<p>Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp. Då vi ville ta reda på informanternas uppfattningar om och inställning till individanpassning valde vi en kvalitativ metod byggd kring kvalitativa intervjuer. Detta gav oss möjlighet att ta del av valda problemområde utifrån informanternas egna perspektiv. Vi kom i vår undersökning fram till att det fanns en variation av uppfattningar kring vad individanpassad undervisning innebär och innefattar. Vidare visar undersökningen att individanpassning sågs som viktigt och definierades som en undervisning där eleven arbetar efter egen förmåga. Såväl möjligheter som hinder och risker var något som informanterna lyfte fram liksom förslag på hur man kan gå tillväga för att individanpassa undervisningen. I resultatet av studien framkom också att det till viss del finns en samsyn kring begreppet.</p>

Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp. Då vi ville ta reda på informanternas uppfattningar om och inställning till individanpassning valde vi en kvalitativ metod byggd kring kvalitativa intervjuer. Detta gav oss möjlighet att ta del av valda problemområde utifrån informanternas egna perspektiv. Vi kom i vår undersökning fram till att det fanns en variation av uppfattningar kring vad individanpassad undervisning innebär och innefattar. Vidare visar undersökningen att individanpassning sågs som viktigt och definierades som en undervisning där eleven arbetar efter egen förmåga. Såväl möjligheter som hinder och risker var något som informanterna lyfte fram liksom förslag på hur man kan gå tillväga för att individanpassa undervisningen. I resultatet av studien framkom också att det till viss del finns en samsyn kring begreppet.

<p>Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus. Vår undersökning har resulterat i att elevers och lärares upplevelse av individanpassning, elevinflytande och undervisning har synliggjorts.</p>

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus. Vår undersökning har resulterat i att elevers och lärares upplevelse av individanpassning, elevinflytande och undervisning har synliggjorts.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till.

Det kan klargöras att ingen elev är den andra lik i ett klassrum, både sett till förkunskaper och inlärningsstilar. Därför syftar denna studie till att undersöka hur lärare planerar genomgångar och anpassar arbetssätt för att tillgodose alla elevers individuella behov inom undervisningen av de fyra räknesätten. En metodkombination i form av observationer och intervjuer har används för att undersöka fyra yrkesverksamma lärares arbete kring detta, tre som arbetar i årskurs tre och en i årskurs ett. Studiens resultat vittnar om att lärarnas undervisning utgår från ett läromedel som ligger till grund för planeringen av lektioner. Vidare framgår det att det finns en viss utmaning med att strukturera genomgångar som är tilltalande för alla elever i ett klassrum, där förtydligande av frågor och följdfrågor kan vara ett sätt att möta flera elever. Det klargörs även vikten av att utgå från de fyra räknesättens grunder för att sedan möta det innehåll som undervisningen tar avstamp i, just för att få med så många elever som möjligt. Trots att läromedel används i samtliga klassrum tydliggörs det ändå att eleverna inte arbetar utifrån samma matematikbok, lärarna nivåanpassar istället dessa utifrån högre och lägre årskurser. Kopieringsunderlag, laborativa inslag och kontinuerlig stöttning kan även det ses som ett sätt att tillmötesgå elevernas individuella behov för att utvecklas. Det resultat som framställts har i sin tur analyserats utifrån tre nyckelbegrepp från det sociokulturella perspektivet – proximala utvecklingszonen, mediering och stöttning. Vad som kan konstateras utifrån den här studien är att lärare ska besitta en medvetenhet om elevernas kunskaper för att kunna möta och utmana deras individuella nivå. Det innebär att läraren ska utgå från elevernas förkunskaper och strukturera en undervisning som är anpassade utifrån allas behov.

<p>Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer. Till det interaktionistiska synsättet har vi kopplat tidigare forskning gjord av bl. a. John Dewey och Lev Vygotskij som även de förespråkar individen som en social varelse. Vi har i studien funnit resultat som visar på både mer och mindre framträdande likheter och skillnader hos de informanter som deltagit, både i de kvalitativa intervjuerna och i enkätundersökningarna.</p>

<p>Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.</p><p>Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation. Det vi väljer att fokusera är individuella utvecklingsplaner (IUP). Våra forskningsfrågor är; Hur beskriver lärare sitt arbete med att individanpassa undervisningen? Hur anser lärare att en individuell utvecklingsplan ska se ut? Har lärare som arbetar med äldre barn en annan syn på IUP än de som arbetar med de yngre?</p><p>Vi har genomfört sex intervjuer med lärare som arbetar med barn i olika åldrar i grundskolan. De har berättat om sina tankar om IUP, vilka redskap som används idag och hur de kan se en möjlig förändring av undervisning och arbetssätt för att kunna arbeta med IUP som ett fungerande verktyg i skolan.</p><p>Vår undersökning visar på att flera faktorer påverkar och blir påverkade vid införandet av IUP. Utvecklingssamtalen kommer att genomgå en förändring eftersom en individuell utvecklingsplan ska upprättas vid de tillfällena. Åtgärdsprogrammen fortsätter vara ett verktyg som ska hjälpa de elever som inte når upp till målen. De största förändringarna kan komma att bli i undervisningssituationer eftersom i och med att IUP införs understryks vikten av att undervisningen individanpassas.</p>