The background to this work is a field study conducted at a Swedish fashion company. In this field study a number of problems were identified which then formed the basis for this study. Many of the company's problems relate to its sizes and crux of the problem is that the company has no measurement charts to use for product development. Measurement charts that could improve the company's work are body measurement charts, where body measurements for different sizes are specified, and grading measurement charts that show the dimensional difference between the various sizes. The purpose of this work has been to develop these charts of measurements for two different types of sizes that the company uses. By comparing three body measurements established by the company, to already existing measurement charts and standards a new measurement chart was developed. To verify the result garments where graded according to the new charts and then evaluated by fitting on the person with the right body dimensions for each size. Fittings showed good results as the garments suited all models, but it also shows the complexity of making the same garment fit several people

Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga stadsrummen kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. I detta kandidatarbete uppmärksammas de olika kulörer som finns på stadsrummens fysiska strukturer, i detta fall, fasaderna. Kandidatarbetet undersöker hur kulörer kan påverka olika rumstrukturer i staden utifrån ett mänskligt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan kulörerna på stadens fasader och människans uppfattning av dem och deras påverkan. Därtill studeras olika teoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av Karin F. Anter, Kristina Enberg, Jan Gehl, Thomas Hellquist och Steen E. Rasmussen i syfte att få en djupare förståelse över hur kulörer används och hur de kan påverka stadsrummets strukturer beroende på kulör. Två gestaltningsförslag utarbetas sedan för Klaipedaplatsen och stadsrummet vid Wayne´s coffee i Karlskrona som har utgått från intervjuer som har hållits.

<p>Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.</p><p>Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr. Förhållandet mellan klorofyll och karotenoider kunde inte heller visa någon större skillnad mellan sol och skuggbarr.</p><p>Vad gäller storleken på barren skiljde sig tjockleken mest, det kunde visas att solbarren var ca 1,5 gånger tjockare än skuggbarren. Även den beräknade totala barrytan var större hos solbarren. Den specifika barrytan (totala barrytan/friskvikt) var högre hos skuggbarren.</p>

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel. Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr. Förhållandet mellan klorofyll och karotenoider kunde inte heller visa någon större skillnad mellan sol och skuggbarr. Vad gäller storleken på barren skiljde sig tjockleken mest, det kunde visas att solbarren var ca 1,5 gånger tjockare än skuggbarren. Även den beräknade totala barrytan var större hos solbarren. Den specifika barrytan (totala barrytan/friskvikt) var högre hos skuggbarren.

No description available.

<p>Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (<em>Esox lucius</em>) och abborre (<em>Perca fluviatilis</em>) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (<em>Gasterosteus aculeatus</em>) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (<em>Leucaspius delineatus)</em> och löja (<em>Alburnus alburnus</em>) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund.</p><p>Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.</p>

Allt fler organisationer strävar idag efter att skapa mångfald på arbetsplatsen. Tidigare forskning indikerar positiva effekter för de organisationer som har lyckats med implementeringen av mångfaldsinitiativ, såsom förbättrat finansiellt resultat och ökade marknadsandelar till följd av en bredare kundbas. Implementeringen av mångfaldsinitiativ är dock förknippad med en hel del svårigheter. Tidigare studier har bland annat visat att organisationens storlek, begränsad tillgång till resurser och en oförmåga att acceptera mångfaldsinitiativ kan utgöra barriärer till en lyckad implementering. Syftet med studien är således att utforska de största barriärerna till att implementera centrala mångfaldsinitiativ i en stor organisation. Resultatet av studien ger stöd för tidigare forskning samt belyser nya barriärer som kan utgöra hinder vid implementeringen av mångfaldsinitiativ. De barriärer som upplevdes som störst var en oförmåga att förstå mångfald, olika typer av rädsla hos organisationens medlemmar och brist på engagemang hos högsta ledningen. Studien ämnar även ge förslag på hur organisationer kan komma över de största barriärerna. Resultatet av studien visar att både inspirerande och styrande lösningar kan fungera som potentiella lösningar men att det troligen krävs en balans mellan dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten.

<p>De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.</p><p>Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek. Urvalet är baserat efter bolag med 10 – 49 anställda och representerar bolag från Norrland-, Småland- och Stockholmsregionen. Data är inhämtad från åren 2005, 2004 och 2003 från bolagens årsredovisningar samt en tidigare enkätstudie. Faktorerna som vi har valt att undersöka är; bolagets storlek, risk, komplexitet, geografiska placering, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och konsulttjänster samt ägande och fritt kassaflöde ur ett agentteoretiskt perspektiv.</p><p>Den statistiska undersökningen har gjorts genom linjära regressionsanalyser i SPSS. Där vi har testat våra grundmodeller, utökade modeller samt grupperingsmodeller. Resultaten från regressionerna testades sedan mot våra uppställda hypoteser för att acceptera eller förkasta hypoteserna utifrån antagna förhållanden till revisionsarvodets storlek. Resultaten visar på att storlek samt konsulttjänst variabeln bokslut är de faktorer som har visat på starkast samband med revisionsarvodet för samtliga tre år. Även regionen Norrland och ägande visade på signifikanta samband dock endas för 2005 och 2004. För faktorerna risk, komplexitet, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och fritt kassaflöde finner vi inget stöd för att dessa skulle påverka storleken på revisionsarvodet.</p>

<p>Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes genomgång i Size and democracy av den historiska diskussionen om förhållandet mellan demokrati och territoriell storlek har jag gjort en kvalitativ textanalys av dessa utredningar. Jag har i min analys funnit avgörande brister i de resonemang som förts, främst i hur sambandet mellan demokrati och storlek behandlas. Huvudargumentet för en förändring är inte i demokratiska vinster utan snarare i funktionella och ekonomiska värden.</p>