Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur riskbedömning för svenska försäkringsgivare har påverkats av digitaliseringen, med fokus på asymmetrisk information.  Med försäkringstagarens ökade möjligheter att jämföra och teckna försäkringar på internet belyser vi från försäkringsgivarens perspektiv problematiken med att minimera asymmetrisk information när kontakten med kunden sker automatiserat. Digitaliseringen har inte enbart inneburit problem för försäkringsgivare i form av automatiseringen utan ger även möjligheter till att samla in och analysera mer data. Undersökningen är av kvalitativ ansats och insamlingen av empiri har utförts med hjälp av fem intervjuer med personer inom den svenska försäkringsbranschen.  Studien visar att digitaliseringen påverkar, i vissa fall och i vissa fall inte, svenska försäkringsgivare. Digitaliseringen öppnar upp nya möjligheter för gemene man att begå försäkringsbedrägeri samtidigt som den minskar försäkringsgivarnas asymmetriska information gentemot kunderna. Vidare tyder analysen på att bedömningsprocessen inte har påverkats av digitaliseringen men att själva bedömningen har förändrats. Digitaliseringen ställer högre krav på utredning och granskning av skadeanmälningar trots stävjande kontrollmekanismer som minimerar den asymmetriska informationen. / The purpose of this study is to describe and analyze how the risk assessment for insurers has been affected by digitization, with a focus on asymmetric information.  With the policyholder's increased opportunities to compare and underwrite insurance on the internet, we highlight from the insurer's perspective the problem of minimizing asymmetric information when contact with the customer is automated. Digitization does not only cause problems for insurers because of automation, but also provides opportunities for collecting and analyzing more data. The survey is of a qualitative approach and the collection of empirical data has been carried out with the help of five interviews with people in the Swedish insurance industry.  The study shows that digitization has in some cases, and in some cases not, affected Swedish insurers. Digitization opens up new opportunities for common people to commit insurance fraud, while at the same time reducing the insurers' asymmetric information against customers. Furthermore, the analysis indicates that the assessment process has not been affected by digitization but that the assessment itself has changed. Digitization places higher demands on the investigation and examination of claims notifications, despite constraining control mechanisms that minimize the asymmetric information.

The market for community properties is a relatively new market for private investors. Previously, local governments usually owned these properties. The demands for community properties from property companies and institutions have increased over the past 10 years and an increasing number of local governments are selling their properties. One popular type of community property is elderly accommodations. This study aims to provide an overview of the greatest risks concerning elderly accommodations in comparison with office buildings and rental housing properties according to different operators. The study is based on a qualitative approach and information has mainly been obtained through interviews with ten operators. Elderly accommodations are generally viewed upon as a safe segment since they usually have long leases, often with a municipality, which is considered to be a very safe tenant. Investing in such properties is therefore often compared to buying a bond. The view on what is the greatest risk differs between the operators. According to most operators the greatest risk is in the residual value by the end of the lease contract. Yet we have not reached the end of the long contracts since these properties became popular on the market about 10 years ago. The residual value is mostly influenced by the political risk, the location and the alternative use of the property. This differs from office properties that are more dependent on the economic situation and rental residual places that are more dependent on the location than elderly accommodation properties. Research show that there have been changes in what the elderly demand in their living environment. Despite that most operators believe that changes in preferences will not have a substantial impact on the segment and that elderly accommodation properties is a safe product. / Marknaden för samhällsfastigheter är en relativt ny marknad för privata aktörer. Tidigare ägdes fastigheterna oftast av kommuner och landsting. Efterfrågan på samhällsfastigheter från fastighetsbolag och institutioner har ökat under de senaste 10 åren och allt fler kommuner och landsting säljer av sina fastigheter. En populär typ av samhällsfastigheter är äldreboenden. Denna studie syftar till att ge en bild av vilka risker som är de största för äldreboenden i jämförelse med kontor- och hyresbostadsfastigheter enligt olika aktörer. Studien bygger på en kvalitativ metod och