<p>Trots att läroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, så finns det inte mycket forskning på hur väl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lärobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmärksammat tar upp att läroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för årskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det står i kursplanen för matematik att det är skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28). Med ovanstående i åtanke uppkom denna studie med syfte i att ta reda på hur en matematikbok kan se ut och i vilken grad den kan erbjuda eleverna tillfällen att träna de uppsatta målen som finns för årskurs 3.</p><p> </p><p>Resultatet av föreliggande studie visar att de undersökta matematikböckerna inte motsvarar de krav som finns gällande de uppsatta målen för vad eleverna ska uppnå i matematik, till och med årskurs 3. Matematikböckerna tränar ej alla de utsatta målen för matematik. I vår undersökning delade vi upp uppgifterna i kreativa respektive imitativa resonemang. Imitativa resonemang innebär uppgifter som kräver en inövad metod eller ett memorerat svar och dessa uppgifter fanns det betydligt fler av. Kreativa resonemang kräver en ny sorts lösningsmetod för eleverna och var mycket mindre representerade i de båda matematikböckerna vi undersökt. Tidigare forskning har visat på att kreativa resonemang ger eleverna större förståelse för matematik. Med resultatet från nationella provet i åtanke, visade det sig att inte alla elever hade lyckats ta till sig förståelse för de olika räknesätten. Matematikböckernas uppgifter har i studien delats upp i delar som bygger på målen för matematik i årskurs 3. Utifrån delarna har vi sedan kunnat hitta mönster och dragit slutsatser om matematikböckerna som helhet. De undersökta matematikböckerna utger sig ej för att träna alla målen och det är upp till lärarna att kunna ge förutsättningar så att eleverna når alla målen i slutet på årskurs 3. Böckerna utger sig heller inte för att träna imitativa eller kreativa resonemang.</p><p> </p><p>Vi kan genom denna studie rekommendera lärare att uppmärksamma olika matematikböckers innehåll. De bör undersöka vad böckerna kan erbjuda eleverna, för att eleverna ska kunna ha goda förutsättningar för att bli mästare i matematik.</p>

<p>Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ”Natur och Miljö” och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö. Elever i årskurs 3 intervjuades och resultatet berättar att alla elever är medvetna om lövfällningen. Sedan skiljer sig kunskaperna åt. Hälften av eleverna på skola A förklarar att löven blir till jord. På skola B nämner ingen elev det. Mer än hälften av eleverna på skola A och två på skola B berättar att jord bildas av ätande maskar och småkryp. Skillnaden tror jag beror på att skola A komposterar. De flesta elever anger skolan som kunskapskälla. Genom att tidigare börja arbeta med kretsloppstänkande i skolan så skulle barnens förståelse utvecklas.</p> / <p>This study examines pupils’ knowledge and conceptions concerning the autumn leaves and decomposition in nature. The investigation took place at two schools. School A has the profile ”Nature and Environment” and school B is a larger school without a profile. The purpose of this work is partly to map pupils’ ideas about decomposition in nature and partly to investigate how to work with the subject in school to get a good learning environment. Pupils in third grade were interviewed and the results show that all pupils are conscious of the leaves falling. Half the pupils at school A explain that the leaves become only soil but no one mentioned that at school B. More than half the pupils at school A and two at school B told that soil comes from worms and small animals feeding. I think the difference between the schools depends on the composting at school A. Most pupils state school as a source of knowledge. Talking about the cycle of matter at an earlier stage could develop children’s understanding.</p>

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ”Natur och Miljö” och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö. Elever i årskurs 3 intervjuades och resultatet berättar att alla elever är medvetna om lövfällningen. Sedan skiljer sig kunskaperna åt. Hälften av eleverna på skola A förklarar att löven blir till jord. På skola B nämner ingen elev det. Mer än hälften av eleverna på skola A och två på skola B berättar att jord bildas av ätande maskar och småkryp. Skillnaden tror jag beror på att skola A komposterar. De flesta elever anger skolan som kunskapskälla. Genom att tidigare börja arbeta med kretsloppstänkande i skolan så skulle barnens förståelse utvecklas. / This study examines pupils’ knowledge and conceptions concerning the autumn leaves and decomposition in nature. The investigation took place at two schools. School A has the profile ”Nature and Environment” and school B is a larger school without a profile. The purpose of this work is partly to map pupils’ ideas about decomposition in nature and partly to investigate how to work with the subject in school to get a good learning environment. Pupils in third grade were interviewed and the results show that all pupils are conscious of the leaves falling. Half the pupils at school A explain that the leaves become only soil but no one mentioned that at school B. More than half the pupils at school A and two at school B told that soil comes from worms and small animals feeding. I think the difference between the schools depends on the composting at school A. Most pupils state school as a source of knowledge. Talking about the cycle of matter at an earlier stage could develop children’s understanding.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys. Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne. En annan skillnad könen emellan är att flickor skriver längre texter än pojkar. Totalt sett når elevgrupperna väl upp till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. / 2010ht4659

