Under 2020-talet har läromedel återigen lyfts fram i samhällsdebatten som en viktig resurs i undervisningen efter att en digitaliseringsvåg har sköljt över Sverige samtidigt som svenska elevers läsförmåga har sjunkit. Många röster höjs för att skolor nu ska få större resurser för att satsa mer på läromedel i undervisningen. De läromedel som finns på marknaden granskas inte längre av någon statlig myndighet utan det är upp till respektive skola att granska om innehåll och form är anpassat efter undervisningens målsättning och elevers behov. I denna uppsats undersöks skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet och skrivuppgifter i nationella prov för årskurs 3 i ämnet svenska. Syftet med undersökningen är att granska och analysera vilka förväntningar på elever som framträder i instruktioner och skrivuppgifter i läromedel och i nationella prov samt om det som övas i läroböcker är det som prövas i nationella prov. I undersökningen granskas även vilket stöd elever i språklig sårbarhet får i läromedel och nationella prov för att kunna förstå och genomföra de skrivuppgifter som prövas i nationella prov för årskurs 3. Teoretisk utgångspunkt samt metod för granskning och analys i denna uppsats är idén om modelläsare som här har utvecklats till begreppet modellskrivare då undersökningen handlar om elevers förutsättningar att utveckla sitt skrivande. Urvalet för undersökningen utgår från ett läromedel i svenska för lågstadiet som används på svenska skolor idag samt skrivuppgifter på nationella prov i svenska för årskurs 3 som prövats under åren 2013–2020.  I vår undersökning framkommer att skrivövningar i ett läromedel för lågstadiet har få kopplingar till de skrivuppgifter som prövas på nationella prov i svenska för årskurs 3. Många läromedel utger sig för att täcka in allt inom ett ämne i en viss årskurs. Om lärare enbart använder ett läromedel i sin undervisning som utgångspunkt för att utveckla elevers skrivförmåga kan undervisningen bli bristfällig samt att flera skrivutvecklande aktiviteter uteblir. Skrivövningar i läromedel och skrivuppgifter i nationella prov förutsätter ofta vissa förkunskaper hos eleverna som ska utföra skrivuppgifterna, till exempel kunskap om skrivstrukturer för olika texttyper, kännedom om sagofigurer samt ett väl utbyggt ordförråd med goda kunskaper om olika ämnesspecifika begrepp. Dessa förväntningar på elever, modellskrivare, att ha ett välutvecklat språk och att ha kunskap om olika texttyper kan innebära att elever, i synnerhet de i språklig sårbarhet, möter svårigheter att förstå och genomföra både övningar och prov.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur lästesten och provresultatet från de nationella proven i årskurs 3 påverkar lågstadielärares arbete med elever i lässvårigheter, därtill hur resultatet tas emot och används av mellanstadielärare i övergången till årskurs 4. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en skolas rektor, en specialpedagog och fyra lärare i låg- och mellanstadiet.  För att förstå och tolka skolans arbete med de nationella proven tar studien sin utgångspunkt i Ball, Maguire och Brauns (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk valdes ut för att synliggöra hur en skola implementerar och arbetar med de nationella proven. Implementeringen och arbetet med de nationella proven kopplades sedan till Ahlbergs (2013) och Nilholms (2012) skrifter om det relationella och kompensatoriska perspektivet. En anledning till att koppla till detta perspektiv var för att synliggöra vilka konsekvenser och effekter provresultatet kan få i arbetet med elever i lässvårighet.  Denna studie visar att det finns olika uppfattningar bland personalen på en skola om de nationella proven. Sammantaget identifierades fem teman provens funktion, tilltro till proven, analys av provresultat, provresultatets funktion och överföring vid stadieövergång. Dessa teman användes för att synliggöra och förstå på vilka sätt de nationella proven användes, påverkade och mottogs bland låg- och mellanstadielärare, en specialpedagog och en rektor på en skola. Utifrån ett större sammanhang synliggör resultatet vikten av rektorers kompetens, delaktighet och ansvarstagande för läsutvecklingsarbetet i relation till de nationella proven. Om rektorer lyser med sin frånvaro i arbetet med de nationella proven är risken att provresultatets effekter stannar av och ger störst vinning för dem som sett och analyserat innehållet på gruppnivå.  Något annat studien visar är att de nationella proven och resultaten tilldelas flera olika användningsområden. Däribland som ett sätt att bekräfta lärares och specialpedagogers farhågor, de fungerar även som ett komplement för lärare i bedömningen av elevers läsförmåga. På den undersökta skolan användes också provresultatet som ett överlämningsunderlag vid informationsutbytet mellan låg- och mellanstadielärare. Däremot tyder studien på att förståelsen och dess effekt avtar allteftersom tiden från provtillfället blir allt längre.

Tidigare undersökningar som har genomförts av olika forskare visar att teknikämnet varierar mycket mellan olika skolor och har en oklar identitet ute i klassrummen. I kommentarmaterialet för teknik står det att kunskapsmålen i läroplanen skall behandlas i undervisningen (Skolverket 2011a). Denna studie syftar till att undersöka hur likvärdig teknikutbildning elever får i samma kommun utifrån ett likvärdighetsperspektiv. För att besvara detta syfte användes två frågeställningar; vilken relation finns mellan ett antal lärares erfarenheter och deras möjligheter att ge sina elever ett likvärdigt kunskapsinnehåll av teknikämnet för att nå målen i teknik? Vilken relation finns mellan ett antal lärares reflektion och deras möjligheter att undervisa om teknikens betydelse för samhället? Frågeställningarna är förankrade i studiens teoretiska ansats vilket är Heideggers filosofiska synsätt.Genom användning av ett kvalitativt undersökningssätt, semistrukturerade intervjuer, samt bearbetning av respondenternas resonemang, framkom det att lärarnas erfarenheter har betydelse gällande hur de behandlar ämnet, vilket i sin tur påverkar likvärdigheten. Alla respondenter ansåg att teknikämnet är mycket viktigt samt måste lyftas fram mer i all undervisning. Det framkom även att mest fokus läggs på det praktiska men att det teoretiska samt reflektionen sedan vävs in. Utifrån min teoretiska utgångspunkt så måste mer fokus läggas på att reflektera över tekniken i vår vardag, det är då vi kan skapa en förståelse för vår omvärld och bli aktiva medborgare. Med denna studie vill jag synliggöra tekniken och öka pedagogers medvetenhet kring hur deras erfarenheter påverkar hur likvärdig utbildning deras elever får i teknikämnet.

Studiens övergripande mål är att utifrån ett antal lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter bidra med kunskap om elever med språkstörning kopplat till matematikundervisning i årskurs 3–6. Studiens syfte är att identifiera vilka svårigheter elever med språkstörning kan möta i matematikämnet enligt lärare och speciallärare. Syftet är även att beskriva vilka framgångsfaktorer och utmaningar som enligt lärare och speciallärare kan finnas i utformandet av en gynnsam matematikundervisning för elever med språkstörning. Metoden för denna studie är personliga semistrukturerade intervjuer med sju lärare och fem speciallärare. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och tolkas utifrån hermeneutisk ansats. Resultatet visar att språket beskrivs ha en central roll i matematikämnet och att elever med språkstörning möter flera språkliga svårigheter i ämnet, samt svårigheter inom taluppfattning. En slutsats är därmed att det är av stor betydelse att tidigt arbeta med matematiskt språk och innehåll parallellt. Ytterligare en slutsats är att lärares och speciallärares kunskap och kompetens om språkstörning kopplat till matematik, elevers delaktighet och samarbete mellan pedagoger, elevhälsa och vårdnadshavare, upplevs spela en avgörande roll för hur elever med språkstörning lyckas i skolan. Resultatet visar på betydelsen av kartläggning, utredning, utvärdering och formativ bedömning, samt upplevda framgångsfaktorer utifrån stöttande, multimodala och elevaktiva arbetsmetoder och anpassningar. Slutligen är en av studiens slutsatser att de främsta utmaningarna upplevs vara av kunskapsmässig, organisatorisk och materialmässig art. Eftersom samtliga informanter önskar mer kunskap inom området ses det som betydelsefullt att språkstörning tas upp i lärar- och speciallärarutbildningar med inriktning matematik och i kompetensutvecklingsinsatser i skolan.

Bedömningsforskningen har de senaste decennierna fokuserat allt mer på formativ bedömning, som ett verktyg för lärande, snarare än en summativ avstämning av elevers kunskaper och förmågor. 2016 skriver elever i årkurs 3 nationella prov i matematik under vårterminen. Skolverket har formulerat ett huvudsakligt syfte med proven och jag vill med detta självständiga arbete undersöka hur lärares syften stämmer överens med dessa och hur väl pedagogerna upplever att proven synliggör och stöttar eleverna mot måluppfyllelse. Arbetet syftar också till att undersöka lärares attityder till och arbetssätt med de nationella proven i matematik i årskurs 3 samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med proven. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma lärare inom både kommunala skolor och friskolor. Resultatet visade att dessa lärare uttryckte en överlag positiv attityd till de nationella proven. De angav att de genomförde proven delvis för att det var obligatoriskt men också för att synliggöra elevernas måluppfyllelse, detta i enighet med Skolverkets uttalade syfte. Lärarna angav att de aktivt arbetade med proven för att dessutom stötta eleverna mot vidare kunskapsutveckling samt för att utvärdera sin undervisning men upplevde att detta är upp till den enskilda läraren att genomföra. Två av lärarna ansåg att proven dessutom hjälpte till att konkretisera styrdokumenten. Lärarna uttryckte de nationella provens möjligheter till att synliggöra och nå måluppfyllelse samt att utvärdera och utveckla den egna undervisningen som fördelar. Den mest framträdande nackdelen var bland informanterna den tid som proven tar i anspråk, både i fråga om genomförande och bedömning.  Studien visade vidare att två av lärarna sambedömde proven inom arbetslaget och att samtliga medverkande tog stöd från specialpedagoger vid behov.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>matematik</p>

