Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer. Enkäterna för de blivande svensklärarna indikerar att ett homogent synsätt finns, att de kommer att arbeta annorlunda i jämförelse med deras tidigare svensklärare.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan.

<p>The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.</p>

The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ”svaga” elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda. Tillsammans formar dessa villkor svensklärarnas skolvardag och ligger till grund för deras förväntningar på speciallärarrollen. Lärarintervjuerna visar på många olika och till vissa delar motstridiga förväntningar på speciallärarrollen. Dessa förväntningar tillsammans med den skolpolitiska styrningen i form av till exempel examensordingen gör att speciallärarrollen kan sägas befinna sig i en legitimitetskonflikt.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt. Om man introducerar begreppen organisation, föränderlighet och pedagogisk inriktning så öppnar sig möjligheter för att tolka svaret mer positivt. Då studien är en pilot är fokus inte lagt på att styrka några slutsatser utan att ge ett underlag för vidare undersökningar, vilket diskuteras vidare i det avslutande kapitel 7.

InledningLäroplanen säger att drama ska vara en del av alla elevers skolgång men drama är inget eget ämne eftersom det saknar kursplan. Detta gör att drama måste vävas in som arbetsmetod i skolans övriga ämnen. När och hur detta görs är upp till den enskilda skolan och läraren att avgöra. Detta leder till att lärare använder sig av drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda drama i sin svenskundervisning.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter några lärare i årskurs 4-6 har av att använda sig av drama i sin svenskundervisning. Följande frågeställningar preciserar detta syfte: Vilka skäl anger lärarna till att de använder drama? Hur beskriver lärarna att de arbetar med drama? Vilka effekter ser lärarna att drama ger?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av svensklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att böcker och internet fungerar som inspirationskälla när lärarna använder drama. Anledningar till att de använder drama är att det är roligt men också för att det leder till ett brett och varierat lärande. Tidsbrist och att drama kan kännas ostrukturerat och vara svårt att bedöma är anledningar till att lärarna väljer bort drama som arbetsmetod. Lärarna arbetar med drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. De arbetssätt som de lyfter är teater, charader, debatt, dramaövningar, talövningar och forumspel. Genom drama menar lärarna att eleverna tränar samarbete och kommunikation. Lärarna säger att drama kan leda till större lärande och delaktighet hos eleverna men att det framförallt hjälper eleverna att våga stå inför och tala till större grupper.

Inledning För att lärare ska kunna utveckla elevers lärande är det viktigt att de får genomgå kontinuerlig kompetensutveckling för att utveckla undervisningsmetoderna och sin egen yrkesroll. Det är av vikt att kompetensutvecklingen innefattar utveckling av kunskaperna i ämnet som läraren undervisar i. Det är även av betydelse att kompetensutvecklingen bidrar till att lära sig reflektera kring sin egen undervisning samt att utveckla yrkesspråket kollegor emellan vilket i sin tur kommer leda till en personlig utveckling i den egna yrkesrollen. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om svensklärares inställning till kompetensutveckling samt svensklärares attityd till kompetensutvecklingen som benämns som Läslyftet och svensklärarnas erfarenhet av Läslyftet i undervisning. Metod Metoden som använts för studien är en kvantitativ datainsamling i form av en digital enkätundersökning. Detta valdes för att få in ett så stort underlag som möjligt. Resultat Resultatet av studien visar att svensklärarna har en positiv attityd till kompetensutveckling överlag och Läslyftet i synnerhet. Resultatet visar även att svensklärare som arbetat under en längre tid har större insyn i vilka regler och förordningar som finns inom kompetensutveckling.