information har främst inhämtats genom intervjuer med tio olika aktörer. Äldreboenden ses generellt som ett säkert segment i och med att de vanligtvis har långa hyresavtal, ofta med en kommun vilket anses vara en mycket säker hyresgäst. Att investera i en sådan fastighet jämförs därför ibland med att köpa en obligation. Synen på vad som är den största risken skiljer sig mellan aktörerna. Enligt de flesta är den största risken restvärdet vid kontraktstidens slut. Än har vi inte nått till de långa hyreskontraktens slut sedan äldreboenden blev populära på marknaden. Risken för restvärdet är långsiktig efterfrågan på fastigheten vilket främst påverkas av den politiska risken, läget samt fastighetens alternativanvändning. Detta skiljer sig från kontorsfastigheter som styrs mer av konjunktur och hyresbostadsfastigheter som är mer lägesberoende. Forskning visar att det har skett förändringar i vad de äldre efterfrågar i sitt boende. Trots detta tror de flesta aktörer att förändrade preferenser inte kommer att ha en allt för stor påverkan på segmentet och att äldreboenden är en säker investering.

When new work equipment is installed a risk assessment must be implamented to avoid accidents and incidents. Currently, BillerudKorsnäs i Gävle, is not sure whether their risk assessments are performed correctly. By developing a routine and standard where AFS 2006:4, use of work equipment, is implemented, it will be easier to fullfill the requirements for new work equipment. The purpose of this thesis is to reduce occupational injuries and contribute to a sustainable industry with the goal to develop a standard for risk assessment and a routine for how risk management can be performed correctly. Then apply the new routine and standard at BillerudKorsnäs. To achive the purpose and goals, a literature study was carried out. It was based on previous research within the steps of the risk management process. An analysis of the current situation at BillerudKorsnäs was perfomed. The current situation analysis consisted of a questionnaire and document analysis. The methods provided the opportunity to compare and combine theory with practice in order to develop a routine and standard for risk assessment.The resulting rutine was divided into four parts. Checklist for the project managers, before the risk assessment, identification of the risks and conrols and follow-up. The risk identification includes a risk assessment standard. The FMEA method is used to undentify consequences, estimate risks and to find a solution. The routine and standard should facilitate the risk management process and make it clear what work that needs to be done and which risks needs to be adressed.To make the routine and standard user-friendly, they are developed in Word and Excel. Several companies have access to Microsoft Office packages and will therefore be able to use the routine and standard for risk assessment. Which makes it possible to easily implement AFS 2006:4 in the security work. By using the routine and standard in risk assessment of new work equipment, accidents are reduced. / Ny arbetsutrustning ska genomgå en riskbedömning för att undvika olyckor och tillbud. BillerudKorsnäs i Gävle vill förbättra sitt sätt att arbeta med riskhantering och bli säkra på att riskhanteringen utförs på korrekt sätt. För att uppfylla de krav som finns för användning av arbetsutrustning har en rutin och standard tagits fram där AFS 2006:4 implementeras. Det här arbetets syfte är att minska arbetsskador och bidra till en hållbar industri med hjälp av implementation av AFS 2006:4. Målet för arbetet är att ta fram en rutin för hur riskhanteringen kan utföras på ett korrekt sätt och en standard för riskbedömning av arbetsutrustning. Därtill tillämpa den nya rutinen och standarden på företaget BillerudKorsnäs.För att uppnå syfte och mål utfördes en litteraturstudie över tidigare forskning inom riskhanteringsprocessens steg och en nulägesanalys hos BillerudKorsnäs i Gävle. Där nulägesanalysen bestod av ett frågeformulär och dokumentanalys. Metoderna gav möjligheten att jämföra och kombinera teori med praktik för att kunna utveckla en rutin och standard för riskbedömning.Resultatet blev en rutin som delades upp i fyra delar. Checklista för projektledare, inför riskbedömningen, identifiering av risker och kontroller och uppföljning. I identifiering av risker har en riskbedömningsstandard tagits fram. I standarden används metoden FMEA för att identifiera konsekvenser, bedöma riskerna och hitta åtgärder. Rutinen och standarden ska underlätta riskhanteringen och göra det tydligt vad som måste göras och vilka eventuella risker som måste åtgärdas.För att göra rutinen och standarden användarvänlig är de utvecklade i Word och Excel. Flera företag har tillgång till Microsoft Office-paketet och därför kommer alla som ska riskbedöma arbetsutrustning kunna ta del av rutinen och standarden. Dettagör det möjligt att på ett användarvänligt sätt implementera AFS 2006:4 i säkerhetsarbetet. Genom att använda sig av rutinen och standarden vid riskbedömning av ny arbetsutrustning minskar olyckor.

