Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet. Det framkommer också att lärares syn på värdegrundsrelaterade frågor påverkar denna integrering mer än synen på IT samt att gränsen mellan IT som pedagogiskt redskap för främjande eller hindrande av värdegrundsarbete inte alltid är helt tydlig.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka språkundervisningen av flerspråkiga barn i förskolan. Den metodologiska utgångspunkten för intervjuerna var att fenomenografiskt undersöka förskollärarnas uppfattning av sina didaktiska val. Observationerna uppmärksammade delar av förskolans fysiska miljö. Empirin analyserades utifrån didaktisk teoribildning och undervisningsstrategier. Materialet presenterades i två delstudier där den ena undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i svenskundervisningen för flerspråkiga barn, medan den andra undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i nyttjandet av det vidgade textbegreppet i förskolans fysiska miljö i relation till flerspråkiga barn. De huvudsakliga resultaten var att förskollärarna inte använder specifika metoder eller material riktade mot flerspråkiga barn, men att de anpassade undervisningen utifrån barnens kompetenser i det svenska språket. Det kunde handla om att välja enklare barnlitteratur och att läsa i mindre grupper. Förskollärarna ansåg att barnen genom språkundervisning förbereddes inför skolan och att bli en samhällsmedborgare. Barnlitteratur på andra språk än svenska saknades fysiskt, men detta verkade delvis kompenseras av digital litteratur.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan lärares och elevers syn på läslust. För att besvara syftet utgick studien från följande frågeställningar: Vad anser elever i årskurs 3 hjälper dem att finna läslust?Vad har verksamma lärare i årskurs 3 för föreställningar om hur elevers läslust stimuleras? Eftersom jag ville ta del av lärare och elevers egna tankar valde jag att använda mig av en kvalitativ metod och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan med hjälp av en didaktisk teori samt Gambrells (2011) sju principer som hon menar främjar läslust. Urvalet var 16 elever i årskurs 3 samt 2 lärare verksamma i årskurs 3. Resultatet visade att elever anser att läsande förebilder, den fysiska miljön och ett eget val hjälper dem att finna läslust medan lärare ser att läsa tillsammans, den fysiska miljön och adekvata texter som positivt för läslusten. Resultatet visade att lärare och elever har en relativt samlad bild över hur elevers läslust bäst stimuleras och dessa uppfattningar stämmer även överens med såväl tidigare forskning som presenteras i studien angående läslust som Gambrells (2011) principer. I analysen presenteras några likheter och skillnader mellan elevers och lärares uppfattningar om hur elevernas läslust stimuleras. En skillnad rörde de didaktiska vad- och var- frågorna, då eleverna visade sig ha en bredare syn på vad de kan läsa, till exempel på digitala medier, medan lärare ansåg att tryckt text bör vara i fokus. Eleverna poängterade även vikten av att den fysiska miljön bör vara inbjudande för läsning, vilket även tidigare forskning har lyft, men det skiljer sig hur eleverna ser på miljön och hur de intervjuade lärarna och Gambrell (2011) ser på miljön.

