Om ett utsläpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentäkt påverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhällen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlägga en reservvattentäkt vid Barkeström. Syftet med arbetet är att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering påverkas av framtida klimatförändringar. Södra delen av området domineras av en nedlagd grustäkt för att sedan övergå till orörda mäktiga rullstensåsar norrut. Grundvattnets strömning påverkas i stor utsträckning av Barkadammen genom inducerad infiltration. Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och området och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvärderades. Slutsatsen blev att en placering i de opåverkade åsarna ger bäst skydd om det infiltrerade ytvattnet från Barkadammen har tillräckligt lång uppehållstid. Området kommer troligtvis stå emot ett förändrat klimat bra. / If a spill should occur at the water source at Tikaskruv it would affect the drinking water supply for over 1500 persons in a number of communities. To spread the risk the technical management in Nybro wants to construct a reserve water source at Barkaström. The aim of this study is to investigate the possibility of groundwater extraction and how future climate change would affect an establishment.  The southern parts of the area are dominated by an old closed down gravel pit that turn into a majestic eskar in the northern parts. The groundwater flow is significantly affected by Barkadammen through induced infiltration. GIS (geographic information system) was used to produce maps of the groundwater flow and the area and its history was mapped out. Together with the technical management three proposals for well placements were put together and evaluated. It was concluded that the undisturbed eskers in the north are most suitable for a water source provided that the water travel time is long enough. The area is likely to withstand a change to the climate.

Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det är endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet går åt för tvättning av råvaror och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna är höga är den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt två alternativ, ett eget reningsverk för återanvändning av vatten och en ny vattentäkt. För att undersöka möjligheten för ett reningsverk har jag analyserat det aktuella vattnet och sorterat ut de ämnen och parametrar som är utanför gränsvärden. Lämpliga reningssteg för att reducera och korrigera dessa parametrar har dimensionerats och sats ihop till ett komplett reningsverk. Att anlägga en ny vattentäkt och tillföra fabriken rent grundvatten är ett enkelt alternativ för att minska kostnaderna. Geologiskt ligger dock fabriken i ett svårt område och det kan vara svårt att hitta tillräcklig mängd vatten. Resultatet är ett förslag som kommer minska fabrikens kostnader avsevärt.

Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier. Via grundvattnet kan sedan föroreningar från deponin spridas advektivt till vattentäkter där råvattnet används som dricksvatten. Innehållet i lakvatten från nedlagda kommunala deponier spänner över ett brett spektra av ämnen som figurerat i samhället under driftsfasen samt ämnenas nedbrytningsprodukter. Avfallet består till största del av organiskt material vilket triggar nedbrytningsprocesser som förändrar avfallsmassornas och lakvattnets karaktär i takt med deponins åldrande. Även rådande förhållanden i matrisen och deponeringsteknik inverkar på vilka ämnen som uppträder i lakvattnet. Därför krävs information om när deponin varit i drift, vad som deponerats och hur deponin sköttes för att avgöra vilka föroreningar som är förknippade med deponin.   I detta arbete har dricksvattenkvaliteten i åtta brunnar i Karlstads kommun inom en radie av 500 meter från nedlagda deponier undersökts. Den litteraturstudie som föranledde provtagningen mynnade ut i ett provtagningsprogram som sedan anpassades till deponiernas unika karaktär och analysföretagets tillgängliga provtagningspaket. Sammantaget analyserades dricksvattnen för över 100 parametrar i kategorierna tungmetaller, organiska ämnen med antropogent ursprung och allmänkemiska parametrar. Resultatet utvärderades utgående från Livsmedelsverkets normer för dricksvattenkvalitet samt utifrån SGU bedömningsgrunder för grundvattenkvalitet. Sammantaget kunde ingen påverkan från deponin påvisas i fyra av de åtta brunnarna. I övriga brunnar kunde påverkan från deponin inte uteslutas då dricksvattnet uppvisar tecken på antropogen påverkan. Dock är det i dessa fall svårt att utesluta andra ursprung till de uppmätta halterna. Inget av de åtta dricksvatten bedömdes innebära någon hälsorisk att konsumera.

