Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ”hype”-skapande och franchising av spel, film och serier. För vidare forskning finns intressanta aspekter i vilka berättelser mediet lämpar sig bäst för och skillnader mellan transporteringsteorin och dataspelsbranschens immersion.

Auditivt berättande är någonting som Christopher Nolan arbetar mycket med och Shepard-ton är en teknik som han har utnyttjat speciellt mycket i tre av sina största filmer, The Dark Knight (2008), Dunkirk (2008) och Interstellar(2014), Gemensamt använder alla filmerna Shepard-tonen, genom och jämsides med andra ljud för att kommunicera till tittaren om miljön, känslor som uttrycks i scenerna och själva berättelsen. Det grundläggande jag har undersökt är om Shepard-tonen är mer än en ljudteknik, utan också en effektiv berättarteknik. För att jag skulle kunna besvara frågan så gjorde jag en analys av nyckelscenerna från dessa tre filmer. I min analys så har jag sammanfattat att Shepard-tonen leder tittaren till en klimax och att den följer Branigans narrativa schema. Den tar inte bort fokuset från vad vi ser utan leder omedvetet tittarna genom det narrativa. Shepard-tonen är ett verktyg som kommunicerar känslor, information och narrativa symboler i berättelsen.

Syftet med studien är att undersöka hur textförståelsen och minnet hos elever i årskurs 3 påverkas beroende på tillvägagångssätt, auditivt och visuellt, om man utgår från en och samma text. Studiens ansats är kvantitativ då det genomfördes ett experiment som redovisades på ett kvantitativt sätt i form av tabeller och figurer. Resultatet visade marginella poängskillnader, men desto större skillnader mellan kommunerna och i tidsåtgången att besvara textförståelsefrågorna. Slutsatserna är att eleverna i Eskilstuna generellt fick högre poäng jämfört med eleverna i Västerås. Tidsåtgången var generellt kortare hos eleverna i Västerås jämfört med eleverna i Eskilstuna. Det auditiva tillvägagångssättet genererade högre poäng i Eskilstuna, medan det visuella tillvägagångssättet genererade högre poäng i Västerås. Det sammanlagda resultatet blev jämnt. Det skiljde endast 0,5 poäng mellan tillvägagångssätten till fördel för den auditiva metoden. Att poängresultatet var jämnt stärks av chitvå-testet, som inte kunde påvisa ett samband mellan tillvägagångssätt och resultat. Däremot påverkades tidsåtgången, för att besvara frågorna, betydligt mer beroende på tillvägagångssätt. Eleverna som genomförde testet med den auditiva metoden tog i genomsnitt 2 minuter och 59 sekunder på sig att svara. Eleverna som genomförde testet med den visuella metoden tog i genomsnitt 4 minuter och 28 sekunder på sig att svara. Eleverna föredrar att läsa en text, detta då resultatet visade att 19 av 24 elever föredrar att läsa, vilket motsvarar 79 %.

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.

Syftet med föreliggande studie var att ta fram ett svenskt material för att undersöka mottagligheten för semantiska illusioner vid bearbetning av auditivt språkligt meddelande hos vuxna individer utan kommunikationsstörning. Utöver detta syftade även studien till att undersöka om mottaglighet för den semantiska illusionseffekten är relaterad till lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. I studiens initiala skede utformades det nya testmaterialet Auditivt test av mottaglighet för semantiska illusioner (ATSI). ATSI består av tre deltest, varje deltest innefattar 40 påståenden med en jämn fördelning av sanna påståenden, falska påståenden och illusoriska påståenden. Deltagarna i studien bestod av 30 vuxna individer utan kommunikationsstörning. Deltagarnas uppgift var att avgöra om påståendena i ATSI var sanna eller falska. Utöver ATSI utförde även deltagarna test gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Effekten av semantiska illusioner analyserades genom t-test och visade att illusionseffekten var statistiskt signifikant. Resultaten från ATSI korrelerades med deltagarnas prestation gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Hur lurade deltagarna blev av den semantiska illusionseffekten korrelerade med lexikal åtkomst. I föreliggande studie kunde inget samband observeras mellan hur lurade deltagarna blev och arbetsminneskapacitet. I diskussionen förs i föreliggande studie resonemang kring varierande metodologiska aspekter likväl som resultatens implikationer för den språkliga bearbetningsprocessen. Slutsatsen i föreliggande studie är att den semantiska illusionen är ett stabilt fenomen som har effekt vid bearbetning av språkligt meddelande auditivt. / The aim of this study was to construct a Swedish test material in order to examine the susceptibility for semantic illusions in adults without any communication disorders when processing verbal input of language. Furthermore the study aimed to investigate if the susceptibility for semantic illusions relates to the individual’s lexical access speed and working memory capacity. In order to accomplish the aim of the study, a new auditory test material called Auditivt Test av mottaglighet för Semantiska Illusioner (ATSI) was created. ATSI consists of three separate test sections, each containing 40 statements with an even distribution of true statements, false statements and statements containing the semantic illusion. The participants had to decide whether each statement was true or false. The participants in this study consisted of 30 adult individuals without communication disorders. Furthermore the participants performed test regarding lexical access speed and working memory capacity. The effects of semantic illusions were analyzed trough t-tests and found to be statistically significant. Correlation analysis were made between result from ATSI and lexical access speed as well as between results from ATSI and working memory capacity. How tricked the participants were by the semantic illusions was related to lexical access, but not working memory capacity. Methodological aspects are discussed in this study as well as the result’s implication for language processing. The conclusion is that semantic illusions is a stabile phenomenon, and it occurs when processing spoken sentences.

