• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 87
  • Tagged with
  • 87
  • 87
  • 24
  • 20
  • 17
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Skönlitteratur på schemat : En studie om lärares didaktiska val i litteraturundervisningen

Bengtsson, Tina January 2022 (has links)
Beroende på lärares ämnes- och kunskapssyn kan de välja bort eller prioritera delar som de själva anser bör inkluderas i undervisningssammanhang. Tidigare forskning visar att litteraturundervisningen genom tiden har färgats av en kunskapssyn där läsning ska bidra till att utveckla elevernas personlighet, att skapa goda medborgare och att den litteratur som ska läsas i skolan bör bidra till elevernas fortsatta utveckling att ”göra rätt”. Det har även framkommit att litteraturen har en självklar plats i det gemensamma läsandet bland barn och vuxna på förskolan medan det på mellan- och högstadiet har förvandlats till en självgående aktivitet med få tillfällen till samtal. Fokus för denna litteraturdidaktiska studie var att undersöka vilken kunskapssyn lärare, som idag undervisar i förskoleklass till årskurs 3, bär med in i litteraturundervisningen och undersöka hur litteraturundervisningen ser ut bland dessa årskurser. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka arbetssätt är vanligast förekommande i förbindelse med litteraturundervisningen i åk F-3? Vilken litteratur används i lärarledd undervisning? Vilken kunskapssyn på litteraturundervisningen ger lärarna uttryck för? Val av metod för denna studie var en enkätundersökning med en svarsfrekvens på 111 svar. Enligt de resultat som framkom i studien, bär lärare med sig den erfarenhetspedagogiska kunskapssynen in i litteraturundervisningen. Detta innebär att lärare i arbetet med litteratur utgår från elevernas intresse och erfarenheter och utformar innehållet efter deras behov och önskemål. Lärare väljer även litteratur och arbetssätt som passar elevgruppen bäst och använder litteraturens innehåll som underlag för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-03-23</p>
52

Vad tänker elever och lärare i årskurs 3 om klimatförändringen?

Waldenström, Hedvig, Bubnjevic, Valentina January 2019 (has links)
The children who are included in this study are 9 years old and they go to schools in the south of Sweden. The data collection is based on interviews with 17 children and their teachers. The interviews have been analysed and the aim was to get an understanding of what students in third grade know about climate change and what they feel about this complex phenomenon. Our aim was also to get an understanding of what teachers of these students think about teaching about climate change in third grade.The result shows that the children have not discussed about climate change as a topic in school. They have studied environment and topics related to environment and contamination with litter.The result from the teacher interviews show, as with the interviewed children, that they do not discuss climate change as a topic. The teachers prefer to teach about environment and the causes of good/bad environment. All teachers in the study see climate change as a too complex phenomenon to discuss with children in third grade. The teachers say discussing climate change is a sensitive topic to discuss with children nine years of age because they do not want to worry them.
53

Lärares arbete kring läsning av skönlitteratur i årskurs 3 : Boksamtal, högläsning och tystläsning ur ett finländskt och åländskt perspektiv

Löfroth, Annica, Winqvist, Johanna January 2023 (has links)
I och med vår svenska lärarutbildning i relation till att vi bor i Finland respektive på Åland har vi fått en uppfattning av att boksamtal inte är en aktivitet som används i lika stor utsträckning i Finland och på Åland jämfört med i Sverige. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om och hur lärare i Finland och på Åland använder högläsning, tystläsning och boksamtal för att gynna elevers lärande i arbete med skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. För att besvara arbetets frågeställningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i Finland respektive på Åland i årskurs 3.  I resultatet kan vi se att samtliga lärare aktivt använder skönlitteratur i sin undervisning. I resultatet framkommer det även att lärarna i Finland främst använder sig av tystläsning, medan de åländska lärarna föredrar att använda högläsning. Vår slutsats är att samtliga lärare anser att de inte använder boksamtal, men beskriver ändå aktiviteter som de använder regelbundet, vilka kan ses som boksamtal.
54

Ögat eller örat? : En studie som undersöker hur elevers textförståelse och minne påverkas beroende på tillvägagångssätt – auditivt och visuellt / The eye or the ear? : A study that examines how students' text comprehension and memory is affected depending on the approach – auditory and visual