Förmågan att lösa problem har stor betydelse både för att fatta välgrundade beslut i vardagen och för ett livslångt lärande. Viktiga aspekter för framgångsrik problemlösning är förmågan att planera, övervaka och modifiera samt utvärdera sin lösning. Alla elever gör inte detta av sig själva, och forskare menar att särskilt elever i inlärningssvårigheter har nytta av undervisning om lärandestrategier. Studien syftar till att undersöka vilken nytta elever och lärare har av att problemlösningsprocessen delas in i tydliga steg. Därför introduceras i två klasser i årskurs 1 en lösningsrutin kallad fingerfemman med fem moment att följa i arbetet med textuppgifter i matematik. Hur dessa elevers problemlösningsförmåga påverkas då fingerfemman används i processen, samt elevers och lärares upplevelser av att använda fingerfemman, har i studien undersökts genom observationer, intervjuer och analys av insamlade elevlösningar. För att även ta reda på om elever på längre sikt har nytta av att känna till och kunna använda fingerfemman, har intervjuer genomförts med elever och lärare även i årskurs 3 och 5. Resultatet visar att elever i större utsträckning planerar, övervakar och utvärderar sin lösning då de följer fingerfemmans steg. Lärarna upplever att de får mer tid att hjälpa de elever som är i behov av extra stöd i matematik, då fler elever blir mer självständiga i problemlösningsprocessen med hjälp av fingerfemman. Fingerfemman verkar kunna fungera som lärandestrategi och i viss mån bidra till att utveckla elevers självreglerade lärande - åtminstone inom problemlösning.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att beskriva hur problemlösningsuppgifter i två läromedlen presenteras utifrån sammanhangsberoende ord och hur de inverkar på elevernas lösningsfrekvens. För att undersöka det granskas två matematikböcker; Prima matematik och Favorit matematik. Det genomförs även en lektion där elevuppgifter och intervjuer fullföljs i årskurs 3. Vårt teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är variationsteorin tillsammans med analysverktyget diskursanalys. Resultatet analyseras utifrån studiens två forskningsfrågor. Först presenteras uppgifter ur matematikböckerna inom området problemlösning. Därefter presenteras elevuppgifter med tillhörande lösningar och intervjuer. Resultatet tyder på att de sammanhangsberoende orden är betydelsefulla för en förståelse av uppgiften. En slutsats i studien är att sammanhangsberoende ord kan försvåra för eleverna, samtidigt som enstaka elever kan tänka bort orden eftersom de är vana vid problemlösningsuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de stödstrukturer som erbjuds i samband med de nationella proven i svenska för årskurs 3 år 2014 och år 2015. Syftet mynnar ut i de forskningsfrågor som besvaras i analys och resultat. Med hjälp av dessa forskningsfrågor undersöks vilka innehållsliga intertextuella kopplingar som finns mellan elevtexter och stödstrukturer, hur eleverna använder sig av de innehållsliga intertextuella kopplingarna till stödstrukturerna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två proven från 2014 och 2015 och mellan de elevtexter som skrevs för respektive prov. Analysen genomförs med hjälp av en intertextuell analysmodell samt komparativ metod. Den intertextuella analysmodellen bygger på bland annat litteratur om kreativt skrivande och togs fram specifikt för denna studie. Studiens empiriska material består av 40 elevtexter skrivna av elever i årskurs 3 för de nationella proven i svenska från åren 2014 och 2015. 20 av elevtexterna är från 2014 och 20 av elevtexterna är från 2015. De stödstrukturer som analyseras är läshäftet ”Ett tältäventyr” från 2014 och läshäftet ”En gång om året” samt utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2014 och utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2015. För att undersöka intertextualitet i elevernas berättande texter kopplat till stödstrukturerna analyseras dessa med hjälp av innehållsliga kategorier och markörer. Det sociokulturella perspektivet på lärande har genomgående tillämpats som teoretisk utgångspunkt i studien. Även intertextualitetsbegreppet är en viktig utgångspunkt för studien. Studiens resultat visar att eleverna har en stor mängd intertextuella referenser i sina berättande texter. Resultatet, vad gäller de intertextuella referenserna i elevernas texter till provens stödstrukturer, skiljer sig dock åt mellan elevtexterna skrivna för provet 2014 och provet 2015. Provens stödstrukturer är olika. Berättelserna i läshäftena är olika och även instruktionerna i lärarinformationen skiljer sig åt till viss del mellan proven. Elevtexterna från 2014 innehåller många intertextuella kopplingar till samtliga stödstrukturer för provet 2014. Elevtexterna från 2015 innehåller få kopplingar till läshäftet men relativt många kopplingar till lärarinformationen för provet 2015. De intertextuella kopplingarna mellan elevtexter och stödstrukturer är både implicita och explicita. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att stödstrukturerna påverkar innehållet i elevernas texter på olika sätt beroende på hur stödstrukturerna är utformade.