No description available.

Forskningsfråga: Finns det ett samband mellan revisorns riskbedömning och yrkeserfarenhet? Skiljer sig sambandet mellan olika riskfaktorer? Påverkar yrkeserfarenhet den totala riskbedömningen? Syfte: Syftet är därför att undersöka om revisorns riskbedömning inför nio riskfaktorer påverkas av yrkeserfarenhet. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ metod med datainsamling   genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för att presentera hur riskbedömningen blev utifrån medelvärdet och var standardavvikelsen var som störst respektive minst. Detta följdes av Pearsons korrelationsanalys, för att se sambandet mellan riskfaktorer och yrkeserfarenhet för varje riskfaktor, och en enkel linjär regression för den totala riskbedömningen. Slutsats: Studien visade att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan yrkeserfarenhet och riskbedömning för enskilda riskfaktorer eller för den totala riskbedömningen. Baserat på det kommer studien fram till att riskbedömningen inte påverkas av yrkeserfarenhet. / Research questions: Is there a relationship between auditor's risk assessment and professional experience? Does the relationship differ between different risk factors? Does auditor’s professional experience affect the overall risk assessment? Purpose: The purpose of this study is to determine if the auditor's risk assessment of nine risk factors is affected by experience. Method: The study was conducted through a quantitative method with data collection through questionnaires. Descriptive statistics were used to present how the risk assessment turned out based on the mean value and standard deviation. This was followed by Pearson's correlation analysis, to see the relationship between risk factor and professional experience for each risk factor, and a simple linear regression for the overall risk assessment. Conclusion: The study shows no statistically significant correlation between professional experience and risk assessment for the nine risk factors individually nor together. Based on the results, auditor’s professional experience does not affect the risk assessment.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar? / This systematic literature study discusses definitions of psychopathic traits in children and adolescents. We aim to clarify how psychopathic traits are expressed, if they are connected to inheritance or upbringing as well as if these personality traits are temporary or persistent. Risk assessments such as PCL: YV and APSD and current research about possible genetic and social explanations to psychopathic traits in childhood and adolescence is included. Psychopathic traits in childhood is a controversial subject. Our main questions is; can psychopathy be identified in children and adolescents?

Syftet med denna studie är att undersöka motiven bakom, processen fram till, samt konsekvenserna av olika individers beslut att ta eller avstå covid-19-vaccin i en svensk kontext. Studien baserades på grundad teori och datainsamling har skett genom ostrukturerade, öppna intervjuer av 14 deltagare, vilka rekryterades och valdes ut från forskarnas sociala nätverk och genom snöbollsurval. Deltagarnas ålder varierade från 25 till 74 år, majoriteten var i 20- och 30-årsåldern. Av deltagarna var 4 kvinnor och 10 män, 10 deltagare var vaccinerade mot covid-19 och 4 var ovaccinerade. Deltagarna var sysselsatta som studenter, pensionär, serviceanställda och vård- och omsorgsanställda. Resultat: Kärnkategorin – som hade en central roll i deltagarnas beslutsprocess var: Upplevt hot mot den egna personen. Underkategorierna som identifierades var: Vaccin mot covid-19 som upplevt hot, Covid-19 som upplevt hot, Upplevt integritetshot och Samhällsdiskussion, samt förklarar hur underkategorierna samspelar och påverkar varandra under beslutsprocessen. Diskussion: Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring bidragande faktorer till vaccinationsvilja och -intention. Resultatet motsäger andra tidigare forskningsresultat; att tidigare vaccinationserfarenheter påverkar vaccinationsviljan. Studien bekräftar också variationen kring om kunskap om vaccinet bidrar till vaccinationsviljan. Studien bidrar meden unik inblick i individers subjektiva uppfattningar om sina egna beslutsprocesser.

