No description available.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011 Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Partnerskapets påverkan – Vilken påverkan har revisionsbolagens ägarstruktur på revisionens kvalitet? Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall ägas av kvalificerade revisorer. Lagen innebär konkret att revisionsbolagen ägs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benämns populärt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sällan revisionsbolagens ägande, vilket medfört att det finns en begränsad kunskap om hur revisionsarbetet påverkas av partnerskapet. Syfte: Uppsatsens syfte är att förstå och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap påverkar revisionens kvalitet, för att på så sätt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har på denna variabel.  Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur påverkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkätundersökning. Datan som samlas in är både kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har både ett deduktivt och ett induktivt angreppssätt.  Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet påverkar revisionskvaliteten positivt, där en större andel partners av totalt antal anställda leder till en högre revisionskvalitet. När uppsatsens teoretiska resonemang relaterades till den empiriska datan fann vi underlag för att utveckla en ny teori, partnerteorin. Denna teori förklarar hur partnersammansättningen bör se ut för att revisionsbolaget ska kunna prestera revisioner av hög revisionskvalitet. Viktiga ord: Revision, partnerskap, revisionskvalitet, revisionsbolagens ägarstruktur.

Det finns  ett  antal  studier  av  ägarstruktur  och  dess  inverkan  på  bolagsprestation  med motstridiga resultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolags fem största aktieägares röstandelar samt eventuella skillnader i röstandelar och kapitalandelar (gapet) relaterar till bolagsprestation. Detta undersöks med hjälp av regressionsanalyser på manuellt inhämtat samt tillhandahållet datamaterial. Resultaten är blandade för de tillämpade prestationsmåtten Tobin’s Q och return on assets. I framställningen erhölls ett negativt samband mellan aktieägarkoncentration och bolagsprestation. Vidare erhölls ett positivt samband mellan gapet och bolagsprestation. Resultaten tolkas med försiktighet men de kan dock utgöra en grundför att kritiskt förhålla sig till en av de grundläggande teorierna för bolagsstyrning.

Under en längre period har preferensaktier varit ovanliga på den svenska marknaden. Aktien blir dock allt vanligare och fler av dessa kommer in på aktiemarknaden. På grund av den ovanliga naturen i preferensaktier på marknaden finns det nästan ingen forskning om dem. Tidigare forskning hävdar att en stor mängd aktieägare och en diversifierad ägarbas leder till lägre volatilitet genom att förbättra prissignalens kvalitet. I denna studie prövas denna hypotes genom att använda svenska ägaruppgifter på börsnoterade preferensaktier. Denna studie undersöker om ägarstruktur har en påverkan på volatilitet. Tidigare forskning har studerat normala aktier, men denna studie undersöker istället om preferensaktier med dess ägarstruktur kan ha påverkan på volatiliteten. I denna studie med undantag av de mer traditionella variablerna såsom antalet ägare, institutionellt ägande och utländskt ägande tas även upp användningen av ägarbredd som en oberoende variabel i relation till volatilitet. Denna studie drar slutsatsen att ägarstrukturen har en påverkan på volatiliteten i preferensaktier. / For a long period, preference shares have been unusual in the Swedish market. However, the share is becoming more common and more of these are coming into the stock market. Because of the unusual nature of preference shares on the market, there is almost no research on them. Earlier research argues that many shareholders and a diversified ownership base lead to lower volatility by improving the quality of the price signal. In this paper, this hypothesis is examined by using Swedish ownership data on listed preference shares. Previous research has studied normal shares, but this study is instead investigating whether preference shares with its ownership structure does influence the volatility. In this study, except for the more traditional variables such as the number of owners, institutional ownership and foreign ownership, the use of ownership width is also addressed as an independent variable in relation to volatility. This study conclude that the ownership structure influences the volatility in preference shares.

<p>Who would not like a profit of more then 95 % in a day? Investors in Sweden had thatopportunity, if they had bought a certain stock on the primary market and sold it on the firsttradable day at the Stock Exchange. Most of that profit fell into the hands of institutionalinvestors. The reason for this extraordinary profit was the underpricing of that specific stockduring its initial public offering (IPO).Our report aims to analyze the relationship between offer price, underpricing and theownership structure of stocks. Our investigation is based on all IPO’s on the Stockholm stockexchange during the years between 2000 and 2005. Through our analysis we have found factssaying that companies can determine their ownership structure by setting their introductionprice high or low. A high offer price will have more institutional investors than if the price islow. On the other hand the high offer price will also create a greater underpricing which leadsto a higher initial return and greater transformation of wealth between old and new shareholders.</p> / <p>Vilken investerare skulle tacka nej till en positiv avkastning motsvarande drygt 95 % under enbörsdag? Den möjligheten fanns för investerare som köpte aktier i ”nya” bolag och såldedensamma under introduktionsdagen på Stockholmsbörsen. Underprissättningen av aktier iSverige är normalt inte så stor, men trots det kan vinster göras genom investeringar i företagsom kommer att introduceras på börsen. Mellan åren 2000 och 2005 noterades 116 nya bolagpå Stockholmsbörsen. Av dessa nya bolag var 30 stycken faktiska börsintroduktioner, vilkadärmed ingår i undersökningen. Bland de introducerade bolagen var den genomsnittligainitiala avkastningen + 3,43 %. Skillnaden mellan aktien med högst och den med lägst initialavkastning var under perioden 165,38 procentenheter och introduktionskursen varierademellan 7,50 och 161 kronor per aktie.Undersökningen fokuserar på sambandet mellan introduktionskurs och underprissättningkopplat till ägarstruktur vid börsintroducerande företag och de efterföljande arton månadernaefter introduktion. Syftet är att analysera dels introduktionskursens påverkan påintroduktionsrabatt och ägarstruktur, och dels samband mellan ägarstruktur ochunderprissättning vid börsintroduktion. Genom att undersöka samtliga börsintroduktioner påStockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005 har undersökningen skapat en bild av dessasamband. Då ingen tidigare känd studie undersökt hur introduktionskurs och underprissättningpåverkar ägarstrukturen vid en börsintroduktion samt tiden därefter, anser vi därför dennauppsats vara unik.Vi har med vår undersökning kommit fram till att det finns ett samband mellanintroduktionskurs, underprissättning och andelen institutionellt ägande. Debörsintroducerande företagen kan påverka ägarstrukturen och därmed också påverka hur storandel av den välfärdsöverföring som uppstår vid en börsintroduktion som skall fördelas tillprivata investerare respektive institutionella ägare. Vår undersökning visar att ägarstrukturenpåverkas i första hand genom det pris som fastställts på primärmarknaden. Vi förklararsambandet mellan introduktionskurs och ägarstruktur med att en hög introduktionskurs ger enrelativt hög andel institutionellt ägande. Vår undersökning visar även att samma antagandenger en hög introduktionsrabatt.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande.

Sammanfattning Författare: Robin Nilsson och Hampus Norberg Handledare: Marita Blomkvist Titel: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning till gasellföretag? Inledning och problem: Snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, är en viktig del av ekonomin. De är företag som skapar väldigt många nya arbetstillfällen och är oftast små eller medelstora. Små och medelstora företag har ofta behov av extern rådgivning för att täcka kunskapsluckor eller lösa problem som uppstår inom verksamheten. Revisorer har sett behovet av denna fristående rådgivning och har utvecklat tjänster som täcker företagens behov. Tidigare studier har tagit upp olika variabler som påverkar företag, till exempel om ett företag anlitar en revisor från en Big 4-byrå, vilken ägarstruktur ett företag har och hur stort företaget är. Med denna inledning fick vi fram följande problemformulering: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning från revisorn hos gasellföretag? Syfte: Syftet med vår studie är att förstå och förklara vilka variabler det är som gör att gasellföretag efterfrågar fristående rådgivning. Metod: Vår studie är en kvantitativ undersökning av 125 stycken gasellföretag. Vi har haft en deduktiv ansats i studien och har från vår referensram tagit fram tre stycken hypoteser där fristående rådgivning är den beroende variabeln. Hypoteserna testar om gasellföretag köper mer fristående rådgivning om de har en Big 4-revisor, om de är ägarledda eller om de är mindre företag. För att inte riskera att dra några felaktiga slutsatser har vi även tagit fem stycken kontrollvariabler, som kan ha påverkan på efterfrågan av fristående rådgivning, med i våra tester. Genom deskriptiv statistik, korrelations- och regressionsanalys testar vi hypoteserna för att avgöra om de ska accepteras eller förkastas. Slutsatser: I vårt resultat accepterar vi en hypotes och förkastar två. Vi kommer fram till att företag som har en revisor från en Big 4-byrå köper mer fristående rådgivning än företag som har en revisor från en annan byrå. Däremot hittar vi inget samband att efterfrågan på fristående rådgivning är högre om företag är ägarledda eller om de är mindre företag. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka om resultatet vi kommer fram till även gäller för andra företag eller om det är något som är speciellt för gasellföretag. En annan intressant aspekt att studera är att gå djupare och kolla vilken typ av fristående rådgivning som gasellföretag köper och om det skiljer sig från andra företag. Nyckelord: Gasellföretag, fristående rådgivning, Big 4, ägarstruktur, storlek, revisor

No description available.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget.