No description available.

No description available.

Naturvårdsverket har bedömt att det i Sverige finns cirka 80 000 områden med risk att klassas som förorenad mark. För utvärdering av denna mark utförs miljöriskbedömningar med syftet att bedöma sannolikheten för att en skada skall uppstå, samt fatta beslut om eventuella åtgärder. För detta krävs att hänsyn tas till både osäkerhet och variabilitet för att förhindra utförandet av otillräcklig eller överdrivna åtgärder. Två viktiga aktörer i Sverige vid utföranda och utvärderingen av förorenad mark är Länsstyrelsen och konsultföretag. Då dessa parter har stor påverkan på den utvärdering som sker av förorenad mark var syftet med denna studie att undersöka deras syn på miljöriskbedömning, osäkerhet och variabilitet. Studien utfördes via en webbaserad enkätundersökning. Resultat tyder på att respondenternas anser att riskbedömningarnas kvalitet behöver ökas, samt en förbättrad hantering av den osäkerhet och variabilitet som bedömningen grundar sig på. Orsaken till detta är bristande kunskap, men även att metodiken som används i huvudsak är deterministiskt. För att åtgärda detta krävs ökad kunskap i kombination med en utveckling mot ett mer probabilistiskt tankesätt, men även förbättrade ekonomiska förutsättningarna. Dessa åtgärder är väsentliga då de kan medverka till att förhindra utförandet av otillräckliga alternativt överdrivna åtgärder av förorenad mark. / The Swedish Environmental Protection Agency has estimated that in Sweden there are approximately 80 000 sites with risk classed as contaminated land. For the evaluation of these sites environmental risk assessments are carried out to estimate the likelihood of an injury to occur, and if necessary decide if any actions must be taken. This requires consideration of uncertainty and variability to prevent the execution of insufficient or excessive action. Two important stakeholders in Sweden in the performance and evaluation of contaminated land are the County Administrative Board and external contractors.   As these parties have a major impact on the evaluation of contaminated land the purpose of this study was to examine their view of environmental risk assessment, uncertainty and variability. The study was conducted as a web-based survey. The results of the study suggest that the quality of the risk assessment needs to be increased, but also a improved management of the uncertainty and variability which the assessment is based on The reason for this is lack of knowledge, but also that the methodology used is essentially deterministic. To correct the current situation the knowledge regarding uncertainty and variability should be increased combined with a development towards a more probabilistic mindset, but also improved economic conditions. These measures are important because they can help to prevent the execution of the inadequate or excessive measures of contaminated land.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem. / This thesis is focused on ambulance staff in a ship environment and the communicationbetween the ambulance staff and the ship’s crew. The purpose is to see if the ambulance staffconsider themselves qualified to make a risk assessment of a ship environment by ownknowledge and to investigate if there is a need to improve the communication between thecrew and the ambulance staff.The background to the study is the accident with the bulk carrier Saga Spray when two of theambulance staff were poisoned by carbon monoxide and one of the ship’s crew memberdeceased.We have chosen a qualitative research method and conducted semi structured interviews withthe ambulance staff, and a document study where accident reports from authorities areexamined.The result of this study shows that the ambulance staff does not consider themselves to haveenough knowledge to identify risks onboard and that they depend on the ship’s crew informingthem. Any communication problem with ship’s crew is not experienced.

Small business enterprises have escalated in Sweden during the last decade. However, new established companies are struggling to maintain their selves during the startup process and according to a survey from Tillväxtanalys, only 68 % of startup companies from 2008 were still active three years later. One of the main reasons is lack of capital and the most common approach to finance companies is to apply for a bank loan. In other words, commercial banks are of great importance for new businesses. Although, the problem arises when there is no previous history from the new businesses that the bank could base its credit assessment on. Human capital could therefore be an important intangible asset for the bank to examine. The aim of this study was to describe how banks value human capital and the risk in newly established small enterprises during credit assessment.This qualitative research involves semi-structured interviews and they have formed the base for the empirical results. The study has a deductive approach, since previous theories were first examined in order to create a broader epistemological understanding, which have led the basis for the questions in the interview. Interviews were conducted with four big commercial banks to examine what the credit process looks like and to observe how the banks reason about risk and corporate human capital. Research in previous studies regarding the subject for our research has been made and two main theories, human capital theory and prospect theory, have been examined. Human capital theory has been used to gain an understanding of how human capital operates on the individual level to be able to apply it to the organizational level. There is limited research on how human capital operates on organizational level. Prospect theory shows how people value risk when there is a possibility of losing money, which could be applied to decisions regarding credit. Previous studies demonstrate that risk assessment is often based on historical performance, which could be a problem when banks try to assess new enterprises.The result of this study reveals that risk assessment on new established small enterprises is based on the company’s future instead of past performance. Therefore is it important to have a well-structured business plan, budget and cash flow analysis. Other founding’s in the research shows that banks value people and their human capital within the company. Except from education, experience and knowledge, banks also value people’s private economy. The study also shows that a company’s structural- and relationship capital have a big impact on credit decisions