Bakgrund: Undernäring kan ge allvarliga konsekvenser för den äldre patienten. Tidigare forskning visar att äldre patienter upplever undernäring som skrämmande. Samtidigt finns en okunskap kring ämnet. Anhöriga vill delta i nutritionsvården. Sjuksköterskan ansvarar föromvårdnaden kring undernäring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av attarbeta förebyggande mot undernäring hos äldre patienter. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Åtta artiklar var kvalitativa, tre var mixad metod, en var kvantitativ. Majoriteten av kvalitativa datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Den kvantitativa datainsamlingen var enkäter. Fyraolika teman framkom i sjuksköterskans förebyggande arbete. Riskbedömning för att identifiera undernäring beskrev sjuksköterskans erfarenhet av att använda instrument för att göra riskbedömningar. Dokumentation av patientens nutrition visade att dokumentationen ofta uteblev eller var bristfällig. Ansvar och delaktighet för att förebygga undernäring visadeatt ansvaret för nutrition låg hos sjuksköterskan men krävde delaktighet av andra professioner, patienten och anhöriga. Sjuksköterskans upplevda hinder var tidsbrist, arbetsbelastning, korta vårdtider, prioritering av andra uppgifter samt kunskapsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan använder sig av olika tillvägagångsätt för att göra riskbedömning. Dokumentationen inom nutrition kan förbättras. Delaktighet av andra professioner, patienter och anhöriga är viktig. Sjuksköterskan upplever olika hinder som försvårar det förebyggande arbetet

Den rådande vårdstrategin inom barn- och ungdomstandvård är tidig identifiering av riskpatienter för att bryta utveckling av dåliga vanor och istället etablera goda vanor. Trots detta tandhälsoarbete utvecklar vissa barn karies. Syftet med arbetet är att beskriva en grupp femåriga barn på Tandvårdshögskolan i Malmö avseende kariesförekomst, kliniskt och röntgenologiskt, och vilka riskfaktorer dessa barn har. Dessutom analyseras förhållandet mellan riskbedömning vid tre år och senare kariesutveckling vid fem år. Studien är en retrospektiv journalstudie och materialet bestod av barn födda år 2009 på avdelningen för Allmän barn- och ungdomstandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö. Ett protokoll upprättades för insamling och granskning av data ur journaler. Kariesdata samt olika riskfaktorer för karies vid tre och fem år insamlades från åren 2012 och 2014. Resultatet visade att 25 procent av barnen hade manifest karies vid fem år. Av dessa barn var åtta (19 %) placerade i låg riskgrupp när de undersöktes vid tre-årsåldern. Kariogen kost var den mest förekommande riskfaktorn vid både tre- och femårsundersökningarna för den gruppen som hade manifest karies vid fem år. I gruppen som uppvisade manifesta kariesangrepp var det fler barn som saknade hjälp med daglig tandborstning/borstade inte dagligen vid fem-årsåldern jämfört med vid tre år. Dock finns ingen statistiskt signifikant skillnad. Karies förekom hos 70 procent av barnen som fick en röntgenundersökning vid fem år. Studiens konklusion är att det inte finns en enskild riskfaktor för att förutse karies och styrker därmed att karies är en multifaktoriell sjukdom. Gällande riskbedömningen är träffsäkerhet inte optimal därför behövs prospektiva studier för att mer grundligt utvärdera riskbedömningar och identifiera vilka riskfaktorer som har störst betydelse för kariesutvecklingen i dagens samhälle. / The current treatment strategy for children and youth dental care is early identification of patients at risk, to inhibit the development of bad habits and instead establish good habits. Despite dental health programmes in place, some children still develop caries. The purpose of this thesis is to describe a group of five-year-old patients at the Faculty of Odontology at Malmö University regarding presence of caries and to