Detta examensarbete utreder om det går att reglera lagstiftning gällande ersättning vid rådighetsinskränkning på den enskilda fastighetsägarens mark, i de fall då expropriation sker i syfte att främja miljöskydd för specifikt ändamål. Utredningen avgränsas till miljöskyddet, specifikt vattenskyddsområden.  Den rättsdogmatiska metoden har legat till grund för arbetets utredning, där analys och studier av teori har genomförts inom bl.a. lagtext, doktrin, praxis och litteratur inom det aktuella forskningsområdet. Till detta har kompletterande intervjuer genomförts med advokat Michelle Hesselbrand, teknologidoktor Leif Norell och Uno Schön, funktionsansvarig för dricksvatten. Vidare redogörs för rättsfall, i syfte att åskådliggöra hur teorin tillämpas i praktiken. Vattenskyddsområden inrättas för att bevara och säkerställa kvalitet och kvantitet av råvattentillgångar. Skyddet är inrättat för att motverka kontinuerliga och tillfälliga föroreningar som människan förorsakar. Användning av bekämpningsmedel är det som förorsakar störst förorening i samband med markanvändning. Det har framkommit att rester från kemiska partiklar har hittats i vattentäkter, trots att kemikalierna sedan länge är förbjudna. Detta tyder på att nedbrytningsprocessen av kemikalierna tar lång tid och därför bör man eftersträva att använda bekämpningsmedel som är hållbara över tid och som inte förorsakar föroreningar. Vattendirektivet har upprättats av EU för att skydda och säkerställa vattenkvaliteten runt om i Europa.  I Sverige beslutar länsstyrelserna och kommunerna om vattenskyddsområden ska upprättas för ett specifikt markområde. I och med att det finns behov av att skydda vattentäkter, finns det även ett behov av att genomföra inskränkningar i markanvändningen. Genom vattenskyddsföreskrifterna förbjuds vissa typer av åtgärder och verksamheter kan bli tillståndspliktiga eller helt förbjudna. Alla individer som äger egendom omfattas av egendomsskyddet, vilket följer av 2 kap. 15 § RF. Den aktuella paragrafen har influerats av bestämmelser från EKMR:s “artikel 1-Skydd för egendom”. Fastighetsägarens egendomsskydd är starkt och kan enbart upphävas genom expropriation eller för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Enligt 2 kap. 15 § 2 st. RF framgår att ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Är det fråga om ersättning för åtgärder som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl, ska ersättningsrätten följa det som förespråkas av gällande lagstiftning, t.ex. MB.  Miljöbalken reglerar och upprätthåller bl.a. begränsningar för hälso- och miljöpåverkan. Syftet med MB är att uppnå en hållbar utveckling och säkerställa att människor i nutid och i framtid får en hälsosam och god omvärld att leva i. MB:s bestämmelser föreskriver rätten att upprätta skyddsområden för olika ändamål, som syftar till att ge skydd för påverkan som kan skada det skyddsvärda. När det beslutas om inrättande av ett skyddsområde, måste ställningstagande tas till skyddsintresset och det enskilda intresset. Om den enskildes rätt att använda mark eller vatten inskränks genom skyddsbestämmelser, får inskränkningen inte ske längre än det som krävs för att tillgodose syftet med skyddet. En intresseavvägning måste alltid ske vid inrättande av ett skyddsområde.  Den enskilde har rätt att ansöka om dispens från restriktionerna och om kompensation för intrång som upprättas för att tillgodogöra det allmänna intresset. Huruvida ersättningsrätt föreligger för den enskilde föreskrivs i bestämmelser i 31 kap. MB. Av aktuella bestämmelser framgår att ersättning ska ges för beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att markanvändning avsevärt försvåras för den enskilde. Uppkommer skada på mark där skyddsföreskrift inrättats enligt 7 kap. 22 § MB, ska bestämmelserna i 31 kap. MB och i ExL tillämpas, när markägarens ersättning ska beräknas.  I de fall ersättning inte kan beslutas, ska föreskrifter i ExL tillämpas. De inskränkningar som får ske i äganderätten, måste vara av allmänt intresse och ha väsentlig betydelse. Expropriation sker antingen genom äganderätt, nyttjanderätt eller servitut på fastigheter som inte är statligt ägda. Vidare måste intrånget vara samhällsekonomiskt lönsamt, vilket innebär att intrånget måste överväga de olägenheter som allmänheten och den enskilde drabbas av, varvid en intresseavvägning ska ske mellan det allmänna och den enskilde. Ersättning ska utgå i de fall fastighetsägarens äganderätt inskränks eller om denne drabbas av skador som tillkommer när ett intrång sker. Det finns olika sätt att beräkna ersättningens storlek på. Det kan handla om inlösen av hela fastigheten eller om ersättning