No description available.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är hur tid, arbetsfördelning och styrdokument ses som de bakomliggande faktorerna som påverkar fritidspedagogens roll och kompetens i skolan. Det sociala lärandet och fritidspedagogernas flexibla förhållningssätt tycker både fritidspedagogerna och lärarna är de viktigaste orsakerna till varför fritidspedagogerna behövs i skolan. En slutsats som dragits av studien är att planeringstiden är den främsta faktorn till att fritidspedagogens roll och kompetens inte används på rätt sätt. En annan slutsats som dragits av studien är att både fritidspedagogerna och lärarna värdesätter fritidspedagogens sociala kompetens. De menar att barnen i dagens skola skulle ha svårt att nå upp till de krav och mål som är preciserade i styrdokumenten om inte fritidspedagogen hade funnits i skolan med sin värdefulla roll och kompetens.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad utomhuspedagogik har för effekter på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Undersökningen sker genom en systematisk litteraturstudie där har jag samlat forskning kring mitt valda område. Forskningen som används för denna studie är insamlad från  databasen Eruc och  Linköpings universitets hemsida. Studien presenterar en analys av texterna som kopplas till arbetets frågeställningar. Resultatet visar att utomhuspedagogik medför positiva effekter på på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Utomhuspedagogik som arbetsmetod ökar intresset och motivationen hos eleverna och gör att de fårbättre förståelse för ämnet. Vidare visar resultatet  att eleverna blir mer kreativa och kritiska i sitt lärande. Elevernas kunskaper om de naturorienterande ämnena ökas när undervisningen sker utomhus

<p>Mot bakgrund av datorns och ITs historia både i allmänhet och i skolan i synnerhet, är syftet med detta arbete att ge en bild av hur lärare uppfattar IT i skolan. Frågeställningar som behandlas är vilka mål lärarna har med datorundervisningen och vilka skäl de har att använda IT eller inte använda IT i undervisningen och om detta påverkat lärarrollen och lärandet. I arbetet ingår en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna 4-6. Huvudresultaten är att det finns två olika mål med datorundervisningen, ett där själva hanteringen av maskinen är det viktigaste och ett där målet är att göra datorn till ett hjälpmedel för eleven. Lärarnas huvudskäl till datoranvändning är att ge alla elever samma bas att stå på och det starkaste skälet till att inte använda datorn är att det är svårt organisatoriskt. De tillfrågade lärarna säger att det är svårt att se en förändring i lärandet men tycker sig se att eleverna blir mer motiverade. Förändringen av lärarrollen har de tillfrågad lärarna inte reflekterat över men några anser att de blivit mer undersökande och att de har ett öppnare arbetssätt</p>

<p>Media has in the last year been dominated by news about the current financial crisis around the world. For the banking system in Sweden the crisis began to show in the beginning of 2008 and there where a lot of speculations about how serious the crisis would be and it’s consequences. In several aspects, the banks' situation in the current crisis, are linked to the banking crisis in the 1990s. Although these crises have had different break-out reasons, there are several parallels between these crises to be drawn. The purpose of this study is to analyze how these financial crises have affected the four leading banks in Sweden and see if they learned and took knowledge from the previous crisis in their organisation. The results of the study show that the banks are at a better level in terms of ratios compared to the crisis in the 1990s. Handelsbanken has distinguished itself to be the one that had the best profitability over the years. Nordea have had the hardest time to keep themselves in the market during the crisis in the 1990s but still managed in recent years to develop a strong market for their activities. We have not seen the end of today's crisis yet and therefore we can not in this stage find patterns between the two crises, and accordingly to the banks' statements some claim to have learned and take knowledge from the banking crisis in the 1990s in their organizations<strong>.</strong></p><p> </p>

<p><em>Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.</em></p><p><em>Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.</em></p><p><em>Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.</em></p><p><em>Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.</em></p><p><em>Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</em></p><p> </p><p><em> </em></p>

Mot bakgrund av datorns och ITs historia både i allmänhet och i skolan i synnerhet, är syftet med detta arbete att ge en bild av hur lärare uppfattar IT i skolan. Frågeställningar som behandlas är vilka mål lärarna har med datorundervisningen och vilka skäl de har att använda IT eller inte använda IT i undervisningen och om detta påverkat lärarrollen och lärandet. I arbetet ingår en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna 4-6. Huvudresultaten är att det finns två olika mål med datorundervisningen, ett där själva hanteringen av maskinen är det viktigaste och ett där målet är att göra datorn till ett hjälpmedel för eleven. Lärarnas huvudskäl till datoranvändning är att ge alla elever samma bas att stå på och det starkaste skälet till att inte använda datorn är att det är svårt organisatoriskt. De tillfrågade lärarna säger att det är svårt att se en förändring i lärandet men tycker sig se att eleverna blir mer motiverade. Förändringen av lärarrollen har de tillfrågad lärarna inte reflekterat över men några anser att de blivit mer undersökande och att de har ett öppnare arbetssätt

Media has in the last year been dominated by news about the current financial crisis around the world. For the banking system in Sweden the crisis began to show in the beginning of 2008 and there where a lot of speculations about how serious the crisis would be and it’s consequences. In several aspects, the banks' situation in the current crisis, are linked to the banking crisis in the 1990s. Although these crises have had different break-out reasons, there are several parallels between these crises to be drawn. The purpose of this study is to analyze how these financial crises have affected the four leading banks in Sweden and see if they learned and took knowledge from the previous crisis in their organisation. The results of the study show that the banks are at a better level in terms of ratios compared to the crisis in the 1990s. Handelsbanken has distinguished itself to be the one that had the best profitability over the years. Nordea have had the hardest time to keep themselves in the market during the crisis in the 1990s but still managed in recent years to develop a strong market for their activities. We have not seen the end of today's crisis yet and therefore we can not in this stage find patterns between the two crises, and accordingly to the banks' statements some claim to have learned and take knowledge from the banking crisis in the 1990s in their organizations.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle. Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson. Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera. Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa. Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

No description available.