Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp “att komma ut” skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse. I frågan om vem som kan komma ut som crip och vilken roll personer utan funktionsnedsättning kan spela i rörelsen råder det delade meningar. Ett ökat samarbete med andra sociala rörelser efterfrågas, men otillgänglighet och dåligt bemötande beskrivs som hinder i tidigare försök till samarbete. Samtliga respondenter upplever ett behov av kraftfullare motståndsstrategier i kampen för ett tillgängligare samhälle. Studien visar på att detta skulle kunna uppnås genom en tydligare uttryckt ilska och stolthet hos funktionshinderrörelsen, något som aktivisterna visar tydligare prov på än representanterna för förbunden.

Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.

Utifrån rätten om att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, syftar denna studie till att undersöka hur tillgänglig undervisningen vid den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet är utifrån studenters olika funktionsförmågor. Studien använder sig av skriften Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder av Ann-Sofie Henriksson för att skapa kriterier efter vilken undervisningen kan granskas. I studien kommer även Robert McRuers cripteori användas för att analysera och förstå de normer kring funktionsförmåga som skapas i undervisningssituationerna, och hur dessa påverkar undervisningens tillgänglighet. Studien genomförs med hjälp av observationer och en fokusgruppsintervju. Resultatet visar att undervisningen på Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala inte alltid är tillgänglig utifrån kriterierna för inkludering av studenter med normbrytande funktionsvariationer. I både resultaten från observationer och från fokusgruppsintervjun uppmärksammas praktiker där vissa grupper av studenter missgynnades, eller helt exkluderades från undervisningen. Föreläsningar utan mikrofoner, visuellt material som inte förklaras, och raster som förkortas försvårar inte bara tillgodogörandet av kunskap för vissa studenter, utan förhindrar den stundtals helt. Studien gör inte anspråk på generalisering, men dess resultat tillsammans med tidigare forskning tyder på att det finns ett behov av att närmare granska universitetsutbildningens tillgänglighet.

This thesis looks at the contemporary superhero comic Hawkeye and its depiction of able-bodiedness and non-able-bodiedness, in general and more specifically the portrayal of deafness that takes place in the last story arc. Issues and depictions of various levels of functionality in comics, as a visual media, and superhero comics in particular, have been and are frequently present. They, however, rely heavily on old stereotypes, both in the visual and the textual elements. The small intersection of disability studies, crip theory and the study of superhero comics have mostly focused on the comics published between 1960 and 1980. The superhero genre is a genre known for idealized depictions of healthy and strong bodies, which is why it is such an interesting and complex theme to analyse. Matt Fraction and  David Aja’s Hawkeye comic utilizes the tools and elements inherent in the comic book style to portray disability and deafness in new enriching ways both in narrative terms and in the reader’s response to the text. Looking at both the visual and textual elements of the comic this thesis finds that the comic medium and the Hawkeye comic in particular manages to depict disability in an engaging and thought provoking way. / Inspirerad av min personliga reaktion av att läsa Matt Fraction och David Ajas superhjälteserie Hawkeye, och speciellt tidningen där protagonisten i serien plötsligt blir döv, har jag undersökt hur serien arbetar med föreställningar och normer om funktionalitet. Tidigare forskning inom just den smala intersektionen av cripteori och/eller handikappforskning samt forskningen av superhjälteserier har främst fokuserat på superhjälteseriernas så kallade Silverålder, vilket är åren mellan 1960 och 1980. Efter en kort introduktion till Hawkeyes fiktionella historia i förlaget Marvels serieuniversum och hanteringen av handikapp i tidigare tecknade serier diskuterar jag i analysen hur tematiken av funktionsduglighet och funktionsnedsatthet porträtteras. Jag undersöker såväl den visuella som den textuella skildringen samt hur denna tematik problematiseras, i själva berättelsen men även för läsaren, i seriens utformning. Jag använder mig av Mitchell och Snyders teorier om narrativa proteser och handikapp-narrativ för att undersöka hur Hawkeye förhåller sig till dessa. I början av Fraction och Ajas berättelse om Clint Barton följer handikapp-tematiken deras teori om narrativa proteser och det nedtystande och/eller ignorerande av handikappet som litterära skildringar av funktionsnedsättningar vanligtvis följer. När dövheten sedan tar plats i berättelsen förändras den attityden och Hawkeye #19 och senare serier bryter starkt mot dessa konventioner. Resultatet av denna analys är att tecknade serier, i egenskap av sin speciella medieform, är synnerhet är väldigt bra lämpad för att skildra alternativ funktionalitet och serieskaparna till Hawkeye använder detta till sin fördel för att avbilda Clints upplevelse av tillfälliga skador och dövhet.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillviss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund avbegränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta förnegativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att setill hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer medintellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuellidentitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamhetensamt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Treindividuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga tillpersoner med intellektuella funktionsnedsättningar. Analys har gjorts utifrånCripteorin (McRuer) och Den sexuella värdehierarkin (Rubin). Resultatet pekar påatt omgivningen tror att personer med intellektuella funktionsnedsättningaromfattas av färre eller inga sexuella normer. Samtidigt menar de att de somidentifierar sig med en hbtq-läggning riskerar att utsättas för ökad utsatthet, samtatt det finns bristande kunskap och för få arbetsmetoder ute i verksamheterna. / Recent science shows that people with intellectual disability to some extent islimited in their possibilities to express their sexual identity. They seem to liverelatively protected in a social network that often consists only by personnel andrelatives, which in turn influences the sexual norms they live by. It has also beenshown that people with intellectual disabilities who identifies with a LGBTsexualityis particular exposed by negative biases and limited possibilities. The aimwith this study is to see how personnel and relatives own sexual norms influencesthe possibilities people with intellectual disabilities have to express a sexualidentity. In this study I have interviewed two focus groups of personnel and onefocus group of chiefs working in a so called LSS-occupation. Three individual, semistructured interviews have also been made with relatives to people with intellectualdisabilities. To put a theoretical perspective on my work I have used the Crip theory(McRuer), the charmed circle (Rubin). The result shows that the interviewedpersonnel and relatives to people with intellectual disabilities think that they don’tare included in the same or less sexual norms. At the same time they also expectedto be more exposed to negative biases if they also identified as LGBT. Also thereis a lack of knowledge and few working methods for personnel’s and chief’s to beworking with these questions.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning. / The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

