I förskoleverksamheten har en oro bland pedagoger och föräldrar spridit sig, kring de stora barngrupperna (Pramling Samuelsson, Williams, Sheridan & Hellman, 2015). Det är något som även vi uppfattat då vi varit på verksamhetsförlagd utbildning samt vid arbete på förskolor. Syftet med studien blev därför att undersöka om verksamma pedagoger upplever att de ökande antalet barn i förskolegrupperna påverkat verksamheten på något sätt. I studien redogörs för tidigare forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan samt utifrån läroplanen och andra styrdokument. Studien är gjord ur pedagogernas perspektiv för att få en inblick i deras erfarenheter och upplevelser. Undersökningen utfördes genom enkäter med öppna frågor och intervjuer där respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar. Sammanlagt fick vi in tio enkäter och vi genomförde intervjuer med fyra pedagoger som arbetat under olika lång tid i förskola. Resultatet visar att det finns olika synsätt på hur de växande barngrupperna påverkat verksamheten. Majoriteten av respondenterna var dock överens om att verksamheten påverkats negativt av att barngrupperna blivit större. De respondenter som arbetat längst menar dock att även då barngrupperna blivit större så har ändå kvaliteten inom förskolan ökat tillsammans med läroplanen. Resultatet har visat att pedagogerna upplever både positiva och negativa aspekter med att arbeta i stora grupper. De är dock överens om att det skapar en stress som påverkar både dem själva och barnen samt arbetet med styrdokumenten.

2014 plockas riktmärket på 15 barn/barngrupp i förskolan bort. Det främsta argumentet till detta beslut var att istället för att fokusera på en siffra skulle ”barnets bästa” styra barngruppens storlek. 2016 återinförs riktlinjer om en maxgräns för antal barn i barngruppen. Denna studies syfte är att synliggöra de argument Skolverkets allmänna råd i frågan, kom att grundas i. Vad är skillnaden mellan de gamla och de nya riktlinjerna? Hur ringades ”problemet” med barngruppens storlek in? Vad framfördes som de bakomliggande orsakerna till förändringarna för riktmärket för antalet barn per grupp?   För att ta reda på svaren har jag använt mig av en kvalitativ innehållsanalys där jag granskat och tolkat Skolverkets Allmänna råd Förskolan (2016). De allmänna råden hänvisar till Skolverkets kartläggningar av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpedagogisk forskning samt Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, vilka jag använt mig av för att få reda på svaren.  Analysen visar att Skolverket riktar kritik mot kommunernas bristande sätt att anpassa verksamheterna till barns skilda uppväxtvillkor. Kommunerna anses inte kunna rekrytera högskoleutbildad personal, inte heller kunna fördela resurserna rätt i förhållande till lämplig personaltäthet, storlek och sammansättning av barngrupperna, barns trygghet samt förskolans miljö. Frågan om små och stora barngrupper är komplex och handlar inte enbart om en siffra.