I denna studie undersöks hur vattenmiljön förändrades i ett område av västra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att återskapa hur vattnets salthalt förändrades i området genom att studera förekomsten av fossil från saltvattenkrävande bentisk kalkskalsfauna i lera från perioden. Fossil hittades från sju år, 10 395-10 388 lervarvsår BP, av den 31 år långa period, 10 410-10 379 lervarvsår BP, som har undersökts. Utifrån fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var bräckt under dessa sju år. Eftersom att fossil inte hittades från tidigare och senare perioder Därför är det möjligt att vattnet var bräckt både före och efter denna period. Det som begränsade de undersökta arternas utbredning i området var halten suspenderat sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket sediment transporterades till området i och med att området befann sig mellan två större utlopp av glacialt smältvatten. Därför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var bräckt under den undersökta perioden, även visat en succession av arter i Yoldiahavet. I studien identifieras också en 4 år lång kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsår BP. Vid 10 387 lervarvsår BP börjar iskanten att avancera, troligen som ett resultat av denna kallperiod, vilket slutligen leder till att de undersökta arterna upphör att förekomma i leran.

I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltså en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet påverkas av förändrad salthalt. Två marina bakteriesamhällen har studerats och jämförts, dels ett Skagerraksamhälle samt ett Östersjösamhälle. Dessa två samhällen utsattes gradvis för hög respektive låg salthalt och efter avslutat experiment hade Skagerraksamhället en låg salthalt dvs Östersjöbetingelse och Östersjösamhället övergått till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att både funktionalitet och diversitet påverkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis). Bakterieantalet ökade respektive sänktes i Skagerrak- respektive Östersjö-samhället. Då Östersjösamhället fick en högre salthalt ledde detta till att funktionaliteten sänktes och en tidigare icke dominant art blev dominant. För Skagerraksamhället som fick en sänkt salthalt bedömdes funktionaliteten ha ökat i och med att en ny kolkälla nyttjades. Dock såg diversiteten ut att vara lägre, möjligtvis p.g.a. en förändring av dominanta och icke dominanta bakterier i samhället. Det är däremot inte möjligt att utifrån denna studie dra slutsatsen att en hög diversitet automatiskt ger en hög funktionalitet. / In the sea there is a high diversity of different microorganisms, especially bacteria. In other studies it has been shown that salinity is an important factor forming the bacterial communities. In this study we have investigated how diversity and functionality is affected by changing salinity. Bacterial communities from Skagerrak and the Baltic Sea were used in the study. In the Skagerrak community the bacteria live in an environment with high salinity and low DOC (dissolved organic carbon) concentration and the Baltic communitiy has a low salinity and a high DOC concentration. We made a salinity change between these communities to see how that would affect the communities. The diversity, genotype variation, and functionality of the bacteria were studied using DGGE-analysis and Eco-plates respectively. The results showed that the two communities were affected by the salinity change. The bacterial counts decreased and increased, in the Baltic and Skagerrak communities respectively, in relation to the salinity change and a diversity change was seen in the DGGE-analysis (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis). The original Baltic and Skagerrak communities showed different functionality traits. Over time, along the experiment, the functionality changed and the communities showed different functionality at the end of the experiment. But we can’t definitely say that high diversity always gives high functionality.

It has been shown that fish of both marine and limnetic origin display increased growth at intermediate salinities. Furthermore, it has been shown that fish in the brackish water Baltic Sea are smaller compared to their conspecifics in the Atlantic, where salinities are higher. Also, it has been suggested that fish produce more eggs at the edges of their distribution range as a response to inferior environmental conditions. In this study, I investigated if there is a trade-off in energy investment between somatic and gonad growth in relation to salinity. To do this, I performed a growth experiment and a literature review. In the growth experiment, juvenile turbot were reared in salinities of 6, 10.5, 15 and 30 ‰. I found that turbot juveniles from Gotland grew equally well in all salinities investigated. In the literature review, data from the Baltic Sea was tested against data from the North and Black Seas. Data of turbot total energy investment (somatic and gonad growth) was analyzed. I found that energy content at age differed significantly between the populations investigated with lower energy content for the Baltic Sea populations. Also, growth rate in relation to energy content (size) was analyzed for the different populations, but no difference for growth rate in relation to energy content occurred. The result of the analysis of growth rate indicates that the change in allocated energy is the same, regardless of population, and thus that fish from the Baltic Sea display growth rates similar to those of other populations. It was also established that energy investment in gonads increased along with decreasing salinities. The smaller size of turbot in the Baltic Sea is therefore probably the result of a difference in size at maturity, possibly because less energy is allocated to somatic growth and more energy to start producing eggs. It is probably also the consequence of that the Baltic Sea turbot, post sexual maturity, continue to invest more energy in egg production.

