Mälarängsskolan är en F-6 skola för ca 400 elever som ligger beläget mitt emellan de tre stadsdelarna Fruängen, Bredäng och Mälarhöjden. Byggnadens form knäcker  på två punkter för att följa tomtgränsen mot norr och omfamna skolgården åt söder, detta gör att man får in mycket dagsljus i byggnaden. Gymnastiksalen är delvis nedsänkt i marken för att möjliggöra taket som skolgårdsyta åt barnen. Planerna är utformade efter konceptet; öppen - på glänt - stängd. Markplanen innehåller verksamheter som ateljé, matsal, musik-, bild-, och slöjdsalar. Här kan man anordna aktiviteter på kvällar, helger och utanför skoltid. Plan två är enbart hemvister åt årskurserna 1-6 och plan tre innehåller administration, skolsköterska och kuratormottagning. Skolan är helt konstruerad av träelement. Väggarna är bärande KL-skivor staplade på varandra och matsalens samt idrottshallens konstruktion utgår från limträelement  med stora spännvidder. Jag har valt att konstruera skolan helt i trä då det är ett framtida byggnadssätt, en koppling till omgivningen och framförallt för dess miljövänliga fördelar. / The school of Mälarängen is a school for 400 pupils from pre school to the 6th grade wich is located between the three areas of Fruängen, Bredäng and Mälarhöjden. The bulding form breaks in two places, creating an asymetric form that follows the property line in the north and embraces the school yard to the south. This gives the building alot of natural light. The sports center is partly sunken to the ground to enable the roof as a playground and basketball court. The building is programmed after the concept of: Open - ajar - closed. The ground plane consists of operations such as studios, dining room, music-, art- and craft halls. On this floor you can arrange activities after school time. The second floor is only classrooms for grades 1-6 and the third floor contains administration, counselor and the school nurse. The entire school is designed by wood structures. The walls are CLT-walls that are stacked on each other and the structure in the dining hall and the sports center consists of laminated timber beams. I have chosen wood because its a futuristic building technique, a wink to the surroundings and because its enviromental qualities.

Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra.  Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS.    Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.

<p><strong></strong><strong> </strong></p><p>Akademin för utbildning, kultur</p><p>och kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE</p><p>                                                                                                                  UÄÖ007 15 hp</p><p>                                                                                                                  Vårtermin 2010</p><p>SAMMANDRAG                                                                                   </p><p>­­Bild här) kationldning, kultur</p><p>ch ko__________________________________________________________</p><p>Ann-Charlotte Fernkvist</p><p> </p><p>Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs tre</p><p>Teachers’ work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade</p><p> </p><p>År 2010                                                             Antal sidor: 47</p><p>_______________________________________________________</p><p>Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.</p><p>Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning. Dock finns viss skillnad i hur de utgår från läro­plan, kursplan, mål för skrivning samt påverkan av att provet för tillfället pågår. De följer instruktionerna som medföljer provet och inser vikten av en helhetsbedömning av elevernas kunskaper. I forskningsbakgrund framkommer att lärares arbetssätt påverkats mindre för de lärarna med erfarenhet medan det i resultatet är tvärtom, att ar­b­ets­sättet påverkats mer för dem med erfarenhet av provet. </p><p>__________________________________________________________</p><p>Nyckelord: nationella prov, årskurs tre, förberedelse, planering, genomförande, bedömning, erfarenhet, lärare, svenska</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet.</p><p>45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder.</p><p>Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.</p><p> </p><p>Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.</p><p> </p><p>Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.</p>

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE                                                                                                                   UÄÖ007 15 hp                                                                                                                   Vårtermin 2010 SAMMANDRAG                                                                                    ­­Bild här) kationldning, kultur ch ko__________________________________________________________ Ann-Charlotte Fernkvist   Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs tre Teachers’ work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade   År 2010                                                             Antal sidor: 47 _______________________________________________________ Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod. Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning. Dock finns viss skillnad i hur de utgår från läro­plan, kursplan, mål för skrivning samt påverkan av att provet för tillfället pågår. De följer instruktionerna som medföljer provet och inser vikten av en helhetsbedömning av elevernas kunskaper. I forskningsbakgrund framkommer att lärares arbetssätt påverkats mindre för de lärarna med erfarenhet medan det i resultatet är tvärtom, att ar­b­ets­sättet påverkats mer för dem med erfarenhet av provet.  __________________________________________________________ Nyckelord: nationella prov, årskurs tre, förberedelse, planering, genomförande, bedömning, erfarenhet, lärare, svenska

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet. 45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder. Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.   Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.   Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta del av och göra en analys av tio elevers berättelser om sina literacypraktiker. Den teoretiska ingången i studien är ett sociokulturellt perspektiv vilket medför en förståelse av lärande som något som människan gör i samspel med andra i olika sociala, materiella och kulturella kontexter (Säljö, 2014a). Utifrån denna förståelse syftar undersökningen till att närmare undersöka specifika aspekter av goda läsares literacypraktiker, samt hur dessa kan förstås i relation till olika sociala, materiella och kulturella kontexter i barnens liv. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från djupintervjuer genomförda med tio elever bedömda att ha en god läsförståelse. Elevernas medverkan baseras på resultat från både muntliga och skriftliga normerade test (Lundberg, 2001; Järpsten &amp; Taube, 2010; Skolverket, 2015). Av det huvudsakliga resultatet framgår att samtliga elever använder sig av både medvetna och omedvetna literacypraktiker. Till de medvetna literacypraktikerna hör att läsa långsamt, läsa om ord och innehållet i texten samt att utgå från bilderna. De omedvetna literacypraktikerna är att skapa inre bilder, koppla texten till egna erfarenheter, leva sig in i karaktären samt omvandla text till rörliga bilder. Av studien framgår också att föräldrarna kommunicerar ett engagerat förhållningssätt till skolan och skolkunskaper. Detta görs i form av andra läroböcker som föräldrarna förser sina barn med vilket även visar sig i gemensamma utmaningar i olika skolämnen samt läsprojekt i form av bokklubbar.      Nyckelord: Literacypraktiker, family literacy, årskurs 3, läsförståelse, goda läsare

Syftet med studien är att redogöra för vilka strategier elever väljer att använda vid problemlösning och om dessa skiljer sig åt mellan elever med olika lång erfarenhet av matematikundervisning. För att ta reda på det observeras och intervjuas tio elever från förskoleklass och tio elever från årskurs 3 när de löser olika matematiska problem. Eleverna får lösa samma matematiska problem och sedan jämförs resultaten. Resultatet visar att elever i förskoleklass och elever i årskurs 3 väljer att använda samma problemlösningsstrategier men att strategierna kan lösas i olika representationer. Den vanligaste förekommande representationen är konkret representation. Elever i förskoleklass använder i större utsträckning informella strategier än vad elever i årskurs 3 gör, vilket innebär att de kopplar problemen till egna erfarenheter. För att utvecklas i progression med matematikämnets syfte bör de informella strategierna inte överges för skolans formella strategier.