• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 72
  • Tagged with
  • 72
  • 44
  • 29
  • 21
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barn och stress : Pedagogers tankar om barngruppsstorlekens betydelse för välmående

Gambrick, Gita January 2009 (has links)
<p>This is an essay about children and stress. As the author of this essay I have focused on how</p><p>educators perceive today's large groups of children and if they feel that children are stressed.</p><p>To make this work possible, I have performed three interviews whit two teachers and a</p><p>special educator. I have also visited a kindergarten in order to make two observations. The</p><p>purpose of this essay is that you as a reader should get a picture of how today's educators see</p><p>the large groups of children, and if the child is experiencing stress.</p>
2

Barn och stress : Pedagogers tankar om barngruppsstorlekens betydelse för välmående

Gambrick, Gita January 2009 (has links)
This is an essay about children and stress. As the author of this essay I have focused on how educators perceive today's large groups of children and if they feel that children are stressed. To make this work possible, I have performed three interviews whit two teachers and a special educator. I have also visited a kindergarten in order to make two observations. The purpose of this essay is that you as a reader should get a picture of how today's educators see the large groups of children, and if the child is experiencing stress.
3

Relationsskapande i barngrupp : En studie om förskollärares förhållningssätt för att skapa goda relationer i barngrupp

Karlsson, Ulrika January 2013 (has links)
Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer. De utövade det på olika sätt beroende på barnens ålder och gruppsammansättning. Gemensamt för samtliga informanter var att de arbetade med barnen efter barnens egenskaper och förutsättningar samt att de delade grupperna i mindre för att varje barn skulle få känna tillhörighet i den lilla gruppen. Då de delade in barnen i grupper av 3-4 barn upplever samtliga informanter att det gav barnen möjlighet att bli mer aktiva och varje aktivitet kunde formas efter barnens utvecklingsnivå och intresse. Övningar som de använde sig av var rollspel, lekgrupper, sång, fotografier, kompistavlor och olika typer av upplevese - och känslokort. Detta för att hjälpa barnen att kunna förstå att alla tillsammans är viktiga i gruppen.
4

Mobbning i förskolan / Bullying in pre-school

Lundström, Eva-Lena January 2013 (has links)
Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning. Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats. Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande. En del av respondenterna vill dock inte kalla det som hänt för   mobbning. Lekens roll för uppkomsten av mobbning är central, menar de flesta   av respondenterna. Vidare pekar de på att barngruppernas storlek är viktig   för personalens möjligheter att förebygga och upptäcka mobbning. Alla   respondenterna har gett olika förslag på hur man kan förebygga mobbning, t   ex. ha samtal om känslor och regler för uppförande, upprätta sociogram och,   framför allt, vara så nära barnen som möjligt hela tiden. Två av   huvudskyddsombuden trycker på att de stora barngrupperna, som blivit allt   vanligare på senare år, har skapat problem både för personal och barn.   Personalen har svårt att se alla barn i önskvärd omfattning och barnen får   ibland inte det stöd från personalen de kan behöva när de leker. De   intervjuade pekar också på ett par yttre viktiga faktorer som påverkar   arbetsmiljön: lokalernas utformning och den ansträngda ekonomin som leder   till stress.
5

Åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper i förskolan : - En intervjustudie om hur två personalgrupper ser på gruppsammansättningar / Age mixed - and age divided preschool groups : – Interview-based study on two employee groups view on group combinations

Juhlin, André, Gunnarsson, Chris January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på åldershomogena och åldersintegrerade barngrupper i förskolan. Strukturerade och direkta intervjuer har genomförts med sju förskollärare och tre barnskötare. Vi har därefter analyserat vad det finns för nackdelar och fördelar med att ha åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper inom förskolan, utifrån personalens perspektiv samt hur lek, lärande och utveckling påverkas av dessa grupper. Resultatet visade att det fanns både för- och nackdelar med att dela in barnen i åldersintegrerade och åldershomogena barngrupper. Det visade även att både lek, utveckling och lärandet påverkas olika beroende på hur grupperna ser ut. Studiens slutsats visar att personalen som deltog i studien är övervägande positiva till åldersintegrerade barngrupper men framhöll samtidigt att mindre åldershomogena grupper behövs för att kunna arbeta mer pedagogiskt med det som barnet behöver utveckla och utmanas inom.
6

Gruppstorlek och kvalitet utifrån förskollärares perspektiv

Jalal, Dzwar, Ollandezou, Rebecca January 2019 (has links)
Sammanfattning Stora barngrupper är ett aktuellt och återkommande ämne i både forskning och praktiknivå. Den tidigare forskning vår studie tagit del av visar att många upplever att grupperna är för stora och att det är för lite personal. Vilket i sin tur påverkar både personal och barn på ett negativt sätt. Förskolan har även riktlinjer och styrdokument att ta hänsyn till i utformandet av den pedagogiska verksamheten. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares åsikter kring gruppstorleken i relation till kvalitet i förskolan. Metod Den metoden vi har ansett som lämpligast för att undersöka studiens syfte är semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex kvinnliga förskollärare från två förskolor i södra Sverige. Resultat Studiens resultat pekar på att stora barngrupper påverkar kvaliteten i verksamheten. Förskollärare belyser vilka konsekvenser det blir av för stora barngrupper. Förskollärarna känner sig otillräckliga och oprofessionella för att de inte hinner med alla barn. Även barnen påverkas genom att de blir stressade, oroliga, okoncentrerade och får svårt att ta till sig de instruktioner som ges. För att få den pedagogiska verksamheten att gå runt har förskollärarna olika strategier för lösningar de använder sig av för att få en välfungerande verksamhet.
7

