Hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) upplevs av användaren kan bero på flera faktorer, två av de viktigaste är komplexitet och användbarhet. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad komplexitet egentligen är, i GUIn kan den upplevas genom svårigheter att navigera eller förstå. Användbarhet är något som blir mer populärt och allt fler företag väljer att satsa på. Uppsatsens fokus kommer ligga på att reda ut begreppen komplexitet och användbarhet, vad de har för påverkan i ett GUI och hur de samverkar.   För att finna svar på problemet har en litteraturstudie där artiklar från olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur från utbildningen har synteser skapats, på vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer från olika kunskapsnivåer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och användbarhet. För att undersöka specifika aspekters antagna påverkan presenterades sex modeller för respondenterna.   I studien har det framkommit stöd för att det finns ett starkt samband mellan komplexitet och användbarhet, att komplexiteten som helhet påverkar användbarhet, men det visade sig också att funktionaliteten spelade en viss del, främst när det gällde komplexiteten, varför den också fått en roll i uppsatsen.

Aktiv funktionalitet efterfrågas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns även användningsområden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera händelser, vilka skall initiera någon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt händelsedetektering kan erhållas med hjälp av Jini. Jini är en utbyggnad av Java och har bland annat en händelsemekanism. Jini studeras, och då i synnerhet händelsemekanismen, för att undersöka Jinis stöd för att hantera de krav som ställs på sammansatt händelsedetektering i en distribuerad, dynamisk miljö. Arbetet visar att Jini till stor del ger möjligheter att uppfylla krav för sammansatt händelsedetektering, men att stödet är bristande i flera fall. Implementering av en prototyp för sammansatt händelsedetektering visar på stora möjligheter, men också att ett stort ansvar ligger hos utvecklaren om kraven skall mötas.

Hela samhället tjänar på en säker och lättframkomlig trafik både ur ett samhällsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas på vägarna gör så på ett så säkert sätt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett växande behov av att kunna utvärdera trafikledningens funktionalitet därav har ett utvärderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer på Trafikverkets trafikledningscentraler för vägtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgångsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning. Dessa faktorer, bland annat kontroll, verifiering och kommunikation ligger som grund för det utvärderingsverktyg som tagits fram. En första analys av systemet utfördes med hjälp av Nielsens heuristiker för att kartlägga behovet av gränssnittsstudier. I materialet visade det sig att de största utmaningarna låg på en högre nivå och en bredare analys av trafikledningen krävdes för att skapa ett mer användbart verktyg. Möjligheterna till att skapa en god situationsmedvetenhet visade sig vara nära kopplat till systemets övergripande funktionalitet vilket bidrog till studiens inriktning och resultat. Resultatet av den kvalitativa analys som utförts över systemet ligger som grund för det utvärderingsverktyg som skapats. Förhoppningen är att verktyget kan bidra med att vidareutveckla och utvärdera dagens vägtrafikledning. Resultatet i studien belyser även vikten av att kontrollera för flertalet olika faktorer inom vägtrafikledning när en trafikledningscentrals funktionalitet kartläggs.

This study examines the perspectives and lived experiences of seven blind men in their embodied tactile, audial and olfactory sensations and experiences, and situating their identities in both societal and historical conditions and social discourses and prejudices in regards to masculinity, blindness and disabled bodies. Through theories on embodiment, phenomenology, gender performativity, crip theory and intersectional theory, studies on blind gendered experiences, historical research on blind life experiences in Sweden, and linguistic and cultural representations of blindness, this study examines how the subjectivity of each participant is created in the meeting and interactions between the individual embodied experience and the societal intersubjective experience of living in a blind body. The participants regard masculinity as a collection of norms, attitudes and expectations, that is characterized by a competitive social dominance, scarce or lack of emotional expressions, egocentrism and disregard for other, and being sexually active and successful. Masculinity is expressed through a range of embodied performative actions such as audibly, tactile, olfactory, and visually. The participants The participants express a societal pressure on performing masculinity, as living as a blind subject and not adhering to assigned gender norms have profound effects and consequences on the individuals options and opportunities to form both professional and intimate relationships, and thus accelerate risks of experiencing unemployment, stigmatization, and social isolation. The rigid frames of masculinity blind men live under is closely intertwined with their socioeconomic status in society, and the empowerment and broader representation of disabled bodies och subjects is the key to a more open untethered blind expression and understanding of gender.

