Det finns  ett  antal  studier  av  ägarstruktur  och  dess  inverkan  på  bolagsprestation  med motstridiga resultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolags fem största aktieägares röstandelar samt eventuella skillnader i röstandelar och kapitalandelar (gapet) relaterar till bolagsprestation. Detta undersöks med hjälp av regressionsanalyser på manuellt inhämtat samt tillhandahållet datamaterial. Resultaten är blandade för de tillämpade prestationsmåtten Tobin’s Q och return on assets. I framställningen erhölls ett negativt samband mellan aktieägarkoncentration och bolagsprestation. Vidare erhölls ett positivt samband mellan gapet och bolagsprestation. Resultaten tolkas med försiktighet men de kan dock utgöra en grundför att kritiskt förhålla sig till en av de grundläggande teorierna för bolagsstyrning.

I början av 2014 ifrågasatte revisorernas branschförening FAR användandet av progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar, då avskrivningsmetoden ansågs skjuta upp stora minusposter på framtida generationer. Argument fördes, från byggbolag och bostadsrättsinnehavare, om att alternativet; en linjär avskrivningsmetod, skulle bidra till höjda avgifter och i förlängningen en avstannande bostadsmarknad. Denna uppsats använder de båda avskrivningsmetoderna för att undersöka vilka konsekvenser avskrivningsmetodvalet kan få på bostadsrättsföreningars ekonomi i framtiden. Detta görs genom en omräkning av tre bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Möjliga effekter på föreningars resultat, medlemsavgifter samt alternativa lösningar på avgiftshöjningsproblemet diskuteras. Slutsatser dras om att en linjär avskrivningsmetod i kombination med mindre avgiftshöjningar och negativa resultat är bäst lämpad för användning.