Luktsinnet är en viktig komponent i bedömning och uppfattande av risker. Då vi hela tiden utsätts för lukter är det viktigt att vi kan vänja oss vid dem. Detta gör vi för att märka om det börjar lukta mer eller om det tillkommer nya lukter. Det finns inte mycket forskning kring hur lukter påverkar vår riskkognition varpå vi valt att undersöka luktkänslighet och dess samband med risktagande, riskbedömningar och riskmedvetande. Studien var en korrelationsstudie med en inomgruppsdesign där 11 kvinnor och 9 män mellan 20 och 33 års ålder deltog. Under exponering för n-butanol fick deltagarna under 35 minuter utföra Iowa Gambling Task samt fylla i Modern Health Worries Scale och Private Body Consciousness Scale samt svara på en fråga om riskmedvetande. Vid tre tillfällen under testningen skattade deltagarna lukten i rummet utifrån dess intensitet och obehag/behag. Resultatet visade att deltagarna upplevde att luktens intensitet minskade men obehaget/behaget förblev oförändrat. Det fanns ett samband mellan intensitet och obehag/behag, som innebar att när lukten upplevdes som mer intensiv upplevdes den också som mer obehaglig. Inga signifikanta samband framkom gällande luktkänslighet och risktagande, riskbedömning eller riskmedvetande. Mer forskning på området behövs för att bredda bilden om lukters påverkan på riskkognition.

Denna uppsats skrevs i syfte att undersöka den påverkan som visualisering har på riskbedömning och affekt, samt sambandet mellan affekt och riskbedömning. Fyra hypoteser testades: 1. Riskskattning vid visualisering förväntades ge högre riskskattningar än utan visualisering.  2. De som visualiserade förväntades ha mer negativ sinnesstämning än de som inte visualiserade. 3. Det förväntades finnas ett samband mellan negativ sinnesstämning och hög riskskattning. 4. Kvinnor förväntades skatta risk högre än män. Beräkningarna baseras på 347 enkäter insamlade bland studenter inom beteendevetenskapliga ämnen. Skillnaderna i riskskattning visade sig finnas i enlighet med hypotes mellan de som instruerades att visualisera och de som enbart skattade riskerna utan specifika instruktioner. Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan visualiserings- och resoneringsinstruktioner eller mellan resoneringsinstruktioner och de utan specifika instruktioner. Ingen signifikant skillnad fanns gällande sinnesstämning. En svag korrelation fanns mellan negativ sinnesstämning och riskskattning. Riskskattningen visade sig vara högre bland kvinnorna än männen. Visualiseringsinstruktioner verkar påverka riskbedömningar i negativ riktning. Dock så fanns inte den skillnad mellan visualisering och resonerande som funnits i en tidigare studie. Angående könsskillnader vid riskbedömning ligger denna studie i linje med tidigare forskning. Det svaga sambandet mellan sinnesstämning och riskskattning pekar på att måendet och riskbedömning hänger ihop men att visualisering inte leder till ett rent användande av affektheuristik. Fler studier behövs för att förstå sambandet mellan visualisering, sinnesstämning och riskbedömning. / The purpose of this paper is to examine risk judgement and affect when using mental imagery. Four hypotheses were tested; 1. Risk judgement was expected to be higher when using mental imagery than without using mental imagery. 2. Participants who used mental imagery were expected to have a more negative mood than the ones who didn’t use mental imagery. 3. A negative correlation between mood and risk judgement was expected. 4. Women were hypothesized to give higher risk ratings than men. Calculations were made using 347 surveys from students of behavioral sciences. The hypothesized difference in risk judgement when using mental imagery was found between participants instructed to use mental imagery and those without specific instructions. However no difference was found between mental imagery instructions and reasoning instructions, or between reasoning and no instructions. No significant difference was found for mood.  A weak correlation was found between negative mood and risk judgement. Women rated risks higher than men. Both risk judgement and mood seem to be influenced negatively by mental imagery. However the difference between instructions of mental imagery and reasoning that was found in an earlier study was not present here. The sex differences were consistent with earlier studies. The weak correlation between risk judgement and mood found in this study tells us that the two are connected but mental imagery doesn’t seem to lead to usage of affect heuristics. More studies are needed to understand the connection between mental imagery, mood and risk judgement.

Denna uppsats är skriven för att visa hur ett av världsarven på vår jord har byggts upp och hur vi ska kunna förvalta, bevara och utveckla staden Karlskrona. För att kunna göra detta har Karlskronas historia studerats. Varför är den byggd som den är? Hur arbetar Karlskrona kommun för att minska skadorna i möjligt kommande naturkatastrofer? Uppsatsen innehåller kvalitativa metoder som bland annat är intervjuer med personer inom Karlskronas kommun. Uppsatsen har även skrivits med hjälp av litteraturgranskning för att få en bra uppfattning av vad som har gjort Karlskrona till ett världsarv. Resultatet av denna studie visar på hur Karlskrona kommer att utvecklas vidare som stad samt hur man ska lyckas bevara den kultur och historia som finns i staden. Resultatet visar vilket ansvar kommunen har för att bevara det som gör staden till ett världsarv. Hur Karlskrona arbetar för att skydda sig mot möjliga kommande naturkatastrofer kommer också att redovisas.

No description available.

No description available.