Separationen mellan ägarskap och kontroll har länge uppfattats som en stor anledning till agentproblem i börsnoterade företag. I företag som använder rösträttsdifferentiering är det vanligt att insynspersoner i företaget har en skillnad i andel röster och andel kapital. Tidigare forskning visar att när insynspersoner har en högre andel röster än andel kapital ökar agentproblemen mellan insynspersoner och aktieägare, då insynspersonerna bär en mindre del av de finansiella konsekvenserna av sina beslut. Ett exempel på ett sådant beslut är storleken på kompensationen till VD:n i företaget. I den här studien undersöks det om kompensationen till VD:n är högre när insynspersoner i ett företag har en större andel röster än andel kapital. För att undersöka detta använder sig studien av en kvantitativ metod och en regressionsanalys genomförs. I studien används den största aktieägaren i ett företag som representant för alla insynspersoner i företaget. Det slutgiltiga urvalet består av 478 observationer från 95 olika företag med rösträttsdifferentiering, noterade på Nasdaq Stockholm, under perioden 2010- 2016. Studiens resultat indikerar på att förhållandet mellan röster och kapital hos insynspersoner har en signifikant positiv påverkan på kompensationen till VD:n i företaget, vilket går i linje med tidigare forskning.

Till följd av att företag använder sig av rösträttsdifferentiering uppstår det ofta en diskrepans mellan de större aktieägarnas röster och kapital. Tidigare forskning indikerar att en större diskrepans ökar förekomsten av agentproblem aktieägare emellan, då de största aktieägarna kontrollerar företagen och ibland agerar utifrån privata intressen eftersom de ofta endast bär en bråkdel av de finansiella konsekvenserna för besluten de fattar. Syftet med studien är att undersöka om en ökad diskrepans mellan de största aktieägarnas röster och kapital leder till en lägre abnorm avkastning vid tillkännagivanden av företagsförvärv. Undersökningen utgör 49 företag med rösträttsdifferentiering listade på Nasdaq Stockholm, som tillsammans genomfört 169 företagsförvärv under perioden 2010–2016. Studien finner ett signifikant omvänt u- samband, där en viss skillnad mellan röster och kapital kan ha en positiv påverkan på den abnorma avkastningen i samband med tillkännagivanden av företagsförvärv. När diskrepansen sedan blir alltför stor verkar dess påverkan på den abnorma avkastningen däremot övergå till negativ.