Utvecklingen inom fordonsindustrin går mot autonoma fordon, och som effekt av det behöver både säkerhet och samhällets acceptans öka. För att öka säkerheten i autonoma fordon behöver föraren vara situationsmedveten, vilket kan uppnås genom en röstassistent i fordonet. Om säkerheten skulle öka skulle sannolikt även människors tillit och därav samhällets acceptans öka. Studier pekar på att olika egenskaper så som rösttyp hos röstassistenter kan ha en effekt på förares situationsmedvetenhet och tillit. Denna studie ämnar således att undersöka huruvida en feminin eller maskulin röst hos röstassistenter påverkar förares situationsmedvetenhet och upplevda tillit till autonoma fordon. För att ta reda på detta genomfördes en experimentell studie där deltagare befann sig i en bilsimulator av ett autonomt fordon som simulerade körscenarier. Deltagarna var uppdelade i två grupper där varje grupp fick uppleva en typ av röstassistent, antingen med feminin eller maskulin röst. Deltagarna fick uppleva körscenarier där varningssituationer i olika allvarlighetsgrader uppstod, där de fick fatta beslut kring hur de hade hanterat varningssituationen. I samband med körscenarierna utfördes tre olika datainsamlingar bestående av intervju och enkäter. Resultatet av studien påvisar ingen signifikant eller utmärkande skillnad vad gäller upplevd tillit mellan grupper. Resultatet indikerar inte heller någon utmärkande skillnad mellan gruppernas situationsmedvetenhet. Det finns marginell skillnad mellan grupperna, där gruppen som upplevde feminin röst hade både högre upplevd tillit och situationsmedvetenhet. Slutresultatet i denna studie visar att området behöver utforskas vidare för att upptäcka och förstå eventuella effekter av rösttyper hos röstassistenter. / The development in the automotive industry is moving towards autonomous vehicles, and as a consequence the need to increase both safety and societal acceptance is necessary. To increase safety in autonomous vehicles, the driver needs to be situationally aware, which can be achieved through a voice assistant in the vehicle. If safety were to increase, people's trust and therefore society's acceptance would most likely also increase. Studies indicate that different characteristics of voice assistants, such as the type of voice, can have an effect on drivers' situational awareness and trust. Thus, this study aims to investigate whether a feminine or masculine voice in voice assistants affects drivers' situational awareness and perceived trust in autonomous vehicles. An experimental study was conducted in order to investigate this, where participants were situated in a simulator of an autonomous vehicle that simulated driving scenarios. The participants were divided into two groups where each group experienced one of two types of voice assistants, either with a feminine or a masculine voice. The participants had to experience driving scenarios where warning situations of varying degrees of severity arose, where they had to make decisions about how they would have handled the situation. In connection with the driving scenarios, three types of data collections consisting of interviews and questionnaires were carried out. The results of the study show no significant or distinctive difference in terms of perceived trust between groups. The results also don’t indicate any distinctive difference between the groups' situational awareness. There is marginal difference between the groups, with the group experiencing feminine voice having both higher perceived trust and situational awareness. The final result of this study shows that this research area needs to be explored further to discover and understand the possible effects of voice types in voice assistants.