Rylander, Stina, Mijaljevic, Luka January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur textförståelsen och minnet hos elever i årskurs 3 påverkas beroende på tillvägagångssätt, auditivt och visuellt, om man utgår från en och samma text. Studiens ansats är kvantitativ då det genomfördes ett experiment som redovisades på ett kvantitativt sätt i form av tabeller och figurer. Resultatet visade marginella poängskillnader, men desto större skillnader mellan kommunerna och i tidsåtgången att besvara textförståelsefrågorna. Slutsatserna är att eleverna i Eskilstuna generellt fick högre poäng jämfört med eleverna i Västerås. Tidsåtgången var generellt kortare hos eleverna i Västerås jämfört med eleverna i Eskilstuna. Det auditiva tillvägagångssättet genererade högre poäng i Eskilstuna, medan det visuella tillvägagångssättet genererade högre poäng i Västerås. Det sammanlagda resultatet blev jämnt. Det skiljde endast 0,5 poäng mellan tillvägagångssätten till fördel för den auditiva metoden. Att poängresultatet var jämnt stärks av chitvå-testet, som inte kunde påvisa ett samband mellan tillvägagångssätt och resultat. Däremot påverkades tidsåtgången, för att besvara frågorna, betydligt mer beroende på tillvägagångssätt. Eleverna som genomförde testet med den auditiva metoden tog i genomsnitt 2 minuter och 59 sekunder på sig att svara. Eleverna som genomförde testet med den visuella metoden tog i genomsnitt 4 minuter och 28 sekunder på sig att svara. Eleverna föredrar att läsa en text, detta då resultatet visade att 19 av 24 elever föredrar att läsa, vilket motsvarar 79 %.
55

Problemlösning med fokus på process eller resultat : En analys av digitala läromedel för årskurs 3, med fokus på problemlösningsuppgifter / Problem solving with focus on process or results : An analysis of digital curriculum resources for year 3, with a focus on problem-solving tasks

Hult, Linda, Eriksson, Anna January 2022 (has links)
Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat, vilket också visar sig i skolans värld. Med digitaliseringens framfart blir det vanligare med digitala läromedel som kompletterar eller ersätter de analoga. Tekniken kan bidra till och möjliggöra en omvandling av undervisningen samt elevernas inlärningsprocess. Vad det gäller problemlösning i matematikundervisning kan det digitala läromedlet bidra till att vidga det sociala rummet, för att elever ska kunna kommunicera matematik med andra. Det skulle även kunna innebära att eleverna ges möjlighet att resonera och argumentera för valda strategier genom att spela in ljud och film. Det kan också innebära att problemlösningsuppgifter presenteras genom korta animationer istället för abstrakta meningar och symboler. Vi upptäckte på vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) att tekniken inte utnyttjade dessa fördelar när eleverna arbetade med problemlösning i digitala läromedel. Utvecklingen av elevernas problemlösningsförmåga hämmades snarare än utvecklades av tekniken. Genom att analysera läromedel som riktar sig till elever i årskurs tre, besvaras frågan om vår observation var en tillfällighet eller inte. För att ta reda på studiens syfte har ett analysverktyg skapats utifrån teorier av Choppin m.fl. (2014), Taflin (2007) och Hughes m.fl. (2006). Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur digitala läromedel kan påverka utvecklingen av elevernas problemlösningsförmåga i årskurs tre. Med hjälp av en kvantitativ datainsamling och en kvalitativ analys har studiens syfte besvarats. Resultatet visar att elevernas möjligheter vid problemlösningsuppgifter varierar mellan de analyserade läromedlen. Vidare visar resultatet att samtliga läromedel följer en förutbestämd progression oavsett elevernas kunskapsnivå och behov. Det visade sig också att det endast är genom användning av lärarhandledning en differentiering av innehållet kan ske. En slutsats är därmed att digitala läromedel har utvecklingspotential vad det gäller att utnyttja teknikens fördelar, för att bidra till en progression av elevers problemlösningsförmåga.
56

National test in school year 3 Students thoughts and experience

Arvidsson, Sara, Raza, Sewa January 2014 (has links)
No description available.
57

"Roligtspännande och inte läskigtspännande" : En studie i årskurs 3 om förberedelser och förväntningar inför de nationella proven i matematik / "Fun-exciting instead of scary-exciting" : A study in year 3 about preparation and expectations för the national exams in mathematics

