Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar. För att kunna vara med så mycket som möjligt använde jag mig av en diktafon vid samtliga intervjutillfällen. Observationen skede under lektionerna då jag granskade hur läraren agerade och hur den fysiska klassrumsmiljön var. Det finns tidigareforskning som fokuserar såväl klassrumsmiljöer som olika lärarstilar. Där finns kanske inte någon stil som som kan beskrivas som manlig eller kvinnlig, men man kan se olika drag av dem såtillvida att män förefaller lägga mer betoning på klassrummets funktionalitet. En slutsats är att det finns en skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarnas uppfattningar om klassrumsmiljön och huruvida den hade någon betydelse. De kvinnliga lärarna tänkte mer på att skapa en trygg ”hemmamiljö” medan de manliga lärarna mer betonade det som fanns i klassrummet, alltså de mer praktiska sakerna.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar. För att kunna vara med så mycket som möjligt använde jag mig av en diktafon vid samtliga intervjutillfällen. Observationen skede under lektionerna då jag granskade hur läraren agerade och hur den fysiska klassrumsmiljön var. Det finns tidigareforskning som fokuserar såväl klassrumsmiljöer som olika lärarstilar. Där finns kanske inte någon stil som som kan beskrivas som manlig eller kvinnlig, men man kan se olika drag av dem såtillvida att män förefaller lägga mer betoning på klassrummets funktionalitet. En slutsats är att det finns en skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarnas uppfattningar om klassrumsmiljön och huruvida den hade någon betydelse. De kvinnliga lärarna tänkte mer på att skapa en trygg ”hemmamiljö” medan de manliga lärarna mer betonade det som fanns i klassrummet, alltså de mer praktiska sakerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: <i>Lärarstilar, Att nå eleverna</i> och <i>Existentiella frågor</i>. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.</p>