Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i fritidshem beskriver elevinitierade aktiviteter och lärarstyrda aktiviteter. Studien belyser fritidshemslärarens balanserade arbetssätt utifrån dessa två undervisningsstrategier samt vilka möjligheter och svårigheter som finns. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: Hur beskriver lärare i fritidshem elevinitierade aktiviteter och lärarstyrda aktiviteter? Vilka möjligheter och svårigheter upplever fritidslärare kring att hitta balans i arbetet med elevinitierade och lärarstyrda aktiviteter? Den här studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade fritidshemslärare. Insamlade data tolkades med en innehållsanalys. Det framgår i resultatet att lärare i fritidshem beskriver elevinitierade aktiviteter där eleven själv tar initiativ till att göra något och att lärarstyrda aktiviteter innebär att läraren planerar och styr en aktivitet. Vidare visar resultatet att det finns både positiva och negativa upplevelser av att arbeta balanserat mellan elevinitierade och lärarstyrda aktiviteter. Lärarna visar på gemensam uppfattning om att det balanserade arbetssättet är högst fördelaktigt då det skapar möjligheter att bemöta elevers intressen och behov. Således bidrar det till större inflytande och delaktighet bland eleverna.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden att svenska elevers läsförståelse behöver utvecklas då den kan ses som viktig för alla skolämnen, och att litteratursamtal kan ses som ett medel för att utveckla läsförståelsen. Den syftar till att presentera forskningsrön om litteratursamtalets möjligheter och utmaningar i undervisning i det svenska språket samt motsvarande forskning i en internationell kontext. Frågeställningen i kunskapsöversikten är därmed: vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå vid litteratursamtal i svenskämnet på gymnasiet? Metoden som användes var en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser och efter relevans- och kvalitétsgranskning resulterade i ett urval av 10 studier, i svensk kontext såväl som internationell. Resultatet visade bland annat att möjligheterna och utmaningarna kan variera beroende på om litteratursamtalet är lärar- eller elevstyrt. Exempelvis kan det lärarstyrda samtalet vara både begränsande och utvecklande, samtidigt som det elevstyrda kan vara dynamiskt eller vilseledande och avskräckande. Vår slutsats är bland annat att svensklärare måste göra avvägningar i arbetet med läsförståelse och litteratursamtal, och ta i beaktning de möjligheter och utmaningar de kan innebära. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka litteratursamtalets inverkan på högpresterande elevers läsförståelse, och ytterligare forskning om hur läraren kan hantera de utmaningar som kan existera inom både lärar- och elevstyrda litteratursamtal.