År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda. Där fyller revision sitt syfte genom att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare, i mindre företag har denna aspekt ringa betydelse. I små aktiebolag är ledning och ägare ofta samma person. I denna miljö fyller revisionstjänsten en annan uppgift än att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare. Istället kan revision hjälpa små aktiebolag på andra sätt. I denna studie har vi försökt reda ut hur små aktiebolag upplever nyttan med revisionstjänsten. I denna studie framkommer det att små aktiebolag väljer att bli reviderade till följd av oro för att göra fel. Genom revisorn finner de trygghet genom att deras oro över att något är felaktigt dämpas. Det står klart att de små aktiebolagen upplever nytta med revisorn och inte revisionstjänsten. Det är genom revisorns arbete de upplever nyttan. Det har även visats sig vara av värde för små aktiebolag att revisorn erbjuder råd och vägledning när det behövs. Företagen upplever nytta genom att revisorn hjälper de vid komplexa frågeställningar och när de känner sig osäkra. Små aktiebolag kan ha missuppfattade förväntningar om revisorns arbetsuppgifter och kan därför förvänta sig mer vägledning av sin revisor. Små aktiebolag ser inte alltid revisorn som den strikta versionen av en oberoende granskare. Istället kan små aktiebolag vilja ha en god relation till revisorn och på så sätt känna sig trygga att de agerar korrekt. Relationen till revisorn hör i stor utstäckning samman med den upplevda nyttan. När de små aktiebolagen känner förtroende för revisorn och när de upplever att revisorn är engagerad höjs den upplevda nyttan med revision. Dock är detta en högst subjektiv uppfattning, personer har olika syn på vilken nivå och form denna relation ska ta. Det är dock av vikt att de små aktiebolagen upplever relationen till revisorn och deras samarbete som tillräcklig

Separationen mellan ägarskap och kontroll har länge uppfattats som en stor anledning till agentproblem i börsnoterade företag. I företag som använder rösträttsdifferentiering är det vanligt att insynspersoner i företaget har en skillnad i andel röster och andel kapital. Tidigare forskning visar att när insynspersoner har en högre andel röster än andel kapital ökar agentproblemen mellan insynspersoner och aktieägare, då insynspersonerna bär en mindre del av de finansiella konsekvenserna av sina beslut. Ett exempel på ett sådant beslut är storleken på kompensationen till VD:n i företaget. I den här studien undersöks det om kompensationen till VD:n är högre när insynspersoner i ett företag har en större andel röster än andel kapital. För att undersöka detta använder sig studien av en kvantitativ metod och en regressionsanalys genomförs. I studien används den största aktieägaren i ett företag som representant för alla insynspersoner i företaget. Det slutgiltiga urvalet består av 478 observationer från 95 olika företag med rösträttsdifferentiering, noterade på Nasdaq Stockholm, under perioden 2010- 2016. Studiens resultat indikerar på att förhållandet mellan röster och kapital hos insynspersoner har en signifikant positiv påverkan på kompensationen till VD:n i företaget, vilket går i linje med tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur riskbedömning för svenska försäkringsgivare har påverkats av digitaliseringen, med fokus på asymmetrisk information.  Med försäkringstagarens ökade möjligheter att jämföra och teckna försäkringar på internet belyser vi från försäkringsgivarens perspektiv problematiken med att minimera asymmetrisk information när kontakten med kunden sker automatiserat. Digitaliseringen har inte enbart inneburit problem för försäkringsgivare i form av automatiseringen utan ger även möjligheter till att samla in och analysera mer data. Undersökningen är av kvalitativ ansats och insamlingen av empiri har utförts med hjälp av fem intervjuer med personer inom den svenska försäkringsbranschen.  Studien visar att digitaliseringen påverkar, i vissa fall och i vissa fall inte, svenska försäkringsgivare. Digitaliseringen öppnar upp nya möjligheter för gemene man att begå försäkringsbedrägeri samtidigt som den minskar försäkringsgivarnas asymmetriska information gentemot kunderna. Vidare tyder analysen på att bedömningsprocessen inte har påverkats av digitaliseringen men att själva bedömningen har förändrats. Digitaliseringen ställer högre krav på utredning och granskning av skadeanmälningar trots stävjande kontrollmekanismer som minimerar den asymmetriska informationen. / The purpose of this study is to describe and analyze how the risk assessment for insurers has been affected by digitization, with a focus on asymmetric information.  With the policyholder's increased opportunities to compare and underwrite insurance on the internet, we highlight from the insurer's perspective the problem of minimizing asymmetric information when contact with the customer is automated. Digitization does not only cause problems for insurers because of automation, but also provides opportunities for collecting and analyzing more data. The survey is of a qualitative approach and the collection of empirical data has been carried out with the help of five interviews with people in the Swedish insurance industry.  The study shows that digitization has in some cases, and in some cases not, affected Swedish insurers. Digitization opens up new opportunities for common people to commit insurance fraud, while at the same time reducing the insurers' asymmetric information against customers. Furthermore, the analysis indicates that the assessment process has not been affected by digitization but that the assessment itself has changed. Digitization places higher demands on the investigation and examination of claims notifications, despite constraining control mechanisms that minimize the asymmetric information.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och <em>corporate governance</em> system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.</p><p>Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.</p><p>Det finns skillnader mellan länderna både beträffande <em>corporate governance </em>system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom <em>corporate governance </em>som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden. Utdelningsmönstret har samma ordningsföljd, med Storbritannien som det land med högst utdelningsnivå.</p><p>Kopplingen mellan <em>corporate governance </em>system och utdelningsmönster kan enligt uppsatsens resultat förklaras med hjälp av principal-agentteorin och <em>bird in the hand </em>teorin samt till viss del av signaleringsteorin. Däremot kunde inte skattepreferensteorin förklara sambandet.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området. Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007. Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden. Utdelningsmönstret har samma ordningsföljd, med Storbritannien som det land med högst utdelningsnivå. Kopplingen mellan corporate governance system och utdelningsmönster kan enligt uppsatsens resultat förklaras med hjälp av principal-agentteorin och bird in the hand teorin samt till viss del av signaleringsteorin. Däremot kunde inte skattepreferensteorin förklara sambandet.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram på 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne, både här hemma i Sverige och internationellt. Många forskare, politiker och invånare har uppmärksammat de höga ersättningarna som delas ut inom företagen i både bra och dåliga dagar. Det som drog mest uppmärksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersättningar. Detta fick människor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersättningar på. Å andra sidan försvarar företag sig med att dessa ersättningar ger motivation och ökad effektivitet hos de anställda som i sin tur presterar bättre, vilket utvecklar och driver företagen framåt.   Problemformulering: Väljer företagen att basera sina ersättningar på prestationsbaserade eller/och storleksbaserade variabler? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilken av de teoretiska traditionerna som bonussystem baseras på genom att undersöka hur sambandet ser ut mellan utvalda bonusmått och verkställande direktörers och ledande befattningshavarnas totala ersättning under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där datainsamlingen har skett genom sekundärdata i form av företagens årsredovisningar. Vi har även valt att anta den deduktiva ansatsen som innebär att våra valda teorier ska appliceras på det reslutat som undersökningen visar. Reslutat: Utifrån de tester som gjordes i SPSS programmet visade resultatet att det framgick ett signifikant samband mellan total ersättning och företagets prestation samt företagets storlek. Slutsats: Studien visar att både prestationsbaserade och storleksbaserade variabler visar samband med den totala ersättningen, en övergripande variabel som utformar bolagens ersättningssystem kunde inte konstateras i vår undersökning. Utformningen av ersättningssystem påverkas av inre och yttre faktorer, bl.a. som landets välfärdssystem, företagskultur, konjunkturförändringar.

Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan &amp; Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra med en förståelse om hur Finansinspektionens implementering av FFFS 2009:6 och CRD III påverkar de institutionella aktieägarna till att få ledningen att arbeta mot institutionella aktieägarnas mål om en ökad avkastning. Resultatet visar indikationer på att de nya reglerna från Finansinspektionen leder till att styrningen genom kortsiktig rörlig ersättning begränsas men att det istället uppkommer en ökad kontroll från institutionella aktieägarna. Den ökade kontrollen uppkommer eftersom reglerna bidrar till en ökad transparens och insyn i företagen. Företagen måste även se till att finna nya egna sätt att motivera ledningen och anpassa dessa efter dess företagskultur. Det är även viktigt att ifrågasätta ifall Finansinspektionens nya regler gällande rörlig ersättning verkligen leder till en långsiktig nytta som överstiger de kostnader som uppstår i och med implementering av nya regler.

No description available.

Familjeägarskap är ett utbrett fenomen på Stockholmsbörsen, där många av familjerna kan utöva kontroll över företagen de äger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska företag kan således vara influerade av dessa ägarfamiljer. Syftet med denna studie är att undersöka familjeägarskapets påverkan på utdelningsnivån bland svenska börsnoterade företag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig från andra ägarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur ägarfamiljer teoretiskt sett har goda möjligheter att expropriera minoritetsägarna, vilket kan visas genom en lägre utdelningsnivå. Samtidigt finns incitament för ägarfamiljer att hålla utdelningsnivån hög enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet består av 622 observationer från icke-finansiella företag noterade på Stockholmsbörsen mellan bokslutsåren 2014 och 2016. Studien genomförs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjeägda företag ger högre utdelningar än företag som inte är familjeägda. Däremot är resultaten inte statistiskt signifikanta gällande huruvida utdelningsnivån är högre i grundarägda företag jämfört med de övriga familjeägda.