Preem, det största oljebolaget i Sverige, har en stor omsättning på sitt lager. På dess dryga fem hundra anläggningar omsätt mer än 2,5 miljoner liter om året. För Preem är kontroll av varulagret ett måste för god lönsamhet, säker drift och ett starkt miljöansvar. I syfte att förbättra lageruppföljningen önskar Preem bli utmanade. Preem önskar få ett nytt perspektiv och innovation och tog därför in studenter för att få möjligheter att förbättra systemet. Denna rapport gör en studie av befintliga system med dess för- och nackdelar. Preem har ett väl utvecklat systemstöd, processer, bemanning och personal för uppföljning av lagret. Preem har gjort benchmarkstudier och funnit att de är ledande i Sverige på lagerkontroll. Preem är dock av uppfattningen att nya funktionaliteter kan förbättra lageruppföljningen för Preem och i syfte att inkludera funktionen i det system som Preem planerar skapa har studier bedrivits. Som utgångspunkt för ett projekt som börjar till hösten i syfte att vidareutveckla lagerkontroll genomförs denna studie och vars resultat skall föreslå förbättringar och utvecklingar. Målet med rapporten är att presentera relevant bakgrundsinformation samt de resultat som framkommit under arbetet. Denna rapport behandlar design av ett antal nya funktionaliteter som borde ingå i det nya systemet samt skapande av kravspecifikationer tillhörande dessa funktionaliteter och i ett fall en prototyp. Syftet med kravspecifikationerna är att påtala möjligheter och varvid syftet med prototypen är att pröva dess relevans. Rapporten utgör endast en del i ett större arbete som bedrivits i fyra parallella kandidatexamensrapporter. Ett arbete avsåg databaser, två avsåg GUI och användbarhet och denna rapport kompletterande ett andra om kompletterande funktionalitet. Preem har med dessa rapporter fått en bra utgångsrapport för nästa steg – kostnadsbesparingar genom minskade lagerförluster och ökad effektivitet. Rapporten visar hur en tajt avgränsning fokuserar på problemlösning, beslutsträd kan styrka logiken, och hur datamängder kan hanteras. / Preem, the largest oil company acting in Sweden, has a huge turnover of its stock. On their more than five hundred fuel stations they have more than 2,5 million liters of turnover in average annually. To Preem, stock control is imperative for profitability, ensure safe operations and commitment to the safety of the environment. In an attempt to enhance stock control, Preem has a desire to be challenged. Preem whishes to gain a new perspective and innovation and took the decision to try out university students to challenge them to improve the processes. This report makes a study of existing system with their advantage and disadvantages. Preem does have a well-developed system support, processes, staff and skill for stock control. Preem have performed bench-mark studies and has the opinion that they are market leaders in this area in Sweden today. Preem, however, has the opinion that new functionality could enhance stock control and that these functions should be implemented after studies have been undertaken. As a starting point for a new project intended to start this autumn to enhance stock control, this study is performed and whose result shall propose improvements and developing areas. The aim of the report is to present relevant back ground information as well as the results discovered during the study. This report covers design of some new functionality that should be included in the new system, system specifications regarding these functions and in one case a prototype. The system specifications are to implore the possibilities and the purpose of the prototype is to challenge their relevance. This report is only a part of a larger study done in four parallel bachelor studies. One study covers design of databases, two covered GUI and usability and this report is one of two reports of additional functionality. With these reports, Preem has a good starting point for the next step, ensuring cost efficiency through decreased stock losses and increased efficiency. The report shows how increased focus on problem solutions, decision trees improving logic and how vast amounts of data could be managed