Möjligheter och hinder –En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper

Karlsson, Anette, Magnusson, Therese January 2013 (has links)
Karlsson, A., &amp; Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder –En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, 2013.   Under våra år som studenter inom lärarprogrammet med inriktning förskola, har vi flera gånger stött på förskollärare som uttryckt sin oro för att de inte hinner med att göra det som krävs av dem med allt större barngrupper. Ett problem för kvalitetsarbetet i förskolan som bland annat både Teveborg (1997), Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) belyser, är att pedagogerna endast ser hinder istället för möjligheter i den verksamhet de ska bedriva. Syftet med examensarbete är att få en insikt i förskollärares arbete i stora barngrupper för att kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet utifrån läroplanen och dess intentioner. Finns det några möjligheter eller är det så att förskollärare i sitt arbete ser till hindren med en stor barngrupp?   Metoden som vi använde oss av bestod av intervjuer. Intervjuerna vände sig till åtta förskollärare från fyra förskolor i olika kommuner. Det valdes medvetet ut att alla informanterna skulle vara utrustade med en förskollärarexamen, då vi anser att det är utifrån deras ansvarsområde som vi kommer att arbeta när vi är färdigutbildade förskollärare. Vi kontaktade förskolornas rektorer via telefon och informerade om vilka vi var, uppsatsens syfte och ett möte bokades in för att presentera oss för varandra och träffa de utvalda förskollärarna på förskolan. Intervjufrågorna var strukturerade och det fanns utrymme för följdfrågor. Det material som lyfts fram och redovisas består av förskollärarnas intervjuer som har transkiberats och bearbetats.      Resultatet visar att förskollärarna arbetar med stora barngrupper och skapar möjligheter till att bedriva ett bra pedagogiskt arbete genom att dela in barnen i mindre grupper, tillbringa mycket tid utomhus, anpassa miljön så den känndes inbjudande och stimulerande, samt erbjuda lättillgängligt material. Hinder som förskollärarna lyfter fram i sitt arbetet med stora barngrupper, är den ökade arbetsbelastningen, tidsbrist, samt att det organiseras för mycket. Det framkom att arbetet med stora barngrupper kräver en positiv inställning, lyhörhet, att vara närvarande och engagerad som förskollärare. Slutsatsen är att det är lättare att se hinder än att se möjligheter i arbetet med stora barngrupper ute på förskolorna. Även om förskollärarna har svårt att se möjligheter med stora barngrupper försöker de hitta lösningar på problemen utifrån sina förutsättningar.
8

Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande : Reggio Emilia-inspirerade pedagogers perspektiv

Bohlin, Ida, Eriksson, Markus January 2013 (has links)
Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Ett särskilt fokus var hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter de möter i den. Metoden som används var kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. Utifrån en sammanställning av intervjuerna gjordes jämförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning både i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia. Resultatet visar att samtliga informanter anser att miljön har stor betydelse för barns lärande. De ansåg att genom inomhusmiljöns utformning får barnen stöd i sin vardag vilket främjar deras lärande och utveckling. Det framgick även att miljöns utformning påverkade verksamheten och pedagogernas arbetssätt.
9

Lek, miljöer och normativa könsmönster på fritidshem : En intervjustudie med fritidslärare

Tunlind, Martin January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslärares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhållningssätt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslärare anställda inom Umeå kommun. Innehållet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrån litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslärares arbetssätt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsättningar samt kön och genus. Fritidslärarnas erfarenheter kring dessa områden visade att det är viktigt att arbeta i förhållande till barnens intresse för att öka engagemang och deltagande. På så sätt kan lärare utveckla sitt arbete kring lek, miljöer, kön och genus. Informanterna menade att begreppet lek kan definieras på olika sätt beroende på vilka erfarenheter och sociala sammanhang en person förknippar det med. På grund av detta är det viktigt att fritidslärare arbetar med individanpassning och leker både styrt och fritt med barnen för att påverka deras normativa förhållningssätt. Fritidslärarna påpekar också att uppdelning av arbetsytor med olika syften i enskilda rum på fritidshem är viktigt. Genom detta skapas ett varierat pedagogiskt utbud och den sociala gemenskapen i barngruppen förstärks mellan könen. Slutsatsen av uppsatsen är att könsmönster och genus kan påverkas genom arbete med normer, lekar och olika miljöer.
10

Vardagen i en stor barngrupp i förskolan. : - En kvalitativ studie av förskolepersonals upplevelser av stora barngrupper i förskolan

BOZIC, CAROLINE Unknown Date (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur den vardagliga pedagogiska verksamheten i förskolan påverkas av stora barngrupper. Studien grundar sig på en fenomenografisk metod där fokus genom kvalitativa intervjuer, är personalens upplevelser av stora barngrupper. För att konkretisera den pedagogiska verksamheten har den pedagogiska måltiden blivit central i studiens frågeställning. I studien framkom det att den medverkande personalen upplever stora barngrupper som negativt. Fokus tas från den pedagogiska verksamheten eftersom de praktiska momenten i vardagen tar mer plats. Stress och sämre möjlighet till att se varje enskilt barn är direkta följder av det stora barnantalet. Studiens resultat visar tydligt att det inte enbart är under de pedagogiska måltiderna det stora barnantalet gör sig synligt, utan hela den pedagogiska verksamheten påverkas.

Page generated in 0.2397 seconds