrund: Forskning visar att sjuksköterskestudenter inte sällan beskriver den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som utmanande. Känslor som ångest och oro på grund av bristande kompetenser i att etablera förtroendefulla möten och relationer försvårar lärandeprocessen. Handledare har en viktig roll, vilken antingen försvårar eller underlättar för sjuksköterskestudenterna att på bästa sätt tillägna sig praktisk kunskap under VFU. Syfte: Att översiktligt beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar tretton artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Resultat: Fyra teman identifierades: Att möta sjuksköterskestudenterna och dess inverkan på vårdrelationen, Kommunikationen när sjuksköterskestudenter vårdar patienter, Sjuksköterskestudenter som utför omvårdnaden samt Att vara en del av sjuksköterskestudenters lärandeprocess. Slutsats: Att lyckas skapa förtroendefulla möten och relationer är den mest väsentliga faktorn för att patienterna ska erfara vården som trygg och säker. Möten och relationer påverkas negativt av sjuksköterskestudenters tvivel på egna förmågor. Sjuksköterskestudenter relaterar svårigheter att etablera god kommunikation och goda relationer till bristande undervisning relaterat till dess områden. Halldorsdottirs omvårdnadsteori kan vara en lämplig vårdvetenskaplig referens att använda i undervisningen vilken kan leda till ökad förståelse för mötets betydelse hos sjuksköterskestudenter.