The subject matter of this Bachelor´s thesis is the Eastern Baltic Sea cod. A literature review has been done regarding how environmental factors such as salinity, oxygen supply and temperature but also the size of the cod populations affects the migration patterns and the habitat choice of the cod. The result of the review shows that, when the eastern Baltic cod population is small, its area of distribution is restricted to the southern parts of the Baltic Sea. Moreover, high salinity leads to a larger area of distribution, while low oxygen content in the Deep Basins leads to vertical migrations, as well as further migrations south and north, to areas with better hydrological conditions. Finally the the cod tend to prefer habitats with warmer water, if the oxygen and salinity conditions are suitable, at least during the spawning period. This thesis also include estimation on how well the annual scientific trawl surveys performed by coastal Baltic countries, reflects the actual cod population size. This estimation is partly based on a critical review of available information about the trawl survey design in relation to cod migration patterns, distribution and habitat choice. Furthermore, a test has been done of how well the annual stock size estimates for the latest year, presented in the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) Annual Reports of the Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), between the years 1996-2009 reflected the best available stock size estimates from 2010. The results indicate that the scientific trawl surveys might not work satisfactory. This indicates that further research must be done in the field, therefore possible alternatives such as comparisons of positioning data of commercial and scientific trawls and interviews with fishermen are suggested. / Denna uppsats handlar om torsken i det östra Östersjöbeståndet. En litteratursammanfattning har gjorts gällande hur miljömässiga faktorer såsom salthalt, syretillgång, temperatur samt storleken på bestånden påverkar migrationsmönster och habitatval hos torsken. Resultaten visar bland annat att när torskbestånden är små blir torskens utbredningsområden begränsade till de södra delarna av Östersjön. Höga salthalter leder till större utbredningsområden medan låga syrehalter i djupbassängerna leder till vertikala migrationer såväl som längre migrationer söder och norr om bassängerna, till områden med bättre syretillgång. Torsken verkar dessutom föredra habitat med varmare vatten om syre- och salthaltsförhållandena är gynnsamma, åtminstone under lekperioden. Vidare inkluderar denna uppsats en bedömning av hur väl de årliga vetenskapliga trålningsundersökningarna som utförs av länder med kust mot Östersjön, återspeglar den faktiska storleken på torskbestånden. Denna bedömning baseras på en kritisk granskning av den information som finns tillgänglig gällande de vetenskapliga trålningsundersökningarna, i förhållande till torskens migrationsmönster, distribution och habitatval. Dessutom har ett test gjorts av hur väl de årliga beståndsuppskattningarna för 1996-2009 presenterade i International Council for the Exploration of the Sea (ICES) Annual Report of the Baltic Sea Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), reflekterar de bästa tillgängliga beståndsuppskattningarna från 2010. Resultaten indikerar att de vetenskapliga provtrålningsundersökningarna inte fungerar tillfredsställande, vilket visar på att vidare studier måste göras inom området. Möjliga alternativ, såsom jämförelser av positioneringsdata för kommersiell- samt vetenskaplig trålning, samt intervjuer med yrkesfiskare presenteras.