Sammanfattning   Tidigare forskning påvisar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) ofta möter svårigheter i skrivandet och att de behöver få specifik skrivundervisning för att utvecklas i sitt skrivande. Studiens syfte var att undersöka och synliggöra lärares uppfattningar och erfarenheter beträffande skrivundervisning för elever med autism. Vår studie vilar på didaktisk teori som beskriver undervisning som en intentionell handling och betonar vikten av att undersöka verksamma lärares tankar och erfarenheter om undervisningens viktiga frågor. Utifrån en kvalitativ ansats undersöktes dels hur lärare ser på skrivsvårigheter hos elever med AST, dels vilka metoder och strategier de använde i sin undervisning samt dels deras tankar kring bedömning av elevernas skrivförmåga. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju grundskollärare, tre specialpedagoger och två speciallärare som alla bedriver skrivundervisning för elever med autism. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Studiens resultat visade att samtliga lärare uppfattade att elever med AST ofta möter flera svårigheter i sitt skrivande. Svårigheter som lärarna belyste var exempelvis att komma på en idé till en text, utveckla skrividén, skriva för en mottagare samt att komma igång, genomföra och att avsluta skrivuppgifter. Lärarna beskrev att de använder en mängd olika metoder och strategier för att ge eleverna stöd kring struktur i skrivandet. Lärarna lyfte även vikten av att skapa en god relation till eleverna och att kontinuerligt återkoppla på skrivuppgifter. En annan viktig aspekt som framkom var betydelsen av att stödja elevernas motivation för att skriva. Något lärarna lyfte som en svårighet i undervisningen var att bedöma skrivutvecklingen hos elever med AST. I relation till tidigare forskning, belyser vår studie betydelsen av explicit och strukturerad undervisning för att stödja elever med autism i deras skrivande. / Summary   Earlier research proves that students with autism spectrum (ASD) often encounter difficulties in writing and that they need to receive specific writing instruction to develop in their writing. The aim of the study was to investigate and visualize teachers' perceptions and experiences regarding teaching for writing development for pupils with autism. Our study relies on didactic theory which describes the teaching as an intentional act and emphasizes the importance of examining the active teachers' thoughts and experiences about the important issues of teaching. Based on a qualitative approach, it was examined how teachers look at writing difficulties among pupils with ASD, and what methods and strategies they used in their teaching and partly their thoughts on assessing the students' writing ability.   We conducted semi-structured interviews with seven elementary school teachers, three special educators and two special teachers, all of whom conduct writing lessons for pupils with autism. The interviews were transcribed and analyzed. The study's results showed that all teachers perceived that students with ASD often encounter several difficulties in their writing. Difficulties that the teachers highlighted were, for example, coming up with an idea for a text, developing the script, writing for a recipient and getting started, completing and completing writing tasks. The teachers described that they use a variety of methods and strategies to provide students with support for the structure of the writing. The teachers also emphasized the importance of creating a good relationship with the students and continuously feedback on writing tasks. Another important aspect that emerged was the importance of supporting the students' motivation for writing. Something the teachers raised as a difficulty in teaching was to assess the writing development of students with ASD. In relation to previous research our study highlights the importance of explicit and structured teaching to support pupils with autism in their writing.

Vår studie syftar till att förstå om och på vilka sätt 1:1-satsningen i form av surfplattor har kommit att förändra grundlärares läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken grundlärare i en större svensk stad. Resultatet analyseras med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Wahlströms didaktiska teori. Resultatet visar att lärare har förändrat sin läs- och skrivundervisning på flera sätt. Framförallt har skrivundervisningen förändrats genom att lärarna ger mer respons och följer elevernas skrivprocess på närmare håll. Lärarna visualiserar på nya sätt och har kontakt med sina elever på sätt som inte var möjliga innan 1:1-satsningen. Läsundervisningen har däremot inte förändrats i samma utsträckning. Lärarna använder dock mer individanpassade texter samt appar för att utveckla elevernas kunskaper.

Studien som genomförts är en småskalig kvalitativ studie som utifrån två lärare i förskoleklass syftar till att synliggöra vad lärare i förskoleklass beskriver som signifikanta kunskaper och erfarenheter vid barns inträde i förskoleklass samt hur lärare arbetar med variationerna i barnens erfarenheter i förskoleklass. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med två lärare i förskoleklass. Lärarnas utsagor har sedan ställts i relation till tidigare forskning och didaktisk teori. I den didaktiska teorin beskrivs delar som styrdokument, rapporter och lagremisser samt vedertagna teorier som behandlar de fyra f:n och den proximala utvecklingszonen. I analysen har lärarnas utsagor ställts i relation till tidigare forskning och valda teorier. I studien framkommer hur barns sociala förmågor för en överordnad roll och beskrivs som en förutsättning för barns utveckling och lärande i förskoleklassen. Lärarna beskriver att de variationer som återfinns i ämnesorienterade kunskaper inte är ett bekymmer, utan de sociala förmågorna blir också studiens kärnämne. Lärarna i studien beskriver också hur de utvecklat olika metoder för att får kunskap om varje barns erfarenheter och kunskapsnivå, distanserat från förskolans praktik.

