På grund av ökad brist och ökad efterfrågan efter vatten på Gotland undersöks möjligheten att genom pumpning av salt grundvatten, lokalt sänka gränsen mellan salt och sött grundvatten som ligger under ön samt öka grundvattenbildningen. Med saltvattengränsen längre ner i marken skulle djupare brunnar kunna borras och större uttag skulle kunna ske vid upprättande av en grundvattentäkt. För att undersöka konceptet skapades en grundvattenmodell över delar av Sudret, ett område på södra delen av ön Gotland. För att kunna simulera förhållanden med pumpning i ett grundvattensystem där blandning sker mellan salt och sött grundvatten av olika densitet, utvecklades modellen i grundvattenmodelleringsprogrammet GMS i kombination med modulerna MODFLOW, MT3DMS samt SEAWAT. Tillsammans med modulerna kunde modellen hantera densitetsskillnader, förändring av saltkoncentrationer och påverkan av pumpar. Som grund vid utvecklingen av modellen användes en geologisk tredimensionell modell framtagen av SGU. Då inga platsspecifika undersökningar vad gäller grundvattennivåer och flödes/spridningsparametrar fanns att tillgå valdes modellparametrar utifrån litteraturvärden och tidigare undersökningar från liknande förhållanden. Först skapades en modell utan pumpning för att simulera fram ett stabilt läge för saltvattengränsen och en stabil tjocklek på språngskiktet. Modellens parametrar anpassades till dess att grundvattennivån låg nära markytan och språngskiktet låg runt övergången från kalksten till sandsten. När en relativt stabil saltvattengräns simulerats fram utvecklades modellen vidare med pumpning från det salta grundvattnet.  Resultaten från arbetet visar att det med pumpning går att sänka saltvattengränsen och att en ökning av grundvattenbildningen sker motsvarande 55 % av den bortpumpade volymen saltvatten. På grund av avsaknad av lokala materialparametrar bör resultaten inte ses som mer än en indikation på att konceptet fungerar.  Vidare föreslås att lokala geohydrologiska undersökningar genomförs för att i framtiden kunna skapa en modell som bygger på lokalt uppmätta flödes- och spridningsparametrar vilket skulle generera mer pålitliga resultat. I en framtida modell bör även pumpning från den söta delen av grundvattnet adderas till modellen för att se hur utvinnande av färskvatten skulle påverka språngskiktets utbredning  samt ge svar på hur stora uttag som skulle vara möjliga. / Because of an increased shortage and an increased demand of fresh water on Gotland, the possibility to pump saline groundwater and thereby locally lower the saltwater interface and increase recharge was investigated. With the saltwater interface further down in the bedrock, deeper wells could be drilled and extraction of more fresh water would therefore be possible. To examine the concept, a groundwater model was created to simulate the idea on a region of the peninsula Sudret on the southern part of the island of Gotland, Sweden. To be able to simulate the idea of pumping groundwater in an aquifer with a mix of saline and fresh groundwater of variable density, a model was built using the groundwater modelling program GMS in combination with the modules/program codes MODFLOW, MT3DMS and SEAWAT. With these modules, the model can handle the complex situation with extraction by pumping from groundwater of variable density and changes of salt concentration over time. A three dimensional geological model over the area produced by SGU was used as a foundation for building the model. Since no site specific surveys considering groundwater levels and flow/dispersion parameters have been previously undertaken in the study area, the parameters of the model were chosen according to literature and findings from similar projects conducted in the past. First, a model was developed to simulate a stable saltwater interface without pumps. Parameters were changed until a groundwater level close to the surface of the model was given and the saltwater interface ended up around the transition between limestone and sandstone. When the model generated desirable results, it was further developed to include the extraction of saltwater by pumping.  Results from the project showed that the concept of lowering the saltwater interface by pumping works, with an increased recharge corresponding to 55 % of the extracted saltwater volume. Because of a lack of site specific parameters, the results should not be seen as more than an indication that the concept works.  Furthermore, geohydrological measures should be made to provide local parameters regarding flow and dispersion for more reliable future models. To gain a greater understanding of how well the concept would work in reality, further development should be undertaken to include fresh groundwater extraction to assess how that would affect the position of the saltwater interface.

Lidköpings kommun i Västra Götalands län tar ut en del av sitt råvatten till dricksvattenproduktion från grundvattenmagasinet Rådaås. Det görs genom tre olika uttagsbrunnar (Brunn 1, Brunn 2 och Brunn 3) som körs en i taget. På senare tid har kommunen börjat misstänka att salthalterna i uttagsvattnet ökar, och det finns ett intresse för att förstå vad problemet beror på och vad som kan göras åt saken.  Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst och ursprung hos saltvattnet i magasinet och att undersöka hur brunnsdrift i samband med grundvattennivåer påverkar halten i uttagsvattnet. Eftersom det sedan tidigare finns misstankar om att det rör sig om relikt saltvatten utgör det en hypotes för detta arbete. Relikt saltvatten är salt grundvatten som avsatts under en tid då området varit täckt av salt hav, till exempel delar av Sverige under Östersjöns utveckling sedan den senaste istiden.   För att undersöka förekomst av saltvatten i magasinet funktionstestades och provtogs samtliga tillgängliga grundvattenrör för kloridhalt. Resultatet visar att kloridhalten ökar med grundvattenrörens djup och att de högsta salthalterna finns i en djuphåla eller ränna i berggrunden strax under Brunn 1 och 2. För att undersöka ursprunget hos det salta grundvattnet provtogs några av grundvattenrören och samtliga uttagsbrunnar för jodid. Med hjälp av jodid-/kloridkvoten kunde det fastställas att saltvattnet är av relikt ursprung.  För att undersöka hur brunnsdrift påverkar salthalten i uttagsvattnet togs start- och slutprover på kloridhalt i början och slutet på varje driftsperiod och brunn under tre månader. Mönstret i kloridhalt jämfördes med grundvattennivåer. Resultatet visar att kloridhalterna i uttagsvattnet ökar under driftsperioden för samtliga brunnar, men återhämtar sig då brunnen är vilande. Generellt är salthalten högst för Brunn 2 och lägst för Brunn 3. Det kan bero på att Brunn 2 ligger sist av de tre brunnarna i grundvattnets strömningsriktning medan Brunn 3 ligger först samt längst bort från rännan i berggrunden.  Resultatet från detta arbete visar också på att grundvattenuttaget ur Rådaåsmagasinet sedan 1990-talet har orsakat en höjning av salthalterna i råvattnet. Rekommendationer som ges till Lidköpings kommun för att minska eller bibehålla nuvarande salthalt är att installera kontinuerlig övervakning av konduktivitet i uttagsbrunnarna och av grundvattennivå i de två rör som ligger brunnarna närmast. Detta för att i realtid kunna följa hur uttagssätt och grundvattennivå påverkar salthalten. En idé är också att strategiskt placera ut en eller flera nya uttagsbrunnar och på så sätt undvika saltansamlingar i djupa jordlager. / Lidköping municipality in Västra Götaland county, Sweden, extracts some of its raw water for drinking water production from Rådaås aquifer. It is done by using three different pumping wells (Well 1, Well 2 and Well 3) which are run one at a time in a cyclic manner. Recently, the municipality personnel have started to suspect that the salinity of the raw water is increasing. They are therefore interested in understanding the cause of the problem and what could be done to mitigate it.  The purpose of this study is to investigate the occurrence and origin of saline groundwater in the Rådaås aquifer and to determine how operation of the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity in the raw water. Since there is already a suspicion of the saline water being relict salt water, that is a hypothesis for this study. Relict salt water is saline groundwater deposited during times when an area was covered by marine water, for example some areas of Sweden during the development of the Baltic Sea since the latest ice age.    To investigate the occurrence of saline groundwater in the aquifer, all available piezometers were tested for functionality and sampled to analyse chloride concentration. The results show that the chloride concentration increases with the depth of the piezometer and that the highest concentrations are found in a depression or furrow in the bedrock just below Well 1 and 2. To investigate the origin of the saline groundwater, some of the piezometers and all pumping wells were tested for iodide. Using the iodide/chloride ratio, it was concluded that the salt water is relict. To investigate how operation of the pumping wells affect the salinity of the raw water, samples of chloride concentration were extracted in the beginning and in the end of each pumping period and well during three months. The resulting pattern of chloride concentration was compared to groundwater levels. The results show that the chloride concentrations in the raw water increase during the pumping periods for all wells, but recover when the well is resting. In general, Well 2 shows the highest salinity and Well 3 shows the lowest. The reason may be that of the three, Well 2 is located last in the groundwater flow direction, while Well 3 is located first and is also furthest away from the furrow in the bedrock.    The results of this study also show that groundwater withdrawal from Rådaås aquifer since the 1990’s has caused an increase of salinity in the raw water. Recommendations given to Lidköping municipality to reduce or maintain the salinity of the raw water are to install continuous surveillance of conductivity in the pumping wells and of groundwater levels in the two most adjacent piezometers. This is to enable live monitoring of how operating the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity. Another idea is to strategically place one or more new pumping wells to insure that they avoid deep layers of soil where salt water is accumulated.