Sara, Steinvall January 2023 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 3 förbereder sina elever inför de nationella proven i matematik och om de kunnat identifiera någon påverkan hos sina elever. Undersökningen gick även ut på att ta reda på hur eleverna upplevde förberedelsearbetet och deras förväntningar inför proven. Syftet var således att ta del av lärare och elevers upplevelser och förväntningar vilket gjorde att valet av metod föll på kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades tematiskt som senare kunde kopplas till den socialkognitiva teorin och tidigare forskning. Deltagarna i studien var två verksamma lärare i årskurs 3 och fyra elever ur vardera lärares klass, totalt åtta elever. Resultatet visade att lärarnas sätt att förbereda eleverna både liknade och skilde sig åt. Studiens resultat visade även att majoriteten av eleverna upplevde förberedelserna som något positivt och hade goda förväntningar inför de nationella proven i matematik. Två av de intervjuade eleverna upplevde en känsla av ängslighet både i förberedelsearbetet och inför proven vilket var något som lärarna upplevt olika.
58

Pennan och tangentbordetseffekter på den berättandetexten : En jämförande studie av skrivverktygets påverkan iårskurs 3 / The effect of the pen and keyboard on the narrative text. : A comparative studyof the impact of the writing tool in grade 3

Hellgren Franzén, Moa January 2023 (has links)
Dagens ökade digitalisering i skolan väcker en viss oro om fokus isvenskundervisningen verkligen ligger i att lära elever att skriva. Samtidigtmenar ett flertal forskare att skrivundervisningen gynnas av digitala verktyg.Syftet med denna studie är att genom jämförelser av elevers berättande texterfinna vilka styrkor och svagheter datorskrivna texter kontra handskrivna texterhar. Frågeställningarna i studien är utformade efter fyra nivåer avtexttriangeln: struktur, meningar, ordval samt stavning. Studien har detkognitiva perspektivet som teoretisk utgångspunkt med fokus på kognitivbelastning och arbetsminne. Som en modell för analys används texttriangelnoch studien är också disponerad efter denna. Materialet bestod av totalt 38elevtexter insamlade från en årskurs 3. Hälften av texterna skrevs för hand enadagen och den andra hälften skrevs på tangentbord den andra dagen. Texternaskrevs utifrån två olika bilder och alla elever har fått skriva utifrån bådabilderna. Materialet analyserades både genom kvantitativa metoder ochkvalitativa metoder. Resultatet visar inga skillnader i elevtexternas strukturelladelar gällande inledning och handling. Det fanns inte heller några skillnader ihur elever väljer att avsluta sina texter men resultatet visar att fler skriver ettvad Skolverket benämner som avslut när de skriver på tangentbord. Studienvisar en tydlig ökning av antal ord i de texter skrivna på tangentbord men dengenomsnittliga meningslängden verkar inte öka. Elevtexternas användning avolika beskrivningar och känslouttryck varierar beroende på vilken bild deskrivit utifrån men hur de använder dessa beskrivningar och känslouttryckverkar inte variera beroende på vilket verktyg som används. Till slut visarstudiens resultat att antalet stavfel minskar. Dock är inte minskningen somstörst i de felstavningskategorier som var förväntade. Utifrån det analyseradematerialet konstateras att de båda verktygen är viktiga i skrivundervisningen.
59

Digitalisering och lärande : En kvalitativ studie om teknologins inverkan på̊ läs-och skrivinlärning inom svenskämnet i årskurs 3.

Polus, Noor January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka integrationen av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och på vilket sätt dessa verktyg kan påverka elevers läs-och skrivinlärning i årskurs 3. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med ett antal lärare, vars erfarenheter och åsikter analyserades. Genom intervjuerna framkom det att lärarna generellt sett ser fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen, såsom ökad motivation hos eleverna och  möjligheten till differentiering och individualisering. Slutsatserna av studien visar på betydelsen av att integrera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för att främja elevers lärande och utveckling. Samtidigt identifieras utmaningar såsom den digitala klyftan bland skolor och lärare, vilket pekar på behovet av ökad utbildning och pedagogiskt stöd för att säkerställa en effektiv integration av digitala verktyg i undervisningen.
60

