Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder.Jag har undersökt följande:1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet?2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning?3. Finns det någon skillnad mellan pedagogernas uppfattning beroende på när de utbildade sig?4. Har barngruppssammansättningen någon speciell betydelse för barns inlärning?På vilket sätt uttrycks detta? Jag har fått en inblick av olika pedagogers argument i hur de på olika sätt upplever en bra pedagogisk verksamhet utifrån hur man organiserar barngrupperna. Argumenten skiljer sig från att det blir lättare att rikta verksamheten och barnen kommer i sin rätta ålder i en åldersindelad barngrupp, till att i en åldersblandad barngrupp lär sig barnen av varandra och syskonen kan vara tillsammans. Flera av pedagogerna uttryckte, att det är viktigt att få arbeta med det man tror på, vilket är en av slutsatserna av mitt arbete.

Syftet med studien som följer är att synliggöra pedagogens förhållningssätt när det gäller konflikthantering i förskolan. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fem verksamma förskollärare. Utifrån syftet valdes tre forskningsfrågor som nedanstående studie ämnar besvara: Vilket förhållningssätt har arbetslaget enligt pedagogen till konflikthantering i förskolan?  Hur beskriver pedagogen hens uppfattning av konflikterna som sker i barngruppen? Vilket förhållningssätt har pedagogerna till samarbetet med vårdnadshavarna gällande konflikthantering i förskolan? Analysen av det materialet som samlats in har gjorts utifrån en del av den tidigare forskningen som finns inom ämnet konflikthantering i förskolan. Resultatet har sedan jämförts och diskuterats med den tidigare forskningen under diskussionen. Resultatet från nedanstående studie visar på att pedagogernas förhållningssätt till hur de arbetar med konflikthantering i förskolan, påverkas av vilken attityd de har till ämnet. Pedagogerna i förskolan använder ofta konflikthantering som ett redskap för att utveckla barnens sociala förmågor och empati enligt de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även på att konflikthantering upptar en stor del av den dagliga verksamheten och att pedagogerna arbetar mycket med att förebygga konflikter i verksamheten. Barngruppens storlek och hur miljön är utformad påverkar hur pedagogerna arbetar med konflikthantering och hur pass mycket konflikter som sker mellan barnen. Resultatet visar på att konflikthantering är viktigt för att synliggöra andras perspektiv och lära barnen sätta ord på sina egna känslor enligt förskollärarna som intervjuats.

De senaste två läsåren har förskolorna i Sverige haft möjlighet att ansöka om ett bidrag från staten med anledning att minska barngruppernas storlek. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolorna som blev beviljade bidraget har arbetat för att minska sina barngruppsstorlekar med olika metoder samt vad detta har för relation till förskolornas kvalitet. Genom att få reda på det här har en kvalitativ innehållsanalys används genom intervjuer med två stycken förskolechefer och två stycken förskollärare. Resultatet visade att alla förskolor som presenteras i denna studie har arbetat med liknande metoder för att minska sina barngruppsstorlekar. Förskolorna arbetar under dagen i mindre barngrupper för att de på det viset ge barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Omorganisationer och ombyggnationer har inrättats med hjälp utav bidraget för att lättare kunna dela upp barnen under dagen, därigenom arbetar förskolorna mot ett lärandeobjekt. Analysen visar att alla förskolor arbetar aktivt med att minska sina gruppstorlekar och för att höja kvaliteten i förskolan är det många olika faktorer som spelar in. Personalens förhållningssätt och kompetens i relation till mindre barngrupper bidrar till hur kvaliteten ser ut i förskolan.

I förskoleverksamheten har en oro bland pedagoger och föräldrar spridit sig, kring de stora barngrupperna (Pramling Samuelsson, Williams, Sheridan & Hellman, 2015). Det är något som även vi uppfattat då vi varit på verksamhetsförlagd utbildning samt vid arbete på förskolor. Syftet med studien blev därför att undersöka om verksamma pedagoger upplever att de ökande antalet barn i förskolegrupperna påverkat verksamheten på något sätt. I studien redogörs för tidigare forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan samt utifrån läroplanen och andra styrdokument. Studien är gjord ur pedagogernas perspektiv för att få en inblick i deras erfarenheter och upplevelser. Undersökningen utfördes genom enkäter med öppna frågor och intervjuer där respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar. Sammanlagt fick vi in tio enkäter och vi genomförde intervjuer med fyra pedagoger som arbetat under olika lång tid i förskola. Resultatet visar att det finns olika synsätt på hur de växande barngrupperna påverkat verksamheten. Majoriteten av respondenterna var dock överens om att verksamheten påverkats negativt av att barngrupperna blivit större. De respondenter som arbetat längst menar dock att även då barngrupperna blivit större så har ändå kvaliteten inom förskolan ökat tillsammans med läroplanen. Resultatet har visat att pedagogerna upplever både positiva och negativa aspekter med att arbeta i stora grupper. De är dock överens om att det skapar en stress som påverkar både dem själva och barnen samt arbetet med styrdokumenten.

