Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande.

Syfte: Hållbarhetsindex (HBI) är ett verktyg som har skapats av Svenskt vatten medsyftet att hjälpa VA-organisationer att analysera, utveckla och förbättra verksamheten.Den första HBI-undersökningen med 97 deltagande kommuner genomfördes 2014. År2019 deltog 171 kommuner. I studien som ligger till grund för den här rapportenundersöktes hur kommuners VA-organisationer använder HBI i praktiken samt vaddessa organisationer anser om HBI. Metod: En webenkät skickades till alla VA-organisationer i Sveriges kommuner.Svarstiden var mellan 31 mars och 9 april 2020. Totalt inkom 45 enkätsvar. Ettefterföljande mejlbrev till 14 av respondenterna genererade 7 fördjupade svar kringstudiens frågeställningar. Det genomfördes även en litteraturstudie av aktuell forskningi området och en dokumentanalys av HBI:s resultatrapport 2019. Resultat: 80 % av enkätrespondenterna anser att HBI identifierar viktiga frågor förverksamheten och även ger en överblick av VA-verksamhetens status. Endast 24%menar att HBI har hjälpt dem att ta fram dokument såsom VA-planer. Enkätsvaren visaratt 80 % tycker att HBI möjliggör jämförelser med andra kommuners HBI-resultat menendast 27 % anser att HBI faktiskt har hjälpt dem identifiera områden där samverkanmed andra kommuner kan ske. Resultatet i den här studien visar på stora variationermellan olika kommuners användning av HBI. Cirka en tredjedel av respondenterna -personer inom verksamheten som förväntas ha bäst inblick i HBI - vet inte huruvidaHBI använts som hjälp för att ta fram långsiktiga planer eller för att underlättakommunikationen med politiker. Konsekvenser: Slutsatser som dras utifrån den här studien är att landets VAorganisationerser positivt på HBI och att det finns ett behov av verktyget. Användandetav HBI varierar dock stort mellan olika kommuner. För att kunna tillämpa HBI ochstyra verksamheten mot en hållbar utveckling krävs resurser och rätt kompetens.Rekommendationer baserat på studiens resultat är att införa vägledande guider kringHBI i Svenskt vattens statistikdatabas VASS samt att ta fram riktlinjer och praktiskatips för hur HBI kan implementeras i VA-verksamheten. Begränsningar: Det går inte att dra några slutsatser av den här studiens resultat iförhållande till kommunernas olika förutsättningar gällande resurser,organisationsform, storlek etcetera. Undersökningen har inte berört HBI påparameternivå eller gjort dokumentanalys av respondenternas HBI-resultat. Trotsavgränsningar och begränsade möjligheter till generaliserering anses resultatet ändåvara användbart och ge en inblick i hur HBI har tagits emot och används av VAorganisationerna. / Purpose: Sustainability Index (SI) is a tool that has been created by Swedish Waterwith the aim of helping water and sewerage organizations to analyze, develop andimprove operations. The first SI survey with 97 participating municipalities wasconducted in 2014. In 2019, 171 municipalities participated. The study that forms thebasis of this report examined how municipalities' VA organizations use SI in practiceand what these organizations think about SI. Method: A web survey was sent to all VA organizations in Sweden's municipalities.The response time was between 31 March and 9 April 2020. A total of 45 questionnaireresponses were received. A subsequent email to 14 of the respondents generated 7 indepthanswers to the study's questions. A literature study of current research in the areaand a document analysis of SI's results report 2019 were also used as methods. Findings: 80% of the survey respondents believe that SI identifies important issues forthe business and also provides an overview of the VA operations' status. Only 24%believe that SI has helped them produce documents such as VA plans. The surveyresults show that 80% think that SI enables comparisons with other municipalities' SIresults, but only 27% believe that SI has actually helped them identify areas wherecollaboration with other municipalities can take place. The results of this study showlarge variations between different municipalities' use of SI. About a third of therespondents - people in the business who are expected to have the best insight into SI -do not know whether SI has been used to help develop long-term plans or to facilitatecommunication with politicians. Implications: Conclusions drawn from this study are that the country's VAorganizations view SI positively and that there is a need for the tool. However, the useof SI varies greatly between different municipalities. In order to be able to apply SI andsteer the business towards sustainable development, resources and the right skills arerequired. Recommendations based on the results of the study are to introduce guidingguides about SI in the Swedish Water's statistics database VASS and to developguidelines and practical tips for how SI can be implemented in the VA operations. Limitations: It is not possible to draw conclusions from the results of this study inrelation to the municipalities' different conditions regarding resources, organizationalform, size, etcetera. The survey did not refer to SI at the parameter level or did documentanalysis of respondents' SI results. Despite the limitations and limited possibilities forgeneralization, the results are still considered useful and provide an insight into how SIhas been received and used by the VA organizations.

