<p><em>Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.</em></p><p><em>Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.</em></p><p><em>Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.</em></p><p><em>Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.</em></p><p><em>Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</em></p><p> </p><p><em> </em></p>

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle. Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson. Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera. Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa. Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

The purpose of this study is to examine the view of Swedish language teachers on the role of fiction and of school libraries within the compulsory school’s teaching of Swedish of form 6-9. The questions to be answered are:• What part do Swedish language teachers (hereafter called teachers) think fiction is playing regarding the pupils inclination to read and reading promotion?• What is the attitude of teachers regarding the function of fiction in the Swedish subject?• What do teachers consider being the role of the school library in education, and can this be related to the local school library resources?To answer the questions a questionnaire was sent out to thirty-five teachers. Four qualitative interviews were also carried out among the fourteen teachers that answered the questionnaire. The empirical material has been analyzed with the use of the following theoretical models: A. Chamber’s The Reading Circle; models of understanding the Swedish subject by L-G Malmgren and S. Thorson, and D. Loertscher’s taxonomy of school libraries, modified by L. Limberg. Within the study we have found that the teachers imply that reading promotion is important, in spite of this we found an instrumental view on the reading of fiction. The main views on the role of fiction were that fiction partly serves as a means for practice in Swedish, partly as a means for the pupil’s self-identification. We also found that only a few school libraries function as a pedagogical resource in a problem-based teaching, and that it was mostly teachers in schools where the library did have this function, that fully understood its meaning.

Det talas idag om hur det livslånga lärandet och det informella lärandet påverkar människors kompetens och anställningsbarhet. Föräldraskapet kan ses som en del i det livslånga lärandet och fungerar som ett vardagslärande. I dagens globala samhälle efterfrågar arbetsmarknaden kompetenta arbetstagare och kraven på den arbetande befolkningens anställningsbarhet ökar. På grund av den föräldrapolitik och strävan efter jämställdhet som råder i Sverige får fäder i större utsträckning möjlighet till att vara föräldralediga. Även om föräldraskapet för med sig flera fördelar så finns detutmaningar med att kombinera föräldraskap och arbete. Konflikter mellan arbetsgivarens krav och familjens behov bidrar till att det är svårt att uppnå och upprätthålla balans mellan arbete och familj. Studiens syfte är att gestalta variationer i fäders uppfattning om föräldraskap som kompetens i arbetslivet. Studien belyser även hur föräldraskapet påverkas av kombinationen mellan familj och arbetsliv samt fädernas anställningsbarhet. Detta är en kvalitativ studie som tagit inspiration från fenomenografisk vetenskapsteori. Deltagarna i studien valdes ut genom ett målinriktat urval med inslag av bekvämlighetsurval men med eftertanke för att deltagarna ska vara fäder i olika ålder, i olika arbetsroller och med olika bakgrund. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats. Analysen av datamaterialet har skett genom tematisk analys där den stora mängden data systematiskt behandlades och delades in i olika teman. Resultatet visar att föräldraskap som fenomen är ett relativt oreflekterat område för fäderna och desto mer dess påverkan på lärandet. Även om reflektionerna som förekommer i resultatet varierar mellan fäderna, framkommer det i studien att samtliga av fäderna är av uppfattningen att föräldraskapet innebär flera fördelar för dem i arbetslivet och att de lärt sig olika saker av att vara far. Resultatet har i diskussionen förklarats genom Biestas (2006) modell där det visas att föräldraskap genom ett tydligt samband mellan modellens tre väsentliga funktioner, bidrar till informellt lärande och på så vis ävenfädernas anställningsbarhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ”stannare” på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring.Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet analyseras genom en innehållsanalys som bygger på empiri, humanistisk teori, karriärteorier och tidigare forskning. Analysen visar att de flesta intervjupersonerna har behov som kan relateras till studie- och yrkesvägledning. Det kan vara vägledning i att se på styrkor och svagheter, få information, råd och praktisk hjälp. Intervjupersonerna har dåliga kunskaper om var de kan vända sig för att få vägledning och menar också att det behövs bättre marknadsföring av verksamheten, vilket är huvudresultatet i vårt arbete. Anledningar till att de stannat i 15 år eller längre är bland annat på grund av trygghet, familj, avsaknad av mod och vägledning, men också att de trivs och utvecklas på sin arbetsplats.

AbstractHolmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ”Jag bara kan!” Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad. Syftet med examensarbetet är att synliggöra barnens beskrivningar av hur de upplever sitt eget lärande. Syftet är även att synliggöra fyra pedagogers syn på barnens lärande, miljöns fysiska och sociala betydelse för lärandet och synen som de fyra pedagogerna har på det livslånga lärandet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Hur upplever barnen sitt eget lärande på förskolan? Hur ser pedagogerna på barns lärande? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit kvalitativa intervjuer, intervjuer i form av samtal. Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit Jean Piagets konstruktivistiska synsätt, Lev Vygotskijs sociokulturellt -historiska perspektiv och Ingrid Pramling Samuelssons teorier och forskning kring barns lärande. Resultatet pekar på att barnen har ett väldigt stort självförtroende i sitt lärande och över vad de kan. Barnen beskriver de situationer som de lär sig i och med vem de lär sig. Pedagogerna har insikter om att barnen lär hela tiden men att barnen inte förstår eller ser sin egen läroprocess. Miljön och personerna runt omkring barnen har stor betydelse för deras lärande. Nyckelord: Barns lärande, förskola, samspel, det livslånga lärandet, läromiljön, pedagogers barnsyn

Individer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller individer i behov av särskilda insatser vill i allt större utsträckning vara delaktiga och inkluderade i samhället samtidigt som röster höjs för att den arbetskraft som samhället förlorat genom den exkludering som fortfarande fortgår måste ses över (SKL, 2016). Studiens syfte var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller elever i behov av särskilda insatser själva beskriver och berättar om sina upplevelser av sina individuella möjligheter till lärande och utveckling inom ramen för “en skola för alla” och tanken om “det livslånga lärandet”. I studien problematiserades individens upplevelse av hur hen förberetts för mötet med arbetslivet och/eller eventuellt fortsatta studier. I studien har narrativ teori, metod  och analys använts då vi utgick från livsberättelser som intervjumetod. Studien har sin teoretiska förankring i Hammel, Magasi, Heinemann, Whiteneck, Bogner och Rodriguez (2008) aspekter om deltagandets värde. Resultatet visade att i intervjuerna med respondenterna med intellektuell funktionsnedsättning (IF)  framträder en subjektiv känsla av ett ofrivilligt utanförskap på flera plan, samtidigt som respondenterna beskrev att de är nöjda med var de är i livet idag. Resultatet visade även att delaktighet och inkludering är komplext då det bland annat inte finns något ramverk för vad en framgångsrik inkludering är (Malmqvist, 2016; Nilholm &amp; Alm, 2010). Slutligen kan studien bidra till ökad förståelse för hur speciallärare och specialpedagoger kan arbeta för att ge individen ökad delaktighet och inflytande över sitt eget liv. Yrkesprofessionen behöver inte bara lyssna till, utan också bjuda in individen till delaktighet och skapa ett reellt utrymme där individen ges denna möjlighet.