Lidköpings kommun i Västra Götalands län tar ut en del av sitt råvatten till dricksvattenproduktion från grundvattenmagasinet Rådaås. Det görs genom tre olika uttagsbrunnar (Brunn 1, Brunn 2 och Brunn 3) som körs en i taget. På senare tid har kommunen börjat misstänka att salthalterna i uttagsvattnet ökar, och det finns ett intresse för att förstå vad problemet beror på och vad som kan göras åt saken.  Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst och ursprung hos saltvattnet i magasinet och att undersöka hur brunnsdrift i samband med grundvattennivåer påverkar halten i uttagsvattnet. Eftersom det sedan tidigare finns misstankar om att det rör sig om relikt saltvatten utgör det en hypotes för detta arbete. Relikt saltvatten är salt grundvatten som avsatts under en tid då området varit täckt av salt hav, till exempel delar av Sverige under Östersjöns utveckling sedan den senaste istiden.   För att undersöka förekomst av saltvatten i magasinet funktionstestades och provtogs samtliga tillgängliga grundvattenrör för kloridhalt. Resultatet visar att kloridhalten ökar med grundvattenrörens djup och att de högsta salthalterna finns i en djuphåla eller ränna i berggrunden strax under Brunn 1 och 2. För att undersöka ursprunget hos det salta grundvattnet provtogs några av grundvattenrören och samtliga uttagsbrunnar för jodid. Med hjälp av jodid-/kloridkvoten kunde det fastställas att saltvattnet är av relikt ursprung.  För att undersöka hur brunnsdrift påverkar salthalten i uttagsvattnet togs start- och slutprover på kloridhalt i början och slutet på varje driftsperiod och brunn under tre månader. Mönstret i kloridhalt jämfördes med grundvattennivåer. Resultatet visar att kloridhalterna i uttagsvattnet ökar under driftsperioden för samtliga brunnar, men återhämtar sig då brunnen är vilande. Generellt är salthalten högst för Brunn 2 och lägst för Brunn 3. Det kan bero på att Brunn 2 ligger sist av de tre brunnarna i grundvattnets strömningsriktning medan Brunn 3 ligger först samt längst bort från rännan i berggrunden.  Resultatet från detta arbete visar också på att grundvattenuttaget ur Rådaåsmagasinet sedan 1990-talet har orsakat en höjning av salthalterna i råvattnet. Rekommendationer som ges till Lidköpings kommun för att minska eller bibehålla nuvarande salthalt är att installera kontinuerlig övervakning av konduktivitet i uttagsbrunnarna och av grundvattennivå i de två rör som ligger brunnarna närmast. Detta för att i realtid kunna följa hur uttagssätt och grundvattennivå påverkar salthalten. En idé är också att strategiskt placera ut en eller flera nya uttagsbrunnar och på så sätt undvika saltansamlingar i djupa jordlager. / Lidköping municipality in Västra Götaland county, Sweden, extracts some of its raw water for drinking water production from Rådaås aquifer. It is done by using three different pumping wells (Well 1, Well 2 and Well 3) which are run one at a time in a cyclic manner. Recently, the municipality personnel have started to suspect that the salinity of the raw water is increasing. They are therefore interested in understanding the cause of the problem and what could be done to mitigate it.  The purpose of this study is to investigate the occurrence and origin of saline groundwater in the Rådaås aquifer and to determine how operation of the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity in the raw water. Since there is already a suspicion of the saline water being relict salt water, that is a hypothesis for this study. Relict salt water is saline groundwater deposited during times when an area was covered by marine water, for example some areas of Sweden during the development of the Baltic Sea since the latest ice age.    To investigate the occurrence of saline groundwater in the aquifer, all available piezometers were tested for functionality and sampled to analyse chloride concentration. The results show that the chloride concentration increases with the depth of the piezometer and that the highest concentrations are found in a depression or furrow in the bedrock just below Well 1 and 2. To investigate the origin of the saline groundwater, some of the piezometers and all pumping wells were tested for iodide. Using the iodide/chloride ratio, it was concluded that the salt water is relict. To investigate how operation of the pumping wells affect the salinity of the raw water, samples of chloride concentration were extracted in the beginning and in the end of each pumping period and well during three months. The resulting pattern of chloride concentration was compared to groundwater levels. The results show that the chloride concentrations in the raw water increase during the pumping periods for all wells, but recover when the well is resting. In general, Well 2 shows the highest salinity and Well 3 shows the lowest. The reason may be that of the three, Well 2 is located last in the groundwater flow direction, while Well 3 is located first and is also furthest away from the furrow in the bedrock.    The results of this study also show that groundwater withdrawal from Rådaås aquifer since the 1990’s has caused an increase of salinity in the raw water. Recommendations given to Lidköping municipality to reduce or maintain the salinity of the raw water are to install continuous surveillance of conductivity in the pumping wells and of groundwater levels in the two most adjacent piezometers. This is to enable live monitoring of how operating the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity. Another idea is to strategically place one or more new pumping wells to insure that they avoid deep layers of soil where salt water is accumulated.