Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten. Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet. Vidare har jag i enkäten använt mig av flervalsfrågor, vilket i efterhand visade sig bli problematiskt i tolkningen av svaren. Generellt visar resultatet att elevers skönlitterära läsning påverkas av läraren och den närmsta umgängeskretsen. Ett svensklärarbyte under gymnasietiden tycks påverka hur elevernas inställning till skönlitterärt läsande ser ut. Eleverna läser framförallt för underhållning, men betonar i flera fall att de knappt har tid till läsning längre. De studieförberedande programmens elever är något mer positivt inställda till läsning av skönlitteratur än vad elever på yrkesförberedande program är. Elevernas läsmotivation grundar sig främst i två motiv deras svensklärare ger dem för läsning av skönlitteratur. Dels för tillägnelse och utveckling av det svenska språket, och dels för att skönlitteratur ingår som en del i svenskämnets kursplaner. Svensklärarnas motiv för läsning når delvis fram till eleverna, men lärarna har en mer tydlig bild av vad skönlitteratur rent kunskapsmässigt (allmänbildning, igenkänning) kan skänka eleverna än vad eleverna själva har.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar för att stärka elevers skönlitterära läsmotivation. Syftet var också att undersöka vilken betydelse lärarna anser att synen på sig själva som litteraturläsare har för deras arbete med skönlitterär läsmotivation. De teoretiska utgångspunkterna för den här studien har varit grundtankarna i Grundad teori. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Totalt intervjuades fyra svensklärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna arbetade på tre olika skolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Empirin analyserades genom tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna anser att deras egen syn på läsning har betydelse för elevernas läsmotivation. Vidare tyder resultatet på att elevernas skönlitterära läsmotivation stärks av att lärarna väljer böcker som anknyter till deras intressen och som kan vidga deras perspektiv på omvärlden. En omständighet som påverkar lärarnas val av skönlitteratur är vilka böcker som finns tillgängliga. Resultatet pekar även på att gemensamt samtala om skönlitteratur, att låta eleverna arbeta med skönlitteraturen på andra sätt än att bara läsa den, att involvera digitala hjälpmedel och att belöna elever i den skönlitterära läsningen stärker elevernas skönlitterära läsmotivation.

God läsförståelse är att betrakta som en nyckelförmåga i det moderna samhället. Grundskolan bär ett mycket stort ansvar i att ge sina elever rätt förutsättningar för att utveckla läsförståelseförmågan. Denna studie avser att närmare undersöka vilka erfarenheter svensklärare har och återger kring sitt arbete med undervisning i läsförståelse på grundskolans avslutande år. Läsforskning beskriver att explicit undervisning av läsförståelsestrategier är den mest framgångsrika faktorn när det gäller att öka elevers förmåga att förstå text. Samtidigt finns läsforskningsresultat som indikerar att svenska högstadieelever inte får tillgång till explicit läsförståelseundervisning i lässtrategier. Resultaten från denna studie påvisar att de intervjuade högstadielärarna anser att läsförståelse är viktigt och har stor inverkan på hela skolgången, men de intervjuade lärarna upplever att läsförståelseundervisning är utmanande. Samtliga svensklärare i denna studie hade svårt att precisera varför och exakt vilka didaktiska ställningstaganden som görs i samband med läsförståelseundervisning. Det mest signifikanta resultatet i denna studie är att alla tillfrågade lärare uppger att de använder sig av mängdträning i sin läsundervisning. Ett annat resultat som denna studie påvisar är att samtliga av informanterna upplever att de inte har fått tillräckligt med utbildning av vare sig arbetsgivaren eller sin utbildning för att möta de stora kraven som ställs på en läsförståelseundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

Läsförståelse är en viktig kunskap både i skolan och i det övriga livet och samhället. Alla elever i skolan ska ges möjligheten till att utvecklas och så även inom svenskämnet. Den här studien undersöker svensklärares erfarenheter av läsning, läsförståelse och lässtrategier i deras undervisning i grundskolans senare år 7–9, detta för att försöka synliggöra framgångsrika arbetssätt vad gäller utvecklingen av läsförståelse och användandet av lässtrategier. Lässtrategier är något som ingår i svenskämnets kunskapskrav och ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse, men det framgår inte tydligt hur undervisning i lässtrategier ska ske. Resultatet av den här studien visar att de intervjuade lärarna undervisar sina elever i läsförståelse genom att använda sig av lässtrategier. Positiva undervisningsmetoder i lässtrategier visar sig i studien genom att många av de deltagande lärarna använder sig av exempelvis fördjupningsstrategier. De hjälper alltså eleverna att bryta ned texten genom att prata om förståelse, ord, mönster och teman.

Syftet med denna studie var att undersöka fem svensklärares uppfattningar om sitt arbete med dramapedagogiska metoder i svenskundervisningen på högstadiet. Resultaten analyserades med hjälp av Mia-Marie F. Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv samt Susanne Garvis och Donna Pendergasts resultat om lärares självförtroende, utbildning och resursbehov. Syftet preciserades i följande frågeställningar: I vilken utsträckning använder sig lärarna av dramapedagogiska metoder i sin svenskundervisning? Vilken utbildning har lärarna i drama? Vilka resurser anser sig lärarna behöva för att kunna använda dramapedagogiska metoder i sin svenskundervisning? Som metod genomfördes fem kvalitativa forskningsintervjuer med fem verksamma svensklärare som arbetade på en central högstadieskola i en medelstor stad i Sverige. Tolkningstekniken för den insamlade empirin var meningstolkning. I analysen framträdde tre teman: dramapedagogiskt resonemang, utbildning i drama samt syn på resurser och stöd på arbetsplatsen. Samtliga informanter var positivt inställda till dramapedagogiska metoder samt använde dramapedagogiska metoder i mer eller mindre utsträckning. Slutsatsen var att informanternas syn på fortbildning och tillit till sin ämneskompetens visade sig vara avgörande för deras användande av dramapedagogiska metoder. Mia-Marie F. Sternudds konstpedagogiska perspektiv, det holistiska lärandeperspektivet och det personlighetsutvecklande perspektivet kunde identifieras i informanternas resonemang liksom Susanne Garvis och Donna Pendergasts resultat om lärares självförtroende, utbildning och resursbehov. Denna studie har visat att dramapedagogiska metoder kan vara ett relevant pedagogiskt verktyg för elevers kunskapsinlärning i ämnet svenska.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning. De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande. Användandet av IKT i svenskundervisningen verkar leda till lite mer aktiva och motiverade elever och en anledning kan vara ett hos läraren elevcentrerat, individanpassat förhållningssätt gentemot sina elever. En annan orsak kan vara att teknikens hjälp bland annat ger mer tid för lärarstöd under lektionerna. Dessutom kan vi i studien urskilja att skolledningens inställning är direkt avgörande för hur IKT-utvecklingen på skolan fortlöper och att deras inställning speglas i svenskläraren, samt att 1:1-satsningar i initialskeenden ofta är problematiska men att ledningsgruppen är avgörande för vilken riktning den framtida utvecklingen tar.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: <i>Lärarstilar, Att nå eleverna</i> och <i>Existentiella frågor</i>. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.</p>