Målsättningen med studien är att belysa vilka laborativa material som används, hur de kan användas och varför laborativa material ska används i matematikundervisningen i förskoleklass. Detta mynnar ut i studiens syfte som är att med hjälp av intervjuer och observationer synliggöra lärares användning av laborativa material i matematikundervisningen i förskoleklass.   Kvalitativ metod används och inspiration hämtas från etnografin. Det insamlade datamaterialet som har analyserats består av kvalitativa intervjuer med två förskollärare samt deltagande observation under en heldag på två skolor. Teorin inspireras av didaktisk teori och didaktiska frågor som vad, hur och varför. Empirin består av transkriberingar och fältanteckningar som analyseras utifrån den didaktiska triangeln och Bishops matematiska aktiviteter.   I resultatet framkommer att laborativa material används vid alla Bishops sex aktiviteter och att olika typer av laborativa material används som vardagliga föremål, pedagogiska material och spel. Laborativt material används inte enbart vid matematiklektioner utan kan även användas vid temaarbete, på idrottslektioner och utomhus. Förskollärarna är positiva till användandet av laborativt material och ser dem som en självklar del av förskoleklasselevernas matematikundervisning. Förskollärarens syn på vad som är laborativa material påverkar hur laborativa material används. I resultatet framkommer att laborativt material kan vara en hjälp för elever att konkretisera matematiken och att valet av material beror på vilken elev som ska använda det och elevens förkunskaper.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar och anpassar sin undervisning och sina lärmiljöer så att barn med språksvårigheter inkluderas i gemensam undervisning. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sjuförskollärare via en digital plattform. Ett e-mail skickades ut till ett flertalförskolechefer från olika kommuner som sedan hänvisade oss till intresserade förskollärare. Studien utgår ifrån den didaktiska teorin och förväntas att besvara de didaktiska frågorna: vad, hur och varför som även ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Det insamlade data transkriberades samt analyserades ochutifrån analysen utformades fyra teman: förskollärarens förhållningssätt, anpassade barngrupper, samsyn i arbetslaget och pedagogiska hjälpmedel. Resultatet indikerar att förskollärarna inkluderar barn med språksvårigheter i sin undervisning genom att utforma lärmiljön med hjälp av pedagogiska hjälpmedel som exempelvis bildstöd, samt att dela in barnen i mindre och anpassade barngrupper. Fortsättningsvis påvisarresultatet att förskollärarna planerar sin undervisning utifrån barnens intressen. Att det finns en samsyn mellan kollegor är en betydelsefull faktor för att skapa inkluderande undervisning. För att uppnå ett inkluderande arbetssätt är det avgörande att tillgodose barns behov och förutsättningar i undervisningen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärarna använder sig av olika strategier för att uppnå inkluderande undervisning för barn med språksvårigheter.

To make mathematics more significant for the beneficiaries, the problem studied in this thesis is to investigate how to connect mathematical daily practices with educational contexts. The overarching aim is to investigate how to contextualise school mathematics within Rwandan cultural mathematics practices. The content of the thesis reports on the characteristics of mathematical organisations in three workplace settings (taxi driving, house construction and restaurant management) which in turn serve as source for the design of contextualised mathematical activities for student teachers in a teacher education programme. Three levels of mathematical practices are described: (1) mathematical practices that are performed by workers within their respective workplaces, (2) mathematical practices that are performed by student teachers while solving and posing contextualised mathematical tasks for secondary school students, (3) mathematical practices that are carried out by secondary school students. Data gathered from individual and group interviews, transcripts of group discussions and students’ written reports of mathematical work were analysed from the perspective of both activity theory and anthropological theory of didactics. Findings from workplace settings revealed that mathematical organisations performed by workers are characterised by techniques which are functional to the problem at hand, the cultural constraints and the educational background of the workers. As long as they are pragmatic towards the goals of the activity no further justification of the techniques used is needed, resulting in a mathematical organisation with undeveloped know-why (logos). On the contrary, at university and secondary school settings, students justified the used techniques throughout the related taught content of the subject mathematics. Also from each category of mathematical practice, it is shown that while connecting workplaces and educational settings the didactic transposition process was much influenced by the institutional conditions and constraints. / För att göra matematiken betydelsefull för avnämarna är problemområdet som studeras i denna avhandling hur den matematik som finns i samhället kan överbryggas till en undervisningskontext. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man kan kontextualisera skolmatematik i kulturella praktiker i Rwanda. I avhandlingen belyses först matematisk organisation på tre arbetsplatser – i en taxiverksamhet, hos en byggmästare och hos en restaurangägare. Matematik i dessa verksamheter utgör underlag för att konstruera uppgifter för lärarstudenter inom ämnet matematik som först löser uppgifterna och sedan i sin tur konstruerar uppgifter för elever motsvarande årskurs nio i grundskolan. Uppgifterna konstrueras med utgångspunkt i den information studenterna fått om de tre verksamheterna. Datainsamlingen skedde med hjälp av individuella intervjuer, gruppintervjuer och bandinspelade gruppdiskussioner samt studenters och elevers nedtecknade lösningar på respektive uppgifter. Data analyserades med hjälp av aktivitetsteori och antropologisk didaktisk teori. Resultaten från arbetsplatserna visade att matematisk organisation kännetecknades av tekniker som är funktionella för de problem som behövde lösas, de kulturella villkor som förelåg och deltagarnas utbildningsbakgrund. Så länge som teknikerna ledde till önskade mål för verksamheten fanns inga behov att utveckla tekniken som kännetecknades av en matematisk organisation med outvecklad logos. I kontrast till denna strategi sågs studenter och elever i respektive miljöer redovisa de tekniker som användes och motivera dem i enlighet med vad som krävs inom matematikämnet. Den matematiska transpositionsprocessen som utfördes av deltagarna i de olika miljöerna influerades i hög grad av rådande institutionella villkor och begränsningar.

Bakgrunden till studien är att forskning kring elever med språkstörning i matematikundervisningen ärbegränsad. Den lilla forskning som finns är mest internationell. Syftet är att vi vill bidra med en inblick ivilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever medspråkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. Det är en kvalitativ studie, som gjordes medsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är begränsat, endast nio speciallärare med inriktning motmatematikutveckling deltog. Det teoretiska ramverket utgår från den sociokulturella teorin medmedierande verktyg och den didaktiska teorin med hur undervisning kan ske. Vi analyserar resultatetmed utgångspunkt i de specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elevermed språkstörning i matematik. Det är främst matematiska begrepp och kommunikation påmatematiklektioner som framkommer i intervjuerna. Kartläggningen utgör grunden när speciallärarnagör individuella anpassningar. Många speciallärare har enskild undervisning med eleverna medspråkstörning då de arbetar med begreppsbildning och använder det medierande verktyget konkretmaterial. Detta ska leda fram till att eleven med språkstörning ska kunna delta i klassundervisningen.Slutsatsen av studien visar att det finns behov av att kunskaperna kring elever med språkstörning imatematik ökar. Vid speciallärarutbildningen behöver språkutveckling och sambandet mellan språk ochmatematik ingå. Vi anser att kommunerna bör ha personal med kompetens om språkstörning ditspeciallärarna kan vända sig vid behov. / The basis of our study is that research on mathematics education for pupils with DLD, DevelopmentalLanguage Disorder is limited. The research which does exist is predominantly international. Thepurpose of our study is to offer insight in difficulties which may arise and how mathematical educationmay be designed for pupils in grades 1-6 with DLD. This is a qualitative study based on semi-structuredinterviews. The selection has been limited, only nine special education teachers, specializing inmathematical development, took part. Our results are analyzed from a special educational viewpoint,categorical and relational. The results of our study show that every one of the special education teachers feel that language is anissue for pupils with DLD in mathematics. The main issues, which come up in the interviews, are to dowith concept and communication within mathematics. Mapping makes up the basis for the adaptationsspecial education teachers do. Many special education teachers utilize individual teaching for pupils withDLD, when they work on conceptualization, using the mediating tool physical material. This is meant tolead to the pupil with DLD being able to take part in class teaching.Our conclusion is that there exists a need to increase knowledge on mathematical education for pupilswith DLD. Language development and the link between language and mathematics, needs to beincluded in the training of special education teachers. It is our opinion that municipalities require skilledstaff with knowledge of DLD, to whom special education teachers may turn when needed.