I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning. De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande. Användandet av IKT i svenskundervisningen verkar leda till lite mer aktiva och motiverade elever och en anledning kan vara ett hos läraren elevcentrerat, individanpassat förhållningssätt gentemot sina elever. En annan orsak kan vara att teknikens hjälp bland annat ger mer tid för lärarstöd under lektionerna. Dessutom kan vi i studien urskilja att skolledningens inställning är direkt avgörande för hur IKT-utvecklingen på skolan fortlöper och att deras inställning speglas i svenskläraren, samt att 1:1-satsningar i initialskeenden ofta är problematiska men att ledningsgruppen är avgörande för vilken riktning den framtida utvecklingen tar.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som behandlar IKT-verktyg och dess inverkan på grundskolans undervisning. Studien bygger på en analys av sex stycken lärarintervjuer där lärarna utifrån sina erfarenheter och perspektiv ger en tydligare bild av de positiva och negativa aspekterna av surfplattans användning i grundskolans undervisning. Den syftar även på att analysera och synliggöra elever som eventuellt kan gynnas eller missgynnas av att ha en surfplatta i sin undervisning. Studien belyser olika påverkansfaktorer till IKT-användningen, exempelvis lärares IKT-kompetens, lärares attityder, IT-infrastrukturen och vikten av skolans IKT-pedagog. Studiens resultat visar på att IKT-verktyg ska ses som ett komplement till vanlig traditionell undervisning. Det ska finnas en balans där den traditionella undervisningen kan utvecklas och bli bättre med IKT-verktygets hjälp. IKT-verktyg såsom surfplattan ger lärare en möjlighet att använda sig av andra metoder i sin undervisning som kan bidra till att inkludera fler elever i undervisningen. Vidare så visar studiens resultat att surfplattan kan bidra med en ökad studiemotivation för elever och den visar på vikten av att arbeta med 21st century skills där eleverna får utveckla kunskaper som är viktiga arr behärska inför framtiden. Sammanfattningsvis, så innebär ett arbete med 21st century skills att göra den digitala tekniken till en naturlig del i vardagen och att lära inför framtiden.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet. Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy. Dessutom presenteras kommunikativa strategier, top-down och bottom-up samt Maslows behovstrappa för att ytterligare kunna problematisera de empiriska resultaten. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med både elever och beslutsfattare. Dessa har sedan transkriberats och analyserats utifrån de tidigare nämnda teorierna i tre analysteman; beslut, implementering och användning. Uppsatsen påvisar att det medialiserade samhället skapade ett upplevt måste för skolorna att följa med i teknikutvecklingen vilket underbyggde besluten för de flesta 1:1-satsningar. I och med ett beslut som med tydlighet anspelar på ett top-down-perspektiv skapas en ytlig instruktionsgrund till användarna. Tillgången till bara ett fåtal instruktioner skapade ett behov av att lärare och elever själva bildade sig en uppfattning om hur datorerna skulle användas på bästa sätt. Den nivå av mediekompetens som studien uppvisar indikerar även på att den i vissa fall är överskattad från beslutsfattarhåll. Detta har i sin tur lett till att det förändrade arbetssätt, som var beslutsfattarnas mål, främst syns genom ett utbyte av skrivdon från papper och penna till datorer hos eleverna.

Vår studie syftar till att förstå om och på vilka sätt 1:1-satsningen i form av surfplattor har kommit att förändra grundlärares läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken grundlärare i en större svensk stad. Resultatet analyseras med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Wahlströms didaktiska teori. Resultatet visar att lärare har förändrat sin läs- och skrivundervisning på flera sätt. Framförallt har skrivundervisningen förändrats genom att lärarna ger mer respons och följer elevernas skrivprocess på närmare håll. Lärarna visualiserar på nya sätt och har kontakt med sina elever på sätt som inte var möjliga innan 1:1-satsningen. Läsundervisningen har däremot inte förändrats i samma utsträckning. Lärarna använder dock mer individanpassade texter samt appar för att utveckla elevernas kunskaper.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT. Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades: Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan? Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet? Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning? Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor. Dessa skolor har så kallad 1:1-satsning, vilket innebär en dator per elev och lärare. Resultatet från intervjuerna analyserades sedan i förhållande till den teoretiska referensramen. Där framkom det bland annat att skolledningens vision gällande användandet av IT inte var helt förankrad bland lärarna och därmed inte i enlighet med teorin. Diskussionen visar på både likheter och skillnader mellan denna studies resultat och tidigare forskning. Den stora skillnaden är att IT-användningen i denna undersökning visar sig vara högre än vad tidigare anger och datorn användes inte av de intervjuade lärarna som endast en ersättare till tidigare verktyg. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar och på så vis kan studiens syfte ses som uppfyllt. Skolledningen anser att IT ska vara en naturlig del av skolan, vilket bland annat visar sig genom 1:1-satsningen som ger lärarna rätt förutsättningar att arbeta digitaliserat. Lärarna anser att IT stödjer deras pedagogiska och didaktiska undervisningsmetoder och använder sig regelbundet av IT och digitala lärresurser.