Denna studie ämnade att föreslå hur en möjlig digitalisering skulle kunna ske inom räddningsdykning genom att undersöka yrket, vilka befattningar som finns, hur de arbetar och hur olika arbetssituationer kan skilja sig åt. Digitalisering innefattar i detta fall en befintlig dykdator vilken kan kopplas till en skärm ovan ytan. För att kartlägga arbetet samlades kvalitativ data in genom sex semistrukturerade intervjuer med räddningstjänstpersonal och en semistrukturerad observation av ett övningstillfälle. Detta kompletterades med en sorteringsuppgift där deltagare från intervjuerna fick skatta påståenden vilka ansågs vara viktigt att veta för varje befattning i arbetslaget. Resultatet från dessa tre metoder ger en översikt av hur arbetet ser ut i dagsläget. Detta ligger i sin tur till grund för en kravspecifikation vilken beskriver vad ett digitalt hjälpmedel skulle kunna medföra, vilka kvaliteter denna digitala produkt bör ha och vilka begränsningar i arbetet dessa grundas på. Totalt ställdes tre kravlistor upp där den första utgår ifrån arbetet rent generellt och de andra två representerar när dykning sker med lina mellan två dykare respektive med lina mellan en dykare och personal på land. Vidare diskuteras det kring huruvida en digitalisering kan påverka arbetet och vad en utvecklare i så fall bör tänka på vid utveckling av en design. Studien visar flera fördelar med en möjlig digitalisering. Denna nya form av koppling mellan dykare och personal ovan ytan kan fungera som en kompletterande informationskanal. Detta kan leda till förbättrad situationsmedvetenhet för både individen och gruppen.

Inom byggindustrin uppstår många olika situationer som kan leda till olyckor där en person kan skadas eller avlida. Att utveckla metoder för att förhindra olyckor är därför mycket angeläget. I denna studie undersöker jag möjligheterna att skapa en applikation, anpassad för autonoma displaydatorer, för att öka säkerheten runt arbetsmaskiner genom att med objektdetektering och kameraövervakning skapa situationsmedvetenhet runt maskinen. Objektdetekteringen används för att hitta alla personer och koner som är med på bilden från kameran. Genom att detektera utställda trafikkoner byggs ett virtuellt stängsel upp som avgränsar det farliga området runt maskinen. För att sedan bedöma om personer befinner sig innanför området har jag tagit fram och utvärderat tre olika algoritmer. Jag har utvärderat algoritmerna med avseende på om exekveringstiden påverkar möjligheten att analysera 30 bilder per sekund och att de bedömer personens position korrekt i förhållande till det virtuella stängslet i olika scenarion.  Tester har också genomförts för att verifiera att algoritmerna fungerar i praktiken integrerade i realtidsapplikationen. Resultaten visar att inte någon av algoritmerna har exekveringstid som kommer att påverka analysen av 30 bilder per sekund. Vidare bedömer två av algoritmerna alla testade situationer korrekt förutom i vissa specifika fall när en person befinner sig exakt på en avgränsningslinje eller på en kon. Felbedömningen har dock ingen praktisk betydelse i denna tillämpning. Testerna av realtidsapplikationen visar att algoritmerna hanterar att området ändras dynamiskt och att det larmar när en person går in i det farliga området. Utifrån utvärderingen kan jag konstatera att det är möjligt att skapa en applikation för en autonom displaydator för att skapa situationsmedvetenhet för tunga arbetsmaskiner på byggarbetsplatser.

The purpose of this master thesis is to investigate how alarm systems and their visualizations, as well as signals affect work situations and decision making processes aboard vessels with water jet propulsion. Furthermore, this study aims to identify important aspects of the perception of alarm systems and which aspects that are more or less affected by stress, lack of information as well as audible and visual signals. To investigate this, the theory of Situation Awareness and the theory of Naturalistic Decision Making were used to make an analysis of which aspects that were more or less important for the users. The study found that the alarm system affect users a lot in their daily work. The aspect that was considered particularly important when designing a new alarm system was to have the users' everyday life in mind. Alarm systems that are based on guesses or what one thinks are appropriate for different users rarely turn out to be correct. Therefore, in order to design a correct alarm system, this situation should be taken into consideration. Other aspects that arose were the need to reduce false alarms and ordinary alarms in order to minimize the number of elements that can stress or disturb the users. In addition, audible and visual signals should not interfere more than necessary to call attention from the user. Finally, the thesis come to a conclusion with suggestions for a new alarm system based on the aspects mentioned above.

<p>Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. </p><p>De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. </p><p>Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.</p>

<p>Att uppnå situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter. Resultatet blev en lista där de största problemen redovisades samt vilken inverkan de kan tänkas ha på användaren och dennes arbetsuppgifter.</p>

Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.

Att uppnå situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter. Resultatet blev en lista där de största problemen redovisades samt vilken inverkan de kan tänkas ha på användaren och dennes arbetsuppgifter.

Denna uppsats har ämnat kartlägga rollen som spelledare i Katastrofmedicinskt Centrums övningsverktyg Emergo Train System för att sedan göra det möjligt att ta fram ett prototypgränssnitt till det uppkommande DigEmergo. Spelledarens roll har kartlagts med utgångspunkt i distribuerad kognition och utvalda principer ur DiCoT. Vid utformning av gränssnittet har Normans handlingscykel varit underlag och gränssnittet har utvärderats med hjälp av heuristisk utvärdering. Uppsatsens datainsamling har skett genom intervjuer med spelledare och observationer av övningar på Katastrofmedicinskt Centrum. Ur den analyserade datan togs en kravspecifikation fram, denna baserades bland annat på förbättringspotential för användarens situationsmedvetenhet. En prototyp med mål att uppfylla den kravspecifikation samt understödja situationsmedvetenhet och rikta spelledarens uppmärksamhet dit den framgick var ämnad togs fram och utvärderades tillsammans med en spelledare.

Hela samhället tjänar på en säker och lättframkomlig trafik både ur ett samhällsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas på vägarna gör så på ett så säkert sätt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett växande behov av att kunna utvärdera trafikledningens funktionalitet därav har ett utvärderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer på Trafikverkets trafikledningscentraler för vägtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgångsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning. Dessa faktorer, bland annat kontroll, verifiering och kommunikation ligger som grund för det utvärderingsverktyg som tagits fram. En första analys av systemet utfördes med hjälp av Nielsens heuristiker för att kartlägga behovet av gränssnittsstudier. I materialet visade det sig att de största utmaningarna låg på en högre nivå och en bredare analys av trafikledningen krävdes för att skapa ett mer användbart verktyg. Möjligheterna till att skapa en god situationsmedvetenhet visade sig vara nära kopplat till systemets övergripande funktionalitet vilket bidrog till studiens inriktning och resultat. Resultatet av den kvalitativa analys som utförts över systemet ligger som grund för det utvärderingsverktyg som skapats. Förhoppningen är att verktyget kan bidra med att vidareutveckla och utvärdera dagens vägtrafikledning. Resultatet i studien belyser även vikten av att kontrollera för flertalet olika faktorer inom vägtrafikledning när en trafikledningscentrals funktionalitet kartläggs.

<p>Denna rapport syftar till att undersöka i vilken utsträckning stridsvagnskompanichefer skiljer och/eller liknar ”commanders” (i spelet ”Battlefield 2”) i sitt sätt att skapa och upprätthålla situationsmedvetenhet med avseende på riskbedömning kopplat till fiendens position i slagfältet. Studien grundar sig på en tanke om att utnyttja positiva effekter från datorspelande, i morgondagens ledningssystem genom att bygga ledningssystem grundade på en kommersiell spelplattform. Resultaten pekar bland annat på skillnader mellan de båda aktörernas metoder för att uppnå full situationsmedvetenhet, men även på vissa likheter som till exempel att se på en situation med fiendens ögon för att bedöma hur denna kommer att agera.</p>