Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra.  Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS.    Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.