Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen. Barnen är till stor del nöjda med den roll och status de har tilldelats i gruppen., detta under förutsättning att gruppen som barnet ingår i fungerar bra. Slutligen visar min undersökning att barn har en viss medvetenhet om sig själva och sina kamraters olika roller i barngruppen.

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande: Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper? Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper? Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien. De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.

<p>Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:</p><ul><li>Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?</li><li>Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?</li></ul><p>Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.</p><p>De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext. En slutsats som dragits av studien är att positivt lärande sker i arbetet med negativa påverkansfaktorer, att som exempelvis tillsammans, barn och personal, komma fram till hur man vill arbeta med att få ner ljudnivån i matsalen. Fritidshemmen och dess personal behöver dock bättre förutsättningar att arbeta med lugn och avkoppling. Förutsättningar som exempelvis mindre barngrupper eller mer anpassade lokaler.

No description available.

Inledning: Det är många barn idag som behöver förskoleplatser och antalet barn i barngrupperna ökar. Skolverket har riktmärken för att kunna skapa lagom stora barngrupper, det är inget krav utan enbart rekommendationer. Denna studie undersöker pedagogernas syn på stora barngrupper och hur stora barngrupper påverkar förskolan. Syfte: Syftet är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om stora barngrupper och hur det påverkar förskolans pedagogiska verksamhet. Metod: En kvantitativ enkätmetod användes. Metoden möjliggör att få information från fler förskolor och på en större geografisk spridning i Sverige. Resultat: Resultatet visar att många av pedagogerna i förskolorna har en negativ inställning till stora barngrupper. Resultatet visar även att miljön och gruppsammansättningen påverkar hur barngruppens storlek uppfattas av pedagogerna, samt hur pedagogerna uppfattar barnens delaktighet i verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur sex förskollärare arbetar med stora barngrupper i förskolan. Studien har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare och för att få fram resultatet har det använts en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det anses som ett hinder med stora barngrupper och att det är svårt att hinna med förskolläraruppdraget, men de flesta av de intervjuade förskollärarna anser att man ändå får med det man ska ur förskolans läroplan. I arbetet så finns det mycket man kan göra för att förbättra förutsättningarna för grupperna. I detta arbete finns olika teman som beskriver detta. De teman som presenteras i studien är: indelning i mindre grupper, samarbete mellan avdelningar, dokumentera och följa upp, barns inflytande, arbeta mot samma mål och en bra start. Under dessa olika teman så beskrivs det hur 6 förskollärare berättar om hur de arbetar med stora barngrupper och vad som anses viktigt i arbetet för att det ska bli så bra som möjligt för barnen på förskolan. Även om det blir större arbetsbelastning med barngrupper med många barn så finns det saker man kan göra för att förbättra arbetssituationen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns 15-timmars närvaro i förskolan och vilka positiva och negativa faktorer som fanns med barns olika närvaro i förskolan. Jag valde att studera detta då det här är ett diskuterat fenomen inom förskolan. Diskussionerna handlar om hur vida 15-timmarsverksamhet är något som behövs medan andra anser att barnen bör ha mer tid i förskolan. Tidigare forskning visar på både positiva och negativa faktorer som uppkommer i och med att barnen spenderar tid i verksamheten. Tidigare forskning beskriver hur förskolan är en plats för barnen att skapa relationer med varandra och utvecklas, både social och emotionellt. Det visar även på hur barn kan ha svårare att ta sig in i leken beroende på vilka tider som de spenderar i förskolan. Jag har valt att genomföra min studie genom semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger, då det är de som ser barnen i verksamheten och kan ha en förståelse hur 15-timmarsverksamet påverkar barnen men framförallt verksamheten. Jag valde därför att utgå från tre stycken frågeställningar; vilka utmaningar som fanns med 15-timmarsverksamhet samt vilka positiva och negativa faktorer som pedagogerna kunde uppleva. Studiens resultat visade att mycket handlar om individer snarare än barnens närvaro när det gäller hur barn känner trygghet och tar till sig lärande. Det visade även på att 15-timmarsverksamhet kan vara en anledning till att barngrupperna är stora och därför upplever pedagogerna att det kan vara svårt att hinna bekräfta alla barn. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Bakgrund Bakgrundskapitlet börjar med historik om hur barngruppsantalet i svensk förskola harförändrats och utvecklats. Under tidigare forskning redogörs det för forskning och litteratur som berör barngruppsstorlekar i förskolan och dess påverkan på förskollärarensarbetssituation. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrennersutvecklingsekologi. Syfte Syftet är att belysa hur förskollärare upplever att storleken på barngruppen påverkar deras arbetssituation. Metod Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod. Vid intervjuerna användes ensemistrukturerad intervjumetod för att få ta del av förskollärarnas tankar och åsikter ombarngruppsstorlekar. Studien omfattade sex förskollärare och genomfördes vid tre förskolor itvå olika kommuner i Västra Götalands län. Resultat Resultatet redogörs under fyra kategorier: barnets behov, kontakt med vårdnadshavare, omgivningens påverkan samt skolinspektion/styrdokument. I resultatet framkom det att förskollärarna tyckte att barngrupperna var för stora. De arbetade dagligen med att dela uppbarnen i mindre grupper för att kunna tillgodose alla barns behov samt att de alla betonadeförskolans miljö som en viktig faktor vid uppdelandet av barngrupperna. Det fanns en önskan hos majoriteten av förskollärarna att de kunde vara med och bestämma barnantalet i barngrupperna.