Denna studie syftar till att undersöka om sambandet mellan ESG-betyg och lönsamhet ärpositivt för företag i Sverige, samt att jämföra detta samband för företag noterade på Small Cap med företag noterade på Large Cap. För att möta samhällets förväntningar har ESG blivitallt viktigare för företag, dock kan de höga kostnaderna för rapportering av ESG vara ett hinder för implementering. Studien har antagit en deduktiv ansats där hypoteserna utformats utefter tidigare empiriska studier och teorier, för att testa dessa antogs en kvantitativ metod. Den insamlade datan gällande ESG, ROA och ROE för 103 slumpmässigt utvalda företagfrån Nasdaq Stockholm analyserades sedan genom olika tester i statistikprogrammet Excel. Resultatet kunde påvisa ett positivt signifikant samband mellan ESG-betyg och lönsamhet förföretag noterade på Nasdaq Stockholm. Sambandet mellan variablerna för Small Cap respektive Large Cap var båda positiva, dock kunde dessa inte bevisas vara statistiskt signifikanta. Vidare konstaterar studien att företagens storlek har stor betydelse för ESG-betygen, företag på Large Cap tenderar att ha högre ESG-betyg än företag på Small Cap. Ytterligare upptäckt var att sambandet mellan ESG och ROA var starkare för Large Cap medan sambandet mellan ESG och ROE var starkare för Small Cap. / This study aims to investigate if there is a positive relationship between ESG ratings and profitability for companies in Sweden, and to compare this relationship between Small Cap and Large Cap companies. While ESG has become increasingly important for companies to meet societal expectations, the high cost of reporting ESG can be a barrier to implementation. Using a deductive approach and a quantitative method, the study analyzed ESG, ROA, andROE data for 103 randomly selected companies from Nasdaq Stockholm. The results indicated a significant positive relationship between ESG ratings and profitability for companies listed on Nasdaq Stockholm. However, the relationship between variables for Small Cap and Large Cap companies was not statistically significant. The study also found that the size of the companies was a significant factor in ESG ratings, with Large Cap companies having higher ratings than Small Cap companies. Additionally, the relationship between ESG and ROA was stronger for Large Cap companies, while the relationship between ESG and ROE was stronger for Small Cap companies.

Social sustainability is increasingly recognized as a pressing concern in Sweden today, not only for politicians but also for the business sector and citizens alike. Its significance is particularly pronounced in the real estate sector, perhaps even vital given its connection to societal well-being. While Swedish real estate companies might not be new to considering this perspective, there has not been such a collective concern before. Therefore, there is not a common way to view or tackle this. Some companies have begun to include sustainability reporting in their annual report and the number is increasing every year. However, current systems and processes lack vital information since companies do not know what data to collect and how to analyze and assess it. The available information may be questioned for its reliability since each company decides what to report, complicating informed decision-making. This leads to inefficient social sustainability efforts. Furthermore, the absence of a standardized framework hinders stakeholders and investors from evaluating the performance of different companies, thereby leaving them unaware of sustainability-related risks. Additionally, comparing sustainability performance across companies proves challenging, undermining the credibility of the sustainable investment market. To achieve a positive transition Swedish real estate industry needs to decide on how to measure social sustainability. In this study, a German model for scoring social initiatives called SI Scoring 2.0 was examined, and it was investigated whether the model can be adapted for use in the Swedish real estate industry. The findings indicate that the model cannot be adopted in its entirety, but with adjustments, it can serve the Swedish market. By considering previous research within the subject, Swedish stakeholders’ opinions and Swedish law, recommendations, and certifications an adapted model is presented, called Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. The index consists of 31 key performance indicators, KPIs, categorized into “property level” and “community level”. Each KPI is evaluated using a five-point scoring scale, and the achieved score is then adjusted according to Maslow hierarchy of needs to derive a total score. The thesis, the social sustainability index and its careful research aim to contribute to the discussion regarding how to measure social sustainability in Sweden. To overcome previous mentioned challenges, stakeholders must prioritize transparent and reliable reporting to enable accurate assessments of social impact. Only with robust reporting practices can funds be directed towards long-term sustainable investments, fostering a more socially sustainable society. / Social hållbarhet uppmärksammas i allt högre grad som en brådskande fråga i Sverige, inte bara för politiker utan även för både näringsliv och medborgare. Dess inverkan är än mer påtaglig i fastighetsbranschen på grund av dess tydliga koppling till samhället och dess välbefinnande. Även om svenska bolag inte är främmande för social hållbarhet har det inte funnit någon gemensam diskussion eller företeelser för hur man bör förhålla sig till det. De senaste åren har en handfull bolag rapporterat sitt hållbarhetsarbete i årsredovisningen och det blir fler och fler. Dock saknar nuvarande system och processer viktig information eftersom företagen inte vet vilken data de ska samla in och hur de ska analysera den. Den tillgängliga informationen kan ifrågasättas för sin tillförlitlighet eftersom varje företag bestämmer vad de ska rapportera, vilket försvårar jämförbarheten och välgrundade beslut. Dessutom försvårar avsaknaden av en standardiserad ram för intressenter och investerare att utvärdera olika företags prestationer, vilket lämnar dem ovetande om hållbarhetsrelaterade risker. Att jämföra hållbarhetsinitiativ mellan företag visar sig också vara utmanande, vilket underminerar trovärdigheten för marknaden för hållbara investeringar. Det krävs därmed en stor förflyttning och systemförändring för att man ska kunna enas om hur man ska arbeta med social hållbarhet framåt. För att uppnå en positiv omställning behöver den svenska fastighetsbranschen enas om hur man ska mäta social hållbarhet. I denna studie granskades en tysk modell för att bedöma sociala initiativ, kallad SI Scoring 2.0, för att undersöka om modellen kan anpassas för användning på den svenska marknaden. Resultatet visar att modellen inte kan antas i sin helhet, men att den med justeringar skulle kunna användas i Sverige. Genom att beakta tidigare forskning inom ämnet, svensk lagstiftning, rekommendationer och certifieringar samt svenska intressenters åsikter presenterar denna studie en ny anpassad modell, kallad Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. Indexet består av 31 indikatorer, KPIer, uppdelade i fastighetsnivå och samhällsnivå. Varje KPI utvärderas på en 5-gradig skala, och den uppnådda poängen viktas sedan enligt Maslows behovshierarki för att få fram en totalpoäng. Denna avhandling med det modifierade sociala hållbarhetsindexet och dess noggranna forskning syftar till att bidra till diskussionen om hur man mäter social hållbarhet i Sverige. För att övervinna de tidigare nämnda utmaningarna måste intressenter vara transparenta och tillförlitliga i rapportering för att möjliggöra korrekta bedömningar av social påverkan. Endast med omfattande standarder för rapportering kan medel riktas mot hållbara investeringar, vilket på sikt främjar ett mer socialt hållbart samhälle.