Syftet med uppsatsen är att studera användningen av inlärningsstilar i ett klassrum. Vilka möjligheter till att använda flera olika inlärningsstilar tar eleverna samt vilka möjligheter som läraren ger. Vilka inlärningsstilar används allmänt i klassrummet och även specifikt under läs- och skriftspråkundervisningen. Undersökningen gjordes i en F-2 klass på en skola i mellersta Sverige. Metoden som användes var observation. Undersökningens resultat visade att läraren gav eleverna flera möjligheten att använda olika inlärningsstilar samt att eleverna vid ett flertal tillfällen själva tog initiativ till att använda sig av olika inlärningsstilar.

Studiens syfte är att ta reda på hur några mellanstadielärare ser på och säger sig arbeta med en individanpassad läsundervisning. Vi utgår, i studien, ifrån en sociokulturell syn på lärande, vilket innebär att elever lär genom kommunikation och samspel med andra. Vygotskijs teori om ”den proximala utvecklingszonen” är också något som vi tar avstamp i. Teorin handlar om att med hjälp av någon på en högre kunskapsnivå kunna ta sig an utmanande uppgifter och därmed komma vidare i utvecklingen. Metoden för vår undersökning är intervjuer med lärare på fältet. Intervjuerna har vi sedan transkriberat, analyserat och diskuterat. Resultaten visar att de intervjuade lärarna ser på en individanpassad läsundervisning på olika sätt och säger sig även använda olika metoder för att tillgodose elevernas förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att belysa och få kunskap om inlärningsprocessen av andraspråk när de äger rum genom ämnet svenska. Jag vill kartlägga vad det innebär att lära sig ett andra språk samt hur det kan gå till. Undersökningen utgår ifrån intervjuer med lärare i ämnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av område de har. Syftet är att ge en översikt med förbättring för elever med svenska som andraspråk.

No description available.

<p>Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. </p><p>Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig. Detta gör jag utifrån min litteraturstudie där jag har valt att utifrån utvalda begrepp undersöka skillnader och likheter mellan de studerade forskarna. Arbetet börjar med en enskild litteratusstudie om varje forskare för att sedan fortsätta i en jämförnade analys av just skillnader och likheter. Arbetet avslutas med en diskussion omkring ämnet inlärningsstilar och dess tillämpning i dagens skola.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet <em>Hälsostigen</em> är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat <em>Hälsostigen</em>. Efter barnen hade spelat detta spel tre gånger genomfördes återigen ett test om kost och hälsa. Denna studie visar att barnen höjde sin kunskap om kost och hälsa efter att ha genomfört undersökningen, deras resultat i testet efter genomfört spel ökade signifikant jämfört med det resultat de hade innan de hade spelat <em>Hälsostigen</em>. Studien visade även att barnens placering i spelet inte har någon betydelse för hur mycket varje barn ökar sin kunskap om kost och hälsa. Det fanns inga skillnader i kunskap mellan de olika åldrarna, man har lärt sig lika mycket som femåring som sexåring efter att ha spelat spelet. Från denna studie blir slutsatsen att spel är ett bra inlärningsmaterial och ett bra verktyg för att lära sig om kost och hälsa i förskolan (åtminstone för de barn som är eller ska fylla fem år) och i förskoleklassen. Om man använder sig av spel i kombination med annan typ av inlärning leder detta högst sannolikt att man når ut med kunskap till en bredare krets av barn med olika inlärningsstilar.</p>

<p>Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.</p>

Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig. Detta gör jag utifrån min litteraturstudie där jag har valt att utifrån utvalda begrepp undersöka skillnader och likheter mellan de studerade forskarna. Arbetet börjar med en enskild litteratusstudie om varje forskare för att sedan fortsätta i en jämförnade analys av just skillnader och likheter. Arbetet avslutas med en diskussion omkring ämnet inlärningsstilar och dess tillämpning i dagens skola.

Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet Hälsostigen är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat Hälsostigen. Efter barnen hade spelat detta spel tre gånger genomfördes återigen ett test om kost och hälsa. Denna studie visar att barnen höjde sin kunskap om kost och hälsa efter att ha genomfört undersökningen, deras resultat i testet efter genomfört spel ökade signifikant jämfört med det resultat de hade innan de hade spelat Hälsostigen. Studien visade även att barnens placering i spelet inte har någon betydelse för hur mycket varje barn ökar sin kunskap om kost och hälsa. Det fanns inga skillnader i kunskap mellan de olika åldrarna, man har lärt sig lika mycket som femåring som sexåring efter att ha spelat spelet. Från denna studie blir slutsatsen att spel är ett bra inlärningsmaterial och ett bra verktyg för att lära sig om kost och hälsa i förskolan (åtminstone för de barn som är eller ska fylla fem år) och i förskoleklassen. Om man använder sig av spel i kombination med annan typ av inlärning leder detta högst sannolikt att man når ut med kunskap till en bredare krets av barn med olika inlärningsstilar.

Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.