This report summarizes the procedure of the independent work in the final course DT140G. The project's task and main goal has been to help the company involved to enable a potential interruption with a time registration service called Harvest which they currently consume. The task itself has been sectioned into three clear parts with completely different orientations but towards the same end goal. The first part has involved data management from the consumed time registration service in terms of both exporting and importing data. The second part has been about developing a CRUD functionality that can be consumed in the frontend by another developer. The last part has meant that a report compilation application has been created where data from the previous parts is handled and produces various reports which could then be exported in Excel files. The result of this independent work resulted in an application with great similarities in terms of functionality as the previous time registration service. The company has taken a step closer to their vision of a break from Harvest. This has been done with access to source code from a previous developer who shared his repository via GitLab and the React Admin framework. The CRUD functionality has been checked with the help of the test tool ARC and all code development has taken place in the software development environment Visual Studio Code. / Denna rapport sammanfattar proceduren av det självständiga arbetet i slutkursen DT140G. Projektets uppgift och främsta mål har varit att hjälpa det involverade företaget att möjliggöra ett potentiellt avbrott med en tidsregistreringstjänst vid namn Harvest som de i dagsläget konsumerar. Själva uppgiften i sig har varit sektionerad i tre tydliga delar med helt olika inriktningar fast mot samma slutmål. Den fösta delen har involverat datahantering ifrån den konsumerade tidsregistreringstjänsten vad det gäller att både exportera och importera data. Den andra delen har handlat om att utveckla en CRUD-funktionalitet som skall kunna konsumeras i frontend av en annan utvecklare. Den sista delen har inneburit att en rappportsammanställningsapplikation har skapats där data ifrån de tidigare delarna hanteras och frambringar olika rapporter som sedan skulle kunna exporteras i Excel-filer. Utkomsten av detta självständiga arbete resulterade i en applikation med väldiga likheter funktionsmässigt vad det gäller den tidigare tidsregistreringstjänsten. Företaget har tagits ett steg närmare sin vision om en frislagning ifrån Harvest. Detta har genomförts med tillgång till källkod ifrån en tidigare utvecklare som delat sitt repository via GitLab samt ramverket React Admin. CRUD-funktionaliteten ha kontrollerats med hjälp av testverktyget ARC och all utveckling av kod har skett i programutvecklingsmiljön Visual Studio Code

Arbetet omfattar en undersökning för att ta reda på hur en innebandyarena kan utformas för den medelstora kommunen Oskarshamn. Staden är i behov av en ny arena då dagens sporthall inte räcker till. Syftet med undersökningen är att utforska hur en innebandyarena kan utformas för staden Oskarshamn och få ett arkitektoniskt tilltalande utseende. Syftet är också att beskriva hur en arena görs tillgänglig för funktionsnedsatta och äldre personer och hur en god funktionalitet uppfylls. Genomförandet av undersökningen tillämpas med en enkätundersökning och en jämförelseanalys mellan arenor och sporthallar. Metoderna ser till tillgänglighet, funktionalitet och utformning. Enkätundersökning genomförs för att ta reda hur den befintliga sporthallen upplevs och vilka önskemål som finns för en ny arena. Jämförelseanalysen utförs för att ta reda på likheter och skillnader men även eventuella förbättringspotentialer för den befintliga sporthallen i Oskarshamn. Jämförelserna resulterade i att det finns både likheter och skillnader mellan utvalda arenor och sporthallen samt att den befintliga sporthallen har förbättringspotentialer. För bättre tillgänglighet, funktionalitet och en estetiskt mer tilltalande utformning resulterade jämförelseanalysen i ett ritningsförslag för en ny arena i Oskarshamn. Slutsatsen för undersökningen är att utformningen av en arena varierar beroende på dess användningsområde och önskemål som finns. Arenor överlag ska uppfylla minimikrav för tillgänglighet och beroende på idrott ställs krav på spelplanens mått, publikkapacitet och tekniska hjälpmedel. Med involverade invånare kan en god funktionalitet uppfyllas. Utformningen av arenor begränsas med hänsyn till stora spännvidder och därtill anses ett tilltalande utseende uppnås via val av material, detaljer och sidobyggnader.

Insamling och lagring av privat data sker ständigt i dagens samhälle. Denna studie har målet att undersöka svenska respondenters uppfattningar kring integritetsproblem och möjliga åtgärder vid användning av Smart TV. En lucka i litteraturen existerar eftersom tidigare studier inom området saknas för Sverige när det gäller just Smart TV-enheter som denna studie utforskar. Genom en enkätstudie via social media har svenska respondenter kunnat ange vilken form av insamling och lagring av privat data vid Smart TV-användning som anses oacceptabel. Avtalsvillkor för Smart TV-enheter blir sällan lästa av studiens respondenter. Resultatet visar även att svenska respondenter är villiga att ta bort röst- och kamerafunktionalitet för att bevara privat data. Resultaten i denna studie är jämförbara med tidigare studier från andra länder. Rekommendationer och förslag ges utifrån studiens resultat angående hur insamling och lagring av privat data kan minskas samt hur avtalsvillkor kan behövas skrivas om för att användare ska vara villiga att läsa innan de accepterar all form av datainsamling vid installation av en Smart TV. Studien visar att mer omfattande studier behövs för att utforska området med hjälp av resurser som betalda register för bättre urval av respondenter och mer ingående analysarbete. / Collection and storage of personal data takes place constantly in today's society. This study aims to investigate Swedish respondents' perceptions of privacy issues and possible measures when using a Smart TV. A gap in the literature exists because previous studies in the field are lacking in Sweden when it comes to Smart TV devices which this study explores.  Through a survey via social media, Swedish respondents have been able to indicate which form of collection and storage of personal data during use of Smart TV is considered unacceptable. Privacy policies for Smart TV devices are rarely read by the study's respondents. The results also show that Swedish respondents are willing to remove voice and camera functionality to protect their personal data. Furthermore, results have been comparable with previous studies from other countries.  Recommendations and suggestions are given based on the study results regarding how the collection and storage of personal data can be reduced and how privacy policies may need to be rewritten for users to be willing to read them before accepting any form of data collection when installing a Smart TV. The study shows that more extensive studies are needed to explore the area with the help of resources such as paid registers for better selection of respondents and more in-depth analysis work.

Medierna och dess aktörer, däribland journalister, besitter en enorm makt då de bidrar till skapandet av vårt samhälles diskurser, normer och världsuppfattningar. Men vilka är det som förväntas ingå i dessa världsuppfattningar? Vilka är det journaliststudenter får lära sig att skriva till, om och på vilket sätt? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska journalistutbildningar inkorporerar intersektionella perspektiv i sin utbildning, något som internationell forskning har efterfrågat. Då intersektionalitetsbegreppet i sig inte har en självklar plats vare sig inom journalistiken eller journalistikutbildningarna har vi även tittat på förekomsten av undergrupperna etnicitet, genus, funktionalitet, religion, sexualitet (hbtqia+) och klass. Studien bygger på analyser av lärandemål och litteraturlistor samt semistrukturerade intervjuer med kursansvariga lärare på journalistutbildningarnas grundkurser från fem slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Vi analyserar dessa med hjälp av poststrukturalistisk läroplansteori, professionaliseringsteori och Bourdieus habitusteori.  Vidare går vi översiktligt igenom journalistikutbildningens historia med tillhörande kritik, teorier inom fältet samt intersektionalitetsbegreppets uppkomst. Resultatet av studien visar att tendenser av intersektionella perspektiv förekommer i både lärandemål och litteratur, men i mycket liten skala. Från lärarnas håll finns det ambitioner att föra in dessa perspektiv men i varierande grad. Då lärandemålens formuleringar lämnar mycket rum för tolkning faller ansvaret på de individuella lärarnas didaktiska val, huruvida de väljer att ta in de intersektionella perspektiven eller inte i undervisningen. Slutligen visar studien även att flera av de intersektionella undergrupperna var kraftigt underrepresenterade i såväl lärandemål som litteraturlistor och undervisning.

I denna kunskapsöversikt är målet att undersöka hur inkludering påverkas av funktionsnormen på en elev med normbrytande funktionalitet inom ämnet IDH med frågeställningen Hur arbetar lärare med inkludering av elever med normbrytande funktionalitet i idrottsundervisningen? Genom vår frågeställning har vi som mål att hitta vad som behöver förbättras för inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet inom IDH. Ordningsföljden vi använde för resultaten av artiklarna berodde på om det var nationell respektive internationell forskning. I diskussionsdelen diskuteras inkludering på nationell- samt internationell nivå. Genom en kvalitativ metod användes databaserna ERC, ERIC, Swepub, och EBSCO för att hitta 12 artiklar relevanta till frågeställningen. Genom att begränsa sökningarna till peer-reviewed och med en tidslinje från 2009 och framåt, hittades: sex svenska studier och sex internationella forskningsartiklar. Resultaten på källorna visade hur funktionsnormen är tydligt sedd inom ämnet IDH. Eleverna med en normbrytande funktionalitet kan lätt känna sig exkluderade om de inte helt förstår instruktionerna, detta gäller även om de ogillar vad som undervisas. Vidare vill vissa elever känna sig mer inkluderade genom att kunna påverka undervisningen samt kunna ifrågasätta vad som ses som en funktionsnorm på skolan och på idrottsundervisningen, vilket kan öka möjligheten av delaktighet. Ytterligare är kommunikation mellan lärare med elev och elev med elev en stor faktor av inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet. Forskningen visar att elever med normbrytande funktionalitet vill känna sig inkluderade av resten av klassen samt kunna ha bra kommunikation med sina klasskamrater och genom bra undervisning i IDH kan det skapa bra förutsättningar för inkludering, även utanför lektionstid. Funktionsnormen har en stor påverkan på ämnet IDH och denna kunskapsöversikten har som mål att visa på vilka sätt undervisningen påverkar inkludering av elever med en normbrytande funktionsnorm.