gällande intrång på del av fastigheten i samband med expropriation av ett markområde, varvid ersättning utgår från marknadsvärdet och minskningen av marknadsvärdet efter intrånget plus ytterligare 25 %. Täcker ersättningen inte skadan utgår annan ersättning för att täcka den övriga skadan. Ersättning kan också utgå för företagsskada, som uppstår när fastigheten som exproprieras drabbas av ändrad markanvändning. I uppsatsen ligger fokus på att utreda två olika ersättningsmetoder för att beräkna ersättningen vid vattenskyddsområde; Jordbruksnormen och IAN-metoden. Jordbruksnormen upprättades för att fastställa ersättning vid vägintrång och utgår från att beräkna intrångsersättning utifrån skadornas omfattning. IAN-metoden uppskattar den rättsliga minskningen i fastighetsägarens avkastningsvärde och fastställer därigenom övrig ekonomisk skada för fastighetsägaren. Genom vår litteratur- och empiristudie, har vi kunnat styrka vår uppfattning om att ingen specifik metod kan användas för att beräkna ersättning vid inrättande av specifik metod kan användas för att beräkna ersättning vid inrättande av olika förslag på framtida forskningsområden, där vi presenterar rekommendationer på hur ytterligare undersökningar kan genomföras inom området, för att bl.a. tydliggöra hur ersättningen ska fastställas och regleras utefter intrångets karaktär. / This degree project will investigate whether it is possible to regulate current legislation regarding remuneration in case of shortage of property on the land of the landowners, in cases where expropriation occurs in order to promote environmental protection for specific purposes. The investigation defines the current environmental protection, to water conservation areas, where there are essentially restrictions on ownership of the drinking water in various respects, for example, to ensure the drinking water of the municipality. The legal-judicial method will base the on-going investigation, in which we will analyze and study relevant theory, such as legal texts, doctrine, practice and literature in the current research area. Supplementary interviews will be carried out and legal cases will be explained, in order to illustrate how the theory is transformed into practice. Water conservation areas are created to preserve and ensure the quality and quantity of raw water resources. The protection is set up to counteract continuous and temporary contamination that human beings cause today or by land use in the future. Use of pesticides is what causes the greatest pollution in land use. It has been discovered that remains from chemical particles have been found in water, even though the chemicals have long been banned. This indicates that the decomposition process of the chemicals takes a long time and demonstrates the importance of striving for a sustainable use of pesticides. The European Union has established water directives to protect and ensure water quality around Europe. In Sweden, county councils and municipalities decide if water protection areas are to be established for a specific field of land. As there is a need to protect water resources, there is also a need to implement land use restrictions when drafting water protection regulations. The water protection regulations lead to land use restriction, which implies that certain types of actions or activities either become licensed or completely prohibited. All individuals who own a property are subject to property protection, according to the law. The European Convention “Article 1 Protection of Property” have influenced chapter 2 section 15 of the RF, in the Swedish legislation. The property owner's property protection is strong and can only be terminated by expropriation or to meet important public interests. Compensation shall be given in cases where expropriation occurs, according to the grounds stated in law. In case of compensation for actions that take place for health, environmental or safety reasons, the right to compensation shall comply with what is claimed by applicable legislation. The Environmental Code (MB) regulates and maintains limitations in the health and environmental impact of both present and future. The goal is to achieve sustainable development and ensure that living and future generations get a healthy and good living environment. Thus, it is the provisions of the Environmental Code that provide the right to establish protection areas with different purposes. The environmental protection provisions are intended to provide protection against harmful effects in these areas. It is thus, the authority that decides establishment of a protection area, where position must both regulate the interest of the protection as to the interest of the individual. As the individual's right to use land or water is restricted by a safeguard clause, the limitation must not exceed the time required to meet the purpose of the protection. A balance of interest must always be done when establishing a protection area. The individual is entitled to apply for exemption from the restrictions and for compensation for intrusion established to accommodate public interest. In the case of the right to compensation, the provisions of the Environmental Code (MB) chapter 31 shall apply. The section states that compensation should be given for decisions requiring land or land use in the affected part of a property, to be significantly hampered. Thus, the regulation implies that the property owner is entitled to compensation in cases where damage of the kind referred to arises as a result of the establishment of a protection regulation under chapter 7 section 22 MB. According to chapter 31, MB shall apply the provisions of ExL when calculating the landowner's compensation. In cases where compensation cannot be decided in the applicable special legislation for the specific purpose, provisions in the Expropriation Act shall apply. Restrictions that can regulate and impose the ownership must be of general interest, essential and no alternative locations may be available. Expropriation occurs either through ownership, utility or servitude on nonstate property. Furthermore, the intrusion must be socio-economically profitable, which means that the intrusion must consider the disadvantages that the public and the individual suffer from, whereby an interest balance must be made between the general and the individual. Compensation shall be paid in cases where the property owner, in the case of a forced acquisition of ownership, is liable for damage that occurs when an infringement is instituted. There are various ways to calculate the amount of compensation. Partly by means of liquidation (entire property) and intrusion compensation (part of property), which in both cases refers to the expropriation of a land area, where remuneration is based on the market value / market value reduction plus another 25 % and if the compensation would not cover the damage, other compensation is paid to cover the remaining damage. Compensation can also be granted for corporate injury that occurs when the property being expropriated is affected by changed usage conditions. This degree project focuses on investigating two different remuneration methods for calculating compensation in the water conservation area; Agricultural Standards and IAN Methods The agricultural standard was established to determine compensation for road interference, based on calculating infringement compensation according to the extent of the damage. The IAN method estimates the legal reduction in the real estate owner's return value and thereby determines other financial damage to the property owner. The authors, through interviews and court cases, have obtained information that has led to a stated conclusion for the work. The conclusion of the investigation is that no specific method can be established to calculate the compensation for the establishment of water conservation areas. The calculation of remuneration varies on a case by case basis and should be assessed according to the conditions for the individual. The degree project also discusses different proposals for future research areas and how further investigations can be carried out in the field, including clarify how compensation is determined and regulated according to the nature of the infringement.

All life on Earth is based on and is constantly dependent on flows of water through every plant, every animal and every human body. This makes water Earth's most important natural resource. Lack of water can cause enormous suffering to faculty of agriculture, industry and local ecosystem. Although models, research and pure common sense shows the rational and positive in cooperating on shared water resources, it takes time to build up a stable cooperation between the different political states. Although a generalization is not possible, it is possible to find patterns that despite prevailing political situation, there is a willingness and desire to override political differences and seek a sustainable development in the region. Today there is a consensus among scientists that shared water combined with water shortages, often causes political conflicts. These disputes rather get the parties to realize that they are dependent on each other to get the water they need, and that they find ways to cooperate.

The environmental toxin PFAS (per- and polyfluorinated alkyl substances) is a heterogeneous synthetic industrial chemical group that has been used since the 1950s which, due to its attractive properties, has a wide range of applications in our society. PFAS are persistent and bioaccumulative, which means that the levels increase in the environment over time; At higher levels, the substances are toxic and show a negative effect on human health. PFAS spread through air and water; in particular, the PFAS group PFAA (perfluorinated alkyl acids) poses a threat to the safe drinking water supply due to its rapid mobility and long-distance transport in aquatic environments. The main objective of this study was to investigate the potential impact of PFAS contaminants on Gävle's groundwater source through a simplified risk assessment. By mapping risk activities (use of firefighting foam, industries, and landfills) that can cause the introduction of PFAS pollutants to the groundwater source, comparing limit values and making a current situation description, the aim was to assess whether the risks to the environment and human health are acceptable or not. The study was conducted with mixed methods containing both quantitative and qualitative parts to provide several perspectives regarding the potential impact of PFAS contaminants on Gävle's groundwater and drinking water supply. The results identified two industrial operations where soil contamination by PFAS was found. Furthermore, the comparison between the limit value for PFAS4 in drinking water (4 nanograms per liter) and the mean value of Sum PFAS4 within the areas of the study shows PFAS concentrations exceeding the Swedish limit value. The description of municipal measures regarding drinking water reflects Gästrike Vatten AB's PFAS purification pilots. The study's conclusions are that the use of firefighting foam containing PFAA probably caused the contamination situation. Gästrike Vatten AB's ongoing and completed purification pilots in the Valbo and Sätra waterworks lead to the installation of purification systems that will be able to reduce the levels of PFAS4 in the drinking water in Gävle municipality to acceptable levels. The overall conclusion based on the risk assessment is that it is currently not possible to assess whether the risks are acceptable or not as a result of the continued supply of PFAS and groundwater sensitivity. However, Gästrike Vatten AB has taken measures regarding drinking water and are in-depth source tracking. / Miljögiftet PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en heterogen syntetisk industriell kemikaliegrupp som använts sedan 1950-talet vilka genom sina attraktiva egenskaper har ett brett användningsområde i vårt samhälle. PFAS är persistenta och bioackumulerande vilket gör att halterna ökar i miljön över tid; i högre halter är ämnena toxiska och påvisar en negativ effekt på människors hälsa. PFAS sprids genom luft och vatten; särskilt PFAS-gruppen PFAA (perfluorerade alkylsyror) utgör ett hot mot säker dricksvattenförsörjning genom sin snabba mobilitet och långväga transport i vattenmiljöer.   Målet med denna studie var att undersöka PFAS-föroreningars potentiella påverkan på Gävles grundvattentäkt genom en förenklad riskbedömning. Genom att kartlägga riskverksamheter (bruk av brandskum, industrier och deponier) som kan orsaka tillförseln av PFAS-förororeningar till grundvattentäkten, jämföra gränsvärden och göra en nulägesbeskrivning var syftet att slutligen bedöma om riskerna för miljö och människors hälsa är acceptabla eller inte. Studien genomfördes med mixad metod innehållandes både kvantitativa och kvalitativa delar för att ge flera perspektiv gällande PFAS-föroreningars potentiella påverkan på Gävles grund- och dricksvattentäkt. I resultatet identifierades två industriverksamheter där markföroreningar av PFAS påträffats. Vidare visar jämförelsen mellan gränsvärdet för PFAS4 i dricksvatten (4 nanogram per liter) och medelvärdet av Summa PFAS4 inom studiens områden påvisar PFAS-halter överstigande det nationella gränsvärdet. I genomgången av de lokala åtgärderna beskrivs Gästrike Vatten AB:s pågående och avslutade PFAS-reningspiloter. Studiens slutsatser är att bruket av brandskum innehållande PFAA troligen har orsakat föroreningssituationen. Gästrike Vatten AB:s pågående och avslutade reningspiloter i Valbo- och Sätra vattenverk föranleder installation av reningssystem vilka kommer kunna sänka halterna av PFAS4 i dricksvattnet i Gävle kommun till acceptabla nivåer. Den samlade konklusionen utifrån riskbedömningen är att det i nuläget inte går att bedöma om riskerna är acceptabla eller inte till följd av den fortsatta tillförseln av PFAS och grundvattnets känslighet. Gästrike Vatten AB har dock vidtagit åtgärder gällande dricksvattnet och fördjupad källspårning pågår.

Lidköpings kommun i Västra Götalands län tar ut en del av sitt råvatten till dricksvattenproduktion från grundvattenmagasinet Rådaås. Det görs genom tre olika uttagsbrunnar (Brunn 1, Brunn 2 och Brunn 3) som körs en i taget. På senare tid har kommunen börjat misstänka att salthalterna i uttagsvattnet ökar, och det finns ett intresse för att förstå vad problemet beror på och vad som kan göras åt saken.  Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst och ursprung hos saltvattnet i magasinet och att undersöka hur brunnsdrift i samband med grundvattennivåer påverkar halten i uttagsvattnet. Eftersom det sedan tidigare finns misstankar om att det rör sig om relikt saltvatten utgör det en hypotes för detta arbete. Relikt saltvatten är salt grundvatten som avsatts under en tid då området varit täckt av salt hav, till exempel delar av Sverige under Östersjöns utveckling sedan den senaste istiden.   För att undersöka förekomst av saltvatten i magasinet funktionstestades och provtogs samtliga tillgängliga grundvattenrör för kloridhalt. Resultatet visar att kloridhalten ökar med grundvattenrörens djup och att de högsta salthalterna finns i en djuphåla eller ränna i berggrunden strax under Brunn 1 och 2. För att undersöka ursprunget hos det salta grundvattnet provtogs några av grundvattenrören och samtliga uttagsbrunnar för jodid. Med hjälp av jodid-/kloridkvoten kunde det fastställas att saltvattnet är av relikt ursprung.  För att undersöka hur brunnsdrift påverkar salthalten i uttagsvattnet togs start- och slutprover på kloridhalt i början och slutet på varje driftsperiod och brunn under tre månader. Mönstret i kloridhalt jämfördes med grundvattennivåer. Resultatet visar att kloridhalterna i uttagsvattnet ökar under driftsperioden för samtliga brunnar, men återhämtar sig då brunnen är vilande. Generellt är salthalten högst för Brunn 2 och lägst för Brunn 3. Det kan bero på att Brunn 2 ligger sist av de tre brunnarna i grundvattnets strömningsriktning medan Brunn 3 ligger först samt längst bort från rännan i berggrunden.  Resultatet från detta arbete visar också på att grundvattenuttaget ur Rådaåsmagasinet sedan 1990-talet har orsakat en höjning av salthalterna i råvattnet. Rekommendationer som ges till Lidköpings kommun för att minska eller bibehålla nuvarande salthalt är att installera kontinuerlig övervakning av konduktivitet i uttagsbrunnarna och av grundvattennivå i de två rör som ligger brunnarna närmast. Detta för att i realtid kunna följa hur uttagssätt och grundvattennivå påverkar salthalten. En idé är också att strategiskt placera ut en eller flera nya uttagsbrunnar och på så sätt undvika saltansamlingar i djupa jordlager. / Lidköping municipality in Västra Götaland county, Sweden, extracts some of its raw water for drinking water production from Rådaås aquifer. It is done by using three different pumping wells (Well 1, Well 2 and Well 3) which are run one at a time in a cyclic manner. Recently, the municipality personnel have started to suspect that the salinity of the raw water is increasing. They are therefore interested in understanding the cause of the problem and what could be done to mitigate it.  The purpose of this study is to investigate the occurrence and origin of saline groundwater in the Rådaås aquifer and to determine how operation of the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity in the raw water. Since there is already a suspicion of the saline water being relict salt water, that is a hypothesis for this study. Relict salt water is saline groundwater deposited during times when an area was covered by marine water, for example some areas of Sweden during the development of the Baltic Sea since the latest ice age.    To investigate the occurrence of saline groundwater in the aquifer, all available piezometers were tested for functionality and sampled to analyse chloride concentration. The results show that the chloride concentration increases with the depth of the piezometer and that the highest concentrations are found in a depression or furrow in the bedrock just below Well 1 and 2. To investigate the origin of the saline groundwater, some of the piezometers and all pumping wells were tested for iodide. Using the iodide/chloride ratio, it was concluded that the salt water is relict. To investigate how operation of the pumping wells affect the salinity of the raw water, samples of chloride concentration were extracted in the beginning and in the end of each pumping period and well during three months. The resulting pattern of chloride concentration was compared to groundwater levels. The results show that the chloride concentrations in the raw water increase during the pumping periods for all wells, but recover when the well is resting. In general, Well 2 shows the highest salinity and Well 3 shows the lowest. The reason may be that of the three, Well 2 is located last in the groundwater flow direction, while Well 3 is located first and is also furthest away from the furrow in the bedrock.    The results of this study also show that groundwater withdrawal from Rådaås aquifer since the 1990’s has caused an increase of salinity in the raw water. Recommendations given to Lidköping municipality to reduce or maintain the salinity of the raw water are to install continuous surveillance of conductivity in the pumping wells and of groundwater levels in the two most adjacent piezometers. This is to enable live monitoring of how operating the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity. Another idea is to strategically place one or more new pumping wells to insure that they avoid deep layers of soil where salt water is accumulated.