De senaste två läsåren har förskolorna i Sverige haft möjlighet att ansöka om ett bidrag från staten med anledning att minska barngruppernas storlek. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolorna som blev beviljade bidraget har arbetat för att minska sina barngruppsstorlekar med olika metoder samt vad detta har för relation till förskolornas kvalitet. Genom att få reda på det här har en kvalitativ innehållsanalys används genom intervjuer med två stycken förskolechefer och två stycken förskollärare. Resultatet visade att alla förskolor som presenteras i denna studie har arbetat med liknande metoder för att minska sina barngruppsstorlekar. Förskolorna arbetar under dagen i mindre barngrupper för att de på det viset ge barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Omorganisationer och ombyggnationer har inrättats med hjälp utav bidraget för att lättare kunna dela upp barnen under dagen, därigenom arbetar förskolorna mot ett lärandeobjekt. Analysen visar att alla förskolor arbetar aktivt med att minska sina gruppstorlekar och för att höja kvaliteten i förskolan är det många olika faktorer som spelar in. Personalens förhållningssätt och kompetens i relation till mindre barngrupper bidrar till hur kvaliteten ser ut i förskolan.

<p>En stor del av idrottsrörelsens intäkter är kopplade till spelmarknaden och det statliga spelmonopolet. Detta har under åren medfört ett förhållande mellan idrotten, staten och Svenska Spel. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturundersökning studera detta förhållande mellan dagens reglerade svenska spelmarknad och idrottsrörelsen. En stor del av det statliga idrottsstödet på drygt en miljard kronor fördelas idag genom Svenska Spel via Riksidrottsförbundet ut till idrottsföreningarna. Spelmonopolet legitimeras genom skyddshänsyn för medborgarna och stödet till idrotten främst genom idrottens samhällsnytta. Den främsta fördelen med dagens utformning av idrottsstödet är den stora summa pengar den genererar till idrotten varje år. Medan en nackdel kan vara osäkerheten på spelmarknaden med hård konkurrens från Internetbaserade spelbolag samt hotet om en stundande avreglering.</p>

<p>Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ”likvärdig service” för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter. Enligt våra resultat finns inget som tyder på att statsbidraget i högre grad skulle gå till finansiering av kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Däremot tenderar verksamheter som utgör en liten andel av den kommunala budgeten, såsom politisk verksamhet, infrastruktur och särskilt riktade insatser, att prioriteras i förhållande till andra verksamheter. Vi undersöker även om skillnader mellan politiska faktorer i form av styrande politiskt block samt stark majoritet påverkar statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Våra resultat tyder på signifikanta skillnader för vissa verksamheter.</p>

En stor del av idrottsrörelsens intäkter är kopplade till spelmarknaden och det statliga spelmonopolet. Detta har under åren medfört ett förhållande mellan idrotten, staten och Svenska Spel. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturundersökning studera detta förhållande mellan dagens reglerade svenska spelmarknad och idrottsrörelsen. En stor del av det statliga idrottsstödet på drygt en miljard kronor fördelas idag genom Svenska Spel via Riksidrottsförbundet ut till idrottsföreningarna. Spelmonopolet legitimeras genom skyddshänsyn för medborgarna och stödet till idrotten främst genom idrottens samhällsnytta. Den främsta fördelen med dagens utformning av idrottsstödet är den stora summa pengar den genererar till idrotten varje år. Medan en nackdel kan vara osäkerheten på spelmarknaden med hård konkurrens från Internetbaserade spelbolag samt hotet om en stundande avreglering.

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ”likvärdig service” för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter. Enligt våra resultat finns inget som tyder på att statsbidraget i högre grad skulle gå till finansiering av kärnverksamhet såsom skola, vård och omsorg. Däremot tenderar verksamheter som utgör en liten andel av den kommunala budgeten, såsom politisk verksamhet, infrastruktur och särskilt riktade insatser, att prioriteras i förhållande till andra verksamheter. Vi undersöker även om skillnader mellan politiska faktorer i form av styrande politiskt block samt stark majoritet påverkar statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Våra resultat tyder på signifikanta skillnader för vissa verksamheter.

Sammanfattning Skolverket (2018) bedriver sedan 2015 ett utvecklingsarbete som strävar, med hjälp av ett riktat statsbidrag, att öka utbildningens likvärdighet och stärka förutsättningar i förskolan för att kompensera för barns olikheter. Det ekonomiska stödet är avsett att minska antalet barn i barngrupper, där de yngsta barnen är prioriterade. Denna studie vill ta del av hur utbildningen i förskolan kan utformas och hur förändringsarbetet i att skapa mindre grupper gestaltar sig i praktiken. Syftet är att vidga kunskaperna om hur förskoleverksamheten kan utformas för att främja de yngsta barnens omsorg, utveckling och lärande. Studien genomförs genom att studera pedagogernas upplevelser av förändringsarbetet för att frambringa mindre barngrupper, på en förskola som har tilldelats statsbidrag. Undersökningen genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt samtalspromenader som är redskap av kvalitativ karaktär. De valda metoderna ger möjlighet att sammanföra pedagogernas uttryck för att skapa en bild av hur förändringsarbetet ser ut på en småbarnsavdelning. Resultatet visar att flera områden har genomgått förändringar i struktur, fysisk miljö och pedagogiskt ledarskap, allt för att skapa mindre barngrupper. De strukturella förändringarna berör avdelningens grundstruktur, barnens uppdelning i två mindre grupper samt schemaläggning av barns aktiviteter ute och inne. Fler rum har skapats på avdelningen för att vistas i med små grupper samt vid behov kunna samlas i en stor barngrupp. Miljön har anpassats och tillgängliggjorts mer för barnen för att främja barnens omsorg, utveckling och lärande i de nya gruppsammansättningarna. Förändringar i pedagogiskt ledarskap resulteras i att en pedagog arbetar självständigt och ansvarar för ett mindre antal barn. Dessutom visar resultat att mindre barngrupper främjar pedagogernas arbete med omsorg, utveckling och lärande.

<p>Arbetets syfte är att studera hur vissa utvalda skolor i en viss kommun i södra Sverige har arbetat med det så kallade Wärnerssonpengarna. Uppsatsen anknyter också till hur bidraget är formulerat från statens sida, samt vad den studerade kommunens villkor är till dess skolor.</p><p>Jag har genomfört intervjuer med en tjänsteman inom kommunen, samt med sex rektorer från sex olika skolor. Jag vill här fokusera på hur de olika skolorna har arbetat med Wärnerssonpengarna. Analysarbetet visar att många skolor inte ändrat sin pedagogiska arbetssätt efter Wärnerssonpengarna. Skolpersonalen diskuterar inte detta bidrag mer än något annat bidrag. Eftersom bidraget är specialdestinerat till skolan, vill jag också veta vad rektorerna anser om detta.</p><p>Uppsatsen hävdar att regeringes formuleringar angående hur kommunerna ska arbeta, varit otydliga. Det finns heller inga omfattande mätinstrument som kommunerna kan använda sig av då de utvärderar. Den undersökta kommunen har ett utvärderingssätt, men resultatet från dem kan bara antyda om en viss skola har arbetat effektivt, eftersom det inte är samma elever som testas varje år.</p>

<p>Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004.</p>

No description available.

No description available.