No description available.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse. Resultatet av analysen visar att det finns både kausalitet och röst i alla fyra texter, valet av provtexter kan därför sägas underlätta för andraspråkselever.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning? Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling? Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen? Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur? Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse. De tre vanligaste sätten att arbeta för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling är lässtrategier, boksamtal och "En läsande klass". Den huvudsakliga skillnaden mellan de olika årskurserna är den faktiska tid som ägnas åt högläsning. I genomsnitt läser lärare högt för sina elever varje vecka 1 timme och 59 minuter i årskurs 1 respektive 1 timme och 22 minuter i årskurs 3. / The purpose of the study is to examine how teachers in grades 1 respective 3 describes and justifies the work with reading comprehension and language development along with reading aloud. The study is based on the following questions: How do the teachers describe and motivate their work with reading aloud? What approach are they using to enhance the reading aloud effect on pupils' language? How do teachers work in order that students' reading comprehension will benefit from the teacher reading aloud?  Does the active work with reading aloud differ between grade 1 and grade 3 in these particular schools? If so, how? This study was made by using a questionnaire to 50 teachers and interviews with five teachers working in grade 1 and grade 3. The study is based on four theoretical extensions and these are Lev Vygotskijs theory of Socio-cultural perspective, Vygotskijs theory  ”Zone of proximal development”, Aidan Chambers theory of discussions of literature and Barbro Westlunds theory of reading strategies. The result of the study shows that teachers describe reading aloud as a positive approach that develops students' language skills and reading comprehension. The three most common ways of working to strengthen reading aloud effect on pupils' language development are reading strategies, discussions of literature and "En läsande klass". The main difference between the different grades is the actual time devoted to reading aloud. On average, teachers read aloud to students weekly for 1 hour and 59 minutes in grade 1 and for 1 hour and 22 minutes in grade 3.

Syftet med vår studie är att analysera ett antal elevlösningar från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 samt att analysera hur några lärare som undervisar i de tidiga skolåren förhåller sig till elevers läsförmåga i årskurs 3. Ett ytterligare syfte är att jämföra lärarnas syn på elevers läsförmåga med de utvalda elevlösningarna. Våra frågeställningar berör vilka uppfattningar några lärare har om elevers läsförmåga i årskurs 3, vilka svårigheter som går att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som går att dra mellan lärarnas syn på elevers läsförmåga och elevernas fortsatta läsutveckling. Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fått ta del av från Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lärare om hur de ser på elevers läsförmåga har vi kunnat få svar på våra frågor. Resultatet visar hur viktigt det är att eleverna har en god läsförmåga för att nå måluppfyllelse för årskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin läsförmåga har vi i vårt resultat sett hur stor inverkan både hemmet och skolan har t.ex. i form av att eleverna ges möjlighet till kontinuerlig läsning. Ett annat resultat vi fått fram i vår studie är att elever har bristande kunskaper om hur man läser bortom och mellan raderna i en text. Resultatet visar även att eleverna med utländsk bakgrund presterar något sämre än eleverna med svensk bakgrund samt att flickornas resultat är bättre än pojkarnas.

Trots att läroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, så finns det inte mycket forskning på hur väl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lärobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmärksammat tar upp att läroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för årskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det står i kursplanen för matematik att det är skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28). Med ovanstående i åtanke uppkom denna studie med syfte i att ta reda på hur en matematikbok kan se ut och i vilken grad den kan erbjuda eleverna tillfällen att träna de uppsatta målen som finns för årskurs 3.   Resultatet av föreliggande studie visar att de undersökta matematikböckerna inte motsvarar de krav som finns gällande de uppsatta målen för vad eleverna ska uppnå i matematik, till och med årskurs 3. Matematikböckerna tränar ej alla de utsatta målen för matematik. I vår undersökning delade vi upp uppgifterna i kreativa respektive imitativa resonemang. Imitativa resonemang innebär uppgifter som kräver en inövad metod eller ett memorerat svar och dessa uppgifter fanns det betydligt fler av. Kreativa resonemang kräver en ny sorts lösningsmetod för eleverna och var mycket mindre representerade i de båda matematikböckerna vi undersökt. Tidigare forskning har visat på att kreativa resonemang ger eleverna större förståelse för matematik. Med resultatet från nationella provet i åtanke, visade det sig att inte alla elever hade lyckats ta till sig förståelse för de olika räknesätten. Matematikböckernas uppgifter har i studien delats upp i delar som bygger på målen för matematik i årskurs 3. Utifrån delarna har vi sedan kunnat hitta mönster och dragit slutsatser om matematikböckerna som helhet. De undersökta matematikböckerna utger sig ej för att träna alla målen och det är upp till lärarna att kunna ge förutsättningar så att eleverna når alla målen i slutet på årskurs 3. Böckerna utger sig heller inte för att träna imitativa eller kreativa resonemang.   Vi kan genom denna studie rekommendera lärare att uppmärksamma olika matematikböckers innehåll. De bör undersöka vad böckerna kan erbjuda eleverna, för att eleverna ska kunna ha goda förutsättningar för att bli mästare i matematik.

I examensarbetet analyseras ett läromedel i svenska för årskurs 3. Ett gemensamt intresse för språkutvecklande arbetsmetoder styrde intresset till ZickZack, vilket är en relativt ny läromedelsserie i svenska. Med utgångspunkt i ett hur-perspektiv beskrivs och diskuteras undervisningen i ZickZack i relation till cirkelmodellens genrebaserade arbetsmetod och kursplanen. Syftet är att bidra till en ökad förståelse i hur undervisningen kan planeras och utföras utifrån cirkelmodellens olika faser i ett läs- och skrivutvecklande syfte. I analysen undersöks även hur ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 utifrån läroplanen. För att söka svar på analysens frågeställningar valdes en kvalitativ metod med hermeneutiskt perspektiv. I analysen visas en sammanställning av den pedagogiska planeringen utifrån cirkelmodellens genrebaserade undervisning där det tydligt synliggörs hur arbetet i elevböckerna och lärarhandledningen genomförs. Utifrån analysens hur-perspektiv framkommer att viktiga verktyg i cirkelmodellens arbetsmetod är den sociala interaktionen och det gemensamma metaspråket. Tydligt är även att arbetet utifrån olika texttyper fungerar som ett stöd i elevernas språkutveckling. Analysens resultat visar slutligen att läs- och skrivundervisningen i läromedlet ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 i läroplanen.