This report is a qualitative study on children aged three to five years who are in the Swedish preschool. The purpose of the study is to investigate how five experienced preschool teachers view the way children between three and five years acquire basic mathematical concepts, basic numeracy and geometry. The aim is also to find out whether teachers feel that the size of the group of children affects their learning. The study contains information about what preschool teachers think about the way children learn mathematics and how the size of the group of children affects this learning. From the results it can be seen that children learn Mathematics, both in everyday situations and when playing. Moreover, the group size does not seem to affect the mathematical learning of the child. It is rather a matter of competence of the preschool teachers and the way they clarify Mathematics to the child in everyday life. Adequate laboratory material as well as meaningful and fun activities based on the child's point of view will lead to the child gaining a deeper comprehension of Mathematics. Organization and structure of the preschool also play a role according to the teachers.

En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Barnböcker används på de flestaförskolor, men kan vara ett oreflekterat område. Syftet med studien var attbelysa hur förskollärare, som är verksamma i mångkulturella barngrupper, beskriver valet av barnböcker och hur de beskriver att det kommer till uttrycki verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna väljer barnböcker utifrån kriterier för att få barnen intresserade av barnboken och för att använda den som en gemensam utgångspunkt för framför allt språkutveckling,men även för att utveckla barnens kunnande inom de olika områden som förskolansläroplan uttrycker. Förskollärarna använder övervägande barnböcker av genren berättelser, som representerar den svenska kulturen. Slutsatsenär att barnboken har en stor betydelse i förskollärarnas arbete, som en gemensam utgångspunkt för språkutveckling och läroplanens olika delar. Det behövs kompetensutveckling för att öka förskollärarnas medvetenhet omvad barnböcker kan förmedla. Dessutom behövs barnboksutbudet uppdateras i verksamheterna.

No description available.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas. Undersökningen visar att de intervjuade har uppmärksammat detta som ett problem för att målen som fritidshemmen ska kunna uppnås. Undersökningen visar att det finns en problematik att följa målet att "ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande" (Skolverket 2011 LGR 11: 14) i och med de stora barngrupperna som finns på fritidshemmen. Resultatet visar däremot att detta inte är generellt för alla skolor. I studien framgår hur mycket fritidspedagogerna främjar delaktighet och dialog i fritidshemmen. I resultatet visar det sig att både fritidspedagoger och forskare utrycker vikten av att arbeta med dialog och delaktighet.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ metodansats bidra med kunskap om nyanlända barns inkludering i barngruppen. Detta genom att analysera sex verksamma förskollärares tankar och erfarenheter om nyanlända barns inkludering samt vilka strategier de använder sig av för att främja barnens inkludering. Studien har sin teoretiska grund i det interkulturella perspektivet, mångkulturell inkorporering samt interminspråkshypotesen. I studien framkommer det att bland annat barnens trygghet, språket och föräldrarna har stor påverkan på barnens inkluderingmöjligheter. Det framkom även att förskollärarnas eget förhållningssätt, lekstöd och olika former av grupperingar bland annat används som strategier för att skapa gynnsamma förutsättningar för nyanlända barns inkludering i barngruppen.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige. I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till “en skola/förskola för alla”. Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt. När vi, till en förskollärare som arbetar där, ställde frågan om hon kunde koppla inkludering till något som var en del utav deras verksamhet svarade hon rakt av nej. Eftersom vi hade en helt annan uppfattning om hur verksamheten ser ut på just den här förskolan, fick vi här bekräftat att det finns en viss okunskap om begreppets innebörd. Vi tolkar Lpfö98 (rev.2010) som att den syftar till att förskolan ska ha ett inkluderande arbetssätt, trots att själva termen inte nämns.