Tyst läsning ur ett elevperspektiv : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av tyst läsning och dess effekt på läsförmågan

Grujicic, Sandra, Haji, Rejin, Akbarnejad, Neda January 2023 (has links)
This qualitative study was conducted to investigate pupils’ perceptions of silent reading in the classroom and how silent reading contributes to their reading comprehension. This has resulted in the following questions: “how do pupils perceive silent reading in the classroom?” and ”how do pupils believe that silent reading affects their reading comprehension?”. They study is based on interviews to gain a deeper understanding of pupils’ perspectives on silent reading and how silent reading affects reading ability. The target group for the study was pupils in grade three. Initially, a description is presented of what silent reading means and how it can be organized in different ways in school activities. Data collection was then carried out in accordance with a qualitative method where an interview guide was created. Furthermore, the data was analyzed using a model for a thematic analysis, where relevant themes were developed that later formed the basis for the analysis. The analysis was categorized based on concepts linked to the sociocultural perspective.  The results of the study show that pupils generally have a positive perception of silent reading in the classroom. They also agree that silent reading contributes to a calm and relaxing environment. The pupils feel that they get enough time to read silently but that they still wish for more. It appears that the pupils do not have much knowledge about reading comprehension strategies and how to handle difficulties that arise during silent reading. The results also show that there is a lack of support from teachers and that there are no book talks linked to silent reading, which can have a significant role in the student’s reading development. All pupils describe that they experience a clear development in their reading, which they believe has been influenced by the silent reading in the classroom. Finally, the results show that teachers need to organize silent reading in a way that enables support for all pupils to benefit. Enabling support means that the teacher is available and has an active role in clarifying ambiguities during the reading process – for those pupils who need it. This may involve the teacher explaining difficult words to pupils. In addition, the teacher needs to organize the silent reading in a way that gives all pupils equal time because most of the pupils wished for more time. / Denna kvalitativa studie gjordes i syfte att undersöka elevers uppfattningar om tyst läsning i klassrummet, samt hur tyst läsning bidrar till deras läsförståelse. Detta har mynnat ut i följande frågeställningar: ”hur uppfattar elever tyst läsning i klassrummet?” och ”hur anser elever att tyst läsning påverkar läsförståelsen?”. Studien har tagit utgångspunkt i intervjuer för att få en djupare förståelse för elevers perspektiv på tyst läsning och hur den tysta läsningen påverkar läsförmågan. Målgruppen för undersökningen har varit elever i årskurs tre. Inledningsvis presenteras en beskrivning av vad tyst läsning innebär och hur den på olika sätt kan organiseras i skolverksamheten. Datainsamlingen har därefter skett i enlighet med en kvalitativ metod där en intervjuguide har skapats. Vidare analyserades datan med hjälp av en modell för en tematisk analys, där relevanta teman har tagits fram som senare utgjort grunden för analysen. Analysen kategoriserades utifrån begrepp kopplade till det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att elever generellt har en positiv uppfattning av den tysta läsningen i klassrummet. De är även eniga om att tyst läsning bidrar till en lugn och avslappnande miljö. Eleverna upplever att de får tillräckligt med tid till att läsa tyst men att de trots det önskar att läsa mer. Det framkommer att eleverna inte har mycket kunskap kring läsförståelsestrategier och hur de ska hantera svårigheter som uppkommer vid den tysta läsningen. Resultatet visar även på att det finns en avsaknad i stöd från lärares sida samt att det inte genomförs boksamtal kopplade till den tysta läsningen vilket kan ha en betydande roll för elevernas läsutveckling. Samtliga elever beskriver att de upplever en tydlig utveckling i sin läsning, vilket de anser ha påverkats av den tysta läsningen i klassrummet. Avslutningsvis synliggör resultatet att lärare behöver organisera den tysta läsningen på ett sätt som möjliggör stöttning för att samtliga elever ska gynnas. Att möjliggöra stöttning innebär att läraren är tillgänglig och har en aktiv roll i att tydliggöra oklarheter under läsningens gång – för de elever som har ett behov av det. Detta kan innebära att läraren förklarar svåra ord för eleverna. Dessutom behöver läraren organisera den tysta läsningen på ett sätt som gör att alla elever får lika mycket tid till läsningen eftersom majoriteten av eleverna önskade mer tid.

Page generated in 0.0327 seconds