Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med utveckling av elevers läsförståelse. För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare sitt arbete för att utveckla elevers läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till utveckling av elevers läsförståelse? Vilka erfarenheter har lärare kring arbete med läsförståelsestrategier? Studien har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som bygger på lärande som socialt betingat genom interaktion. Perspektivet har använts i analysen med fokus på lärares undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Den metod som använts för datainsamling var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 på två olika skolor. Resultatet visade hur lärarna beskrev sitt arbete med elevernas läslust, ordförståelse och avkodning i samband med läsförståelsen och de gav konkreta exempel på olika läromedel de använde sig av. Det framkom även hur de respektive lärarna använde sig av läsförståelsestrategier med tydlig koppling till etablerade modeller för läsförståelse.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur svensklärare arbetar me skönlitteratur utefter elevers behov och erfarenheter samt sambandet me skönlitteraturen och de nationella programmen. En kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Utifrån de 4 semi-strukturerade intervjuerna med svensklärare på gymnasieskolor bildades 5 teman inom empirin med analys metoden tematisk analys. Genom denna studie förstå hur svensklärare anpassar språkbruket i syfte att göra det mer begripligt elever som studerar olika program. Dessutom tar svensklärare även häns elevers intressen och erfarenheter i valet av skönlitteratur.

Bedömning och betygsättning är ett ständigt aktuellt ämne i skoldebatten. Likvärdigheten i lärares bedömningar och betygsättningar är av yttersta vikt eftersom betygsättning är myndighetsutövning som påverkar elevens möjlighet till vidare utbildning och arbete. I denna uppsats undersöks likvärdigheten i åtta svensklärares bedömningar och betygsättningar av en elevtext. Informanterna har skriftligen bedömt och betygsatt en elevtext. Dessa skriftliga bedömningar och betygsättningar har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att samstämmigheten i lärarnas betygsättning inte är hundraprocentig. Detta har, enligt resultatet, bland annat sin grund i att lärarna tolkar värdeorden i betygskriterierna på olika sätt vilket gör att de betygsätter texten olika. Slutsatsen som dras är att likvärdigheten i svensklärarnas betygsättning av elevtexter brister.

De senaste åren har det skett en stor ökning i andelen lärare som upplever att nationella prov påverkar undervisningen och den grupp som upplever störst påverkan är svensklärarna. Närundervisningen påverkas av ett prov kallas detta för washback. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken omfattning svensklärare på gymnasiet upplever att nationella prov i skriftlig framställning påverkar undervisningen och vilka washbackeffekter som kan urskiljas. För att nå syftet genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksammasvensklärare på gymnasiet. Resultatet visar att skrivproven påverkar undervisningen, men att graden av upplevd påverkan och inställningen till detta varierar. I lärarnas beskrivningar urskiljs både positiva och negativa washbackeffekter av skrivprov, men det finns tecken på att de negativa effekterna är mer omfattande. Slutsatser som dras är att skrivproven har ett inflytande på undervisningen inom svenskämnet och därmed även utformningen av det, men att det inte verkar finnas någon större risk för att undervisningen planeras utifrån proven istället för respektive kursplan. En medvetenhet om provens effekter är en förutsättning för att nå positiva washbackeffekter som främjar både lärare och elever, exempelvis ökad likvärdighet.

Undersökningen som har genomförts grundar sig på fyra lärares tankar och upplevelser av pojkars relation till läsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. Lärarna arbetar på högstadiet, årskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanställts. Det visade sig att samtliga lärare upplevt att pojkar har ett större motstånd till läsning och skönlitteratur än vad flickorna har. Det visade sig också att pojkarna väljer att läsa annan litteratur än vad flickorna väljer att läsa. Gemensamt för lärarna var att de alla låter pojkarna fritt välja vilken bok de ska läsa samt att uppföljningen oftast består i att låta pojkarna muntligt eller skriftligt göra en recension av boken. I undersökningen blev det också tydligt att de fyra lärarna hade en önskan om att ge mer plats för boksamtal som uppföljning i undervisningen men anledningen till att lärarna inte hade mer boksamtal i sina klasser var tidsbrist eller praktiska problem.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.

Vårt examensarbete handlar om valet av skönlitteratur inom svenskämnet och syftet med denna läsning i skolan. Uppsatsen består av två undersökningar. Dels har vi utfört en kritisk närläsning av den kanondebatt som följde av Folkpartiets förslag och som fördes i framför allt dagstidningar under sommaren och hösten 2006. Dels har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare verksamma i grundskolans senare år. För att kunna placera in de åsikter och argument som vi har utvunnit ur undersökningarna i en klargörande kontext har vi skapat ett schema som baseras på två av Lars-Göran Malmgrens tre svenskämneskonceptioner. Vårt viktigaste resultat är att kanonförespråkarna i debatten kan placeras in under konceptionen ”Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne” och att debattens kanonmotståndare och de svensklärare vi intervjuat hör hemma under konceptionen ”Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne”. En viktig slutsats är att kanonmotståndarnas och svensklärarnas argument ligger i linje med moderna teorier inom litteraturvetenskap, litteraturpedagogik och kunskapsteori, medan detta inte kan sägas om kanonförespråkarnas resonemang.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken litteratur som används i B-kursen i svenska i två olika klasser på två nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lärarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod då vi intervjuar lärare och elever. I vår undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras på olika sätt av de båda intervjuade lärarna. Båda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena läraren anser att kronologisk läsning av klassiker och tidstypisk litteratur är det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och läsvana är viktigast. Vi har funnit att andelen texter av kvinnliga författare är få i förhållande till dem skrivna av män. Eleverna är till största del positiva till deras lärares litteraturval, även om de anser att en del av texterna är svåra. Flera av dem föredrar modern litteratur före äldre. Avslutningsvis upptäckte vi att Lpf 94 inte är lika öppen inför ett icke-västerländskt kulturarv som kursplanen i svenska. Vi anser att läroplanen bör spegla dagens mångkulturella samhälle och vara en förebild för svensklärare när de väljer sin litteratur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärare på högstadiet som aldrig har varit styrda av skolkanon arbetar med litteratur samt att ta reda på hur de tror att deras arbete kommer att förändras av en skolkanon. Bakgrunden utgörs av hur ämnet svenska ser ut i skolan idag samt kanonbegreppet och en rörlig kanon. Arbetets teoretiska ansats utgörs av Husserls fenomenologi. Empiri har samlats in via en kvalitativ enkätundersökning där fyra yrkesverksamma svensklärare deltog. Empirin har analyserats med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden och fann att det lärarna ansåg vara viktigast med litteraturundervisning var att kunna anpassa materialet efter elevgruppen. Respondenterna uttryckte även sina åsikter om en skolkanon som något som kan komma att inskränka deras professionella frihet samt sänka läraryrkets status.

No description available.