examine the risk factors for caries found in these children. Moreover, the relationship between risk assessment at three-year-old and later their caries development at five-year-old is analysed. This study is a retrospective dental record study; the material consists of patients registered at the Department of Pedodontics at the Faculty of Odontology (Malmö University), who were born in 2009. A protocol was established for the collection of data from dental records. Caries records and different risk factors for caries at three and five years of age were collected from year 2012 and 2014 respectively. The results show that 25 percent of the children had developed manifest caries lesions at five years of age. Amongst these children, eight (19 %) were placed in a no-risk group when they were examined at three years of age. Cariogenic diet was the most prevalent risk factor in both three and five-year-olds that had manifest caries lesions at five years of age. In the group with manifest caries, more children lacked help with daily tooth brushing/did not brush their teeth every day during their fifth year of life, compared to at three years or age. However, no statistical significance was found. Caries occurred in 70 percent of the children who were x-rayed at five years of age. The conclusion of this study is that there is not a single factor to predict caries and this confirms that caries is a multifactorial disease. Regarding the risk assessment accuracy, it is not optimal which is why there is a need for prospective studies to thoroughly evaluate the risk assessment and to identify which risk factors have the greatest impact on caries development in present times.

De granskningsmetoder som revisorer använder sig av kan delas in som riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning. Inom dessa tre typer finns ett antal olika typer av granskning som revisorer utför i sina revisioner. Denna studie är ämnad till att undersöka vilka granskningsmetoder som utförs utifrån olika variabler.   Detta är en kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt som syftar till att undersöka frågeställningen “Vilka granskningsmetoder utförs vid en revision av bolag i olika storlek, med olika kvalitet på den interna kontrollen och om de har rådgivningsservice?” och har som syfte att undersöka andelen tid som revisorer ägnar åt granskningsmetoderna för att få kunskap om skillnader mellan de granskningsmetoder som utförs vid en revision av bolag i olika storlek, kvalitet på interna kontroller och rådgivningsservice. Detta undersöks genom att utgå från befintlig teori om de olika granskningsmetoderna och en webbenkät som skickas ut till alla auktoriserade revisorer i Sverige. Vidare bearbetas det insamlade data för att sedan analyseras och jämföras med den tidigare teorin inom området.   Studien undersöker om andelen tid som ägnas åt riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning påverkas av faktorerna klientens storlek, om klienten har interna kontroller av hög eller låg kvalitet samt om klienten har rådgivningsservice eller inte. Studien undersöker även om olika typer av granskning inom dessa tre grupper påverkas av dessa faktorer. I empirikapitlet och analyskapitlet visar det sig att granskning av kontroller påverkas och utförs i större utsträckning när klienten ökar i storlek samt att andelen tid ägnad för granskning av kontroller ökar när interna kontroller är av hög kvalitet. Rådgivningsservice påverkar inte andelen tid ägnad åt de olika granskningsmetoderna. Vissa resultat skiljer sig från tidigare forskning som menat att rådgivningsservice påverkar vilka granskningsmetoder som utförs. Även för storlek och interna kontroller skiljer sig resultaten till viss del från tidigare forskning som visat på en påverkan av både riskbedömning och substansinriktad granskning för interna kontroller och substansinriktad granskning för storlek.