No description available.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.

Denna rapport behandlar utvecklingsarbetet med att designa en ergonomisk och funktionell arbetsstation för permabilitetssökning av gasgeneratorer. Arbetet är den avslutande delen på maskiningenjörsprogrammet som görs vid Högskolan i Borås och omfattar 15 högskolepoäng. Projektets genomförande bestod av ett antal delmoment där resultaten stod till grund för att bygga vidare på nästa moment. Det första delmomentet var planering av projektet, där ingick bland annat att analysera och observera den nuvarande arbetsstationen för få grundförutsättningarna för skapandet av en ny. Följande delmoment var en litteraturstudie vars syfte var att förhöja kunskap kring främst ämnena ergonomi och effektiva produktutvecklingsmetoder, men även teori kring vätgaspermeabilitet. I litteraturstudien ingick även genomgång av olika checklistor för att identifiera risker inom området ergonomi. Projektets sista fas var idé och konceptgenerering. Här genererades olika koncept genom kreativa metoder för att sedan presenteras i olika konceptgenomgångar i form av conjoint analys. Ledordet för framtagandet av den slutliga konstruktionen har under hela processen varit funktionalitet och ergonomi. Konceptet hade olika funktioner för att kunna göra optimerande inställningar för att säkerställa funktionalitet och ergonomi för den enskilde individen. Designen har reducerat risken för att resultatet av testerna blir felaktiga då detta tidigare varit ett problem Ett antal förbättringsförslag togs fram ifall det skulle finnas behov av en mer ergonomisk samt säkrare arbetsstation i framtiden, såsom justerbar utrustning.

Uppsatsen är en beskrivning av en iterativ prototyputvecklingsprocess baserad på en scenariodriven designmetod. Processen ska avslöja den eftersökta funktionaliteten och behovet av ett rekryteringsverktyg för arbetande inom spelutvecklingsindustrin. Texten presenterar först mål och problembeskrivning för arbetet, därefter en bakgrund om rekrytering och en metodbeskrivning som baseras på scenariodesign. Arbetsprocessen genomförs där rekrytringsprototypen tar form och utvärderas av spelproducenter, samt en analys av arbetet där resultaten presenteras och en avslutande diskussion. Uppsatsen och verket resulterade i ett head-hunting-verktyg för rekryterare.

I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltså en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet påverkas av förändrad salthalt. Två marina bakteriesamhällen har studerats och jämförts, dels ett Skagerraksamhälle samt ett Östersjösamhälle. Dessa två samhällen utsattes gradvis för hög respektive låg salthalt och efter avslutat experiment hade Skagerraksamhället en låg salthalt dvs Östersjöbetingelse och Östersjösamhället övergått till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att både funktionalitet och diversitet påverkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis). Bakterieantalet ökade respektive sänktes i Skagerrak- respektive Östersjö-samhället. Då Östersjösamhället fick en högre salthalt ledde detta till att funktionaliteten sänktes och en tidigare icke dominant art blev dominant. För Skagerraksamhället som fick en sänkt salthalt bedömdes funktionaliteten ha ökat i och med att en ny kolkälla nyttjades. Dock såg diversiteten ut att vara lägre, möjligtvis p.g.a. en förändring av dominanta och icke dominanta bakterier i samhället. Det är däremot inte möjligt att utifrån denna studie dra slutsatsen att en hög diversitet automatiskt ger en hög funktionalitet. / In the sea there is a high diversity of different microorganisms, especially bacteria. In other studies it has been shown that salinity is an important factor forming the bacterial communities. In this study we have investigated how diversity and functionality is affected by changing salinity. Bacterial communities from Skagerrak and the Baltic Sea were used in the study. In the Skagerrak community the bacteria live in an environment with high salinity and low DOC (dissolved organic carbon) concentration and the Baltic communitiy has a low salinity and a high DOC concentration. We made a salinity change between these communities to see how that would affect the communities. The diversity, genotype variation, and functionality of the bacteria were studied using DGGE-analysis and Eco-plates respectively. The results showed that the two communities were affected by the salinity change. The bacterial counts decreased and increased, in the Baltic and Skagerrak communities respectively, in relation to the salinity change and a diversity change was seen in the DGGE-analysis (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis). The original Baltic and Skagerrak communities showed different functionality traits. Over time, along the experiment, the functionality changed and the communities showed different functionality at the end of the experiment. But we can’t definitely say that high diversity always gives high functionality.

<p>Uppsatsen är en beskrivning av en iterativ prototyputvecklingsprocess</p><p>baserad på en scenariodriven designmetod. Processen ska avslöja den</p><p>eftersökta funktionaliteten och behovet av ett rekryteringsverktyg för</p><p>arbetande inom spelutvecklingsindustrin.</p><p>Texten presenterar först mål och problembeskrivning för arbetet, därefter en bakgrund om rekrytering och en metodbeskrivning som baseras på scenariodesign. Arbetsprocessen genomförs där rekrytringsprototypen tar form och utvärderas av spelproducenter, samt en analys av arbetet där resultaten presenteras och en avslutande diskussion. Uppsatsen och verket resulterade i ett head-hunting-verktyg för rekryterare.</p>

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur förskollärare berättar om sitt arbete med att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn, vilket kan vara svårt i praktiken. Studien synliggör även hur pedagoger anpassar förskolan för att skapa en inkluderande verksamhet samt vilka normer som bli synliga i deras arbete. En central del handlar om att synliggöra barn med normbrytande funktionalitet och hur förskollärare anpassar verksamheten utefter dessa barn.  Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fem intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har en normkritiskt ansats, makt och normer är därför två centrala begrepp som haft betydelse för de analyser vi gjort. Studien synliggör olika normer som har betydelse för verksamheten som socialt sammanhang, ett sammanhang som vår studie visar är att det ständigt krävs reflektioner och anpassningar för att inkludera alla barn.  Det vi uppmärksammade under studien var en osäkerhet angående det normkritiska arbetet i förskolan, förslagsvis behövs det en vidare forskning inom detta ämne för att bidra med mer kunskap och förståelse för hur pedagogerna inom förskolan ska arbeta utefter ett normkritiskt perspektiv.

Eftersom samhällets och skolans digitalisering sker i hög takt och Skolverket menar attprogrammeringskunskaper kommer att vara värdefulla i framtiden så har de beslutat år 2017att programmering ska integreras i flera ämnen i skolan. Läsåret 18/19 skulle arbetet medprogrammeringen införas i kursplanerna för matematikämnet. Eftersom att detta beslutfattades under min tid på ämneslärarutbildningen så fick jag ett intresse att undersöka hurlärare ska undervisa i matematik och integrera programmeringen för matematiskproblemlösning. Syftet med studien har således varit att belysa hur lärare, nyexamineradesåväl som erfarna, kan arbeta med programmering som en strategi för problemlösning genomatt integrera programmering i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördesgenom ett antal intervjuer med verksamma lärare som har infört programmeringen i sinundervisning sedan det beslutades. Resultatet har analyserats med en modell om didaktiskfunktionalitet av digitala verktyg i matematikundervisning och studien har gett svar om hurman som lärare kan använda olika undervisningsstrategier för att elever ska användaprogrammering i problemlösning. I studien ges exempel på olika uppgifter och arbetssätt somkan erbjuda pedagogiska möjligheter.

Eftersom samhällets och skolans digitalisering sker i hög takt och Skolverket menar attprogrammeringskunskaper kommer att vara värdefulla i framtiden så har de beslutat år 2017att programmering ska integreras i flera ämnen i skolan. Läsåret 18/19 skulle arbetet medprogrammeringen införas i kursplanerna för matematikämnet. Eftersom att detta beslutfattades under min tid på ämneslärarutbildningen så fick jag ett intresse att undersöka hurlärare ska undervisa i matematik och integrera programmeringen för matematiskproblemlösning. Syftet med studien har således varit att belysa hur lärare, nyexamineradesåväl som erfarna, kan arbeta med programmering som en strategi för problemlösning genomatt integrera programmering i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördesgenom ett antal intervjuer med verksamma lärare som har infört programmeringen i sinundervisning sedan det beslutades. Resultatet har analyserats med en modell om didaktiskfunktionalitet av digitala verktyg i matematikundervisning och studien har gett svar om hurman som lärare kan använda olika undervisningsstrategier för att elever ska användaprogrammering i problemlösning. I studien ges exempel på olika uppgifter och arbetssätt somkan erbjuda pedagogiska möjligheter.