Ranging from the late 1880s to the late 1970s children with dis/abilities were orderlyinstitutionalized in Sweden due to lack of accessibility and aids in the surrounding society. The aim of this thesis is to discuss how ableist discourse of dis/ability and gender interacted with materiality, such as buildings, clothes and objects, in the institutions and how it affected the everyday lives of women who grew up there, a concept previously unexplored in a Swedish context. Using a qualitative method interviews were carried out with women who grew up in various institutions in Sweden from the 1930s to 1970s. The interviews were analysed using a crip theoretical understanding of dis/ability and ableism paired with Barad’s post humanist understanding of matter as both product of and producer of discourse. The analysis show that matter was created, used and understood in a constant intra-action with ableist discourse, confining, controlling and subduing the women. Matter and the use of it functioned as a tool for upholding ableism, creating a colonial structure of medical access to the children’s bodies. Hence, the use of matter can be understood as acts of ableist rhetoric created to signalize and uphold ableist standards. Such ableist rhetoric can be said to carry on into the contemporary Swedish understanding of dis/ability, making evident the on-going objectification and medicalization of people with dis/ability today and its intersection with discourses of gender and sexuality.

Denna studie baseras på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsättningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsättningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmåga är i många diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmågor förväntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig på ett teoretiskt samarbete där Robert McRuer’s cripteori utgör referenspunkten. Studiens syfte är att synliggöra idéer om hur en normal kropp bör se ut, bete sig, göra sexualitet och genus. Jag visar på hur detta påverkar kroppar och göranden som bryter mot dessa normativa idéer. Genom att lyfta fram informanternas berättelser avslöjas och synliggörs förhindrande, förminskande normer och diskurser vars konsekvenser många gånger bidrar till tal om könslöshet och asexualitet. Jag visar med informanternas berättelser på ett möjligt motstånd mot dessa normer och diskurser. I deras berättelser synliggörs den normata kroppen och vad som anses vara respektabel sexualitet. Vilka har möjlighet att göra anspråk på den? Informanterna visar på motaktioner som manifisteras genom att göra sig attraktiv, feminin/maskulin, sexuell och begärlig. Till syvende och sist handlar det om vilka kroppar som har rätt att synas och vara sexuella. / This thesis is based on qualitative semi-structured interviews with persons who have physical impairments and their knowledge and experience regarding disability, sexuality and gender. In many contexts physical ability remains unmarked. In the context of body abilities, a function able body is the norm. The study is grounded in Robert McRuers crip theory. The aim of the thesis is to investigate the ideas of how a normal body should look like, behave and express its sexuality and gender. How these ideas may influence the bodies and actions that try to challenge the norm. By focusing on the informants stories, I reveal and highlight, belittling norms and discourses that render various subjects as asexual and genderless. I show with these stories a possibility for resistance against the norm and these discourses. In their stories they make references to what they think is respectable sexuality and the normate body. Who has the right to claim that body? The informants take action against the norm by making themselves attractive, feminine/masculine, sexual and acquisitive. In the end it all comes down to which bodies that have the right to express themselves as sexual.

The aim of this master’s thesis is to examine the definition of ”accessibility” in regulatory documents for libraries and to study the actual accessibility at Malmö main public library through surveys and a group interview. The study is based on theoretical perspectives like postmodernism, disability studies, queer- and crip theory. The method for this master’s thesis is to study regulatory documents for libraries and to compare the goals in them with results from paper- and webbased surveys and a group interview with five participants. They study the accessibility at Malmö main public library from their point of view. The study shows that the library’s main focus today lies on physical accessibility, whereas results show that this focus needs to be widened to include psychological, cognitive, and sensory accessibility. This could improve accessibility not only for people with disabilities but for all library users. The study also shows that the library environment and services are formed according to a narrowing ableist norm that makes the library accessible for only a minority of library users. The goals set in regulatory documents and the actual accessibility at Malmö main public library are found to differ widely. A lot of measures have to be undertaken to guarantee fundamental rights for people with disabilities and to make the library “accessible for all”, as it says in the Swedish library law. This study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The aim of this master’s thesis is to study how a group of people diagnosed with autism spectrum disorder experience a visit to the library. By interviewing them I hoped to hear their thoughts on noise, lighting and the over all library environment. Did the informants get a fair treament by the library staff or did they feel stigmatized? The thesis is also aiming to expose how accessible the libraries’ websites are. Two librarians shared their insights about accessibility from the library in which they work. The interview showed there are still many aspects that need to improve until the library is autism friendly. The study shows that the informants prefer a silent library compared to a noisy one. They did not experience any stigmatization in the library. The informants use the digital services offered by the library in order to renew their books and to request new ones. However, the websites are not customized for people with Austism spectrum disorder. The informants main concern when visiting